Sega tankar och inspiration

Det närmar sig semester. Mitt huvud tycker att det varit dags för semester sedan några veckor tillbaka. Jag är inte lika snabb i tanken och orden försvinner. Detta märkte jag redan under skrivarkursen jag gick nu i vår. Prestationsnivån var tidvis inte på topp och speciellt inte sista veckorna… Sega tankar = sämre inspiration.

En berättelse jag haft i några år, och som jag använde under skrivarkursen i några övningar, skulle jag vilja ta tag i. Eftersom jag skrev om några delar för att anpassa texten till kursens övningar plockade jag bort några karaktärer. Karaktärer som i övningstexten inte tillförde något men som behövs i grundmanuset. Så mitt trötta huvud och mina sega tankar försöker se hur dessa karaktärer enklast kan föras tillbaka utan att ”förstöra” den omarbetade versionen vars nya stämning jag kommit att gilla rätt skarpt. Tänker alltså mer än jag skriver för tillfället, men det kan väl ändå vara okej?

Jag vs TV:n

Att det finns annat i livet än viktiga saker som ens andra halva (dvs min man) jobb, vänner och träning är ju inte så konstigt eller att det upptar mycket tid från att skriva och läsa. Men TV:n! Hjälp vad den stjäl tid. Jag erkänner, jag älskar att titta på TV. Inte för att det finns så mycket vettigt att se men det trollbinder något sanslöst. Helt plötsligt har den där halvtimman med favoritserien förvandlats till ett zappingmaraton som pågår i oändlighet trots att utbudet är magert och kanalerna rätt få. Vad händer? Vad göra? En del säger släng ut TV:n!, men det är jag inte redo att göra. Kampen fortsätter. Jag versus TV:n. Tiden får utvisa vem som vinner, men om vinsten består av ett utgivet manus så är jag redo att ta fajten.

Skriva läsa och leva

Idag har det blivit mindre av skriva och läsa och mer av leva. Att läsa och skriva är visserligen också att leva men leva i bemärkelsen att idag fick träning och tv ta mest tid. Så gott att bara sjunka ihop i soffan, käka popcorn och glass. Inte ens på jobbet fick jag arbetat med att bearbeta min igår så slarvigt ihopskrivna text. Fick istället ägna en del av dagen åt siffror. Det är verkligen inte min starka sida att räkna, men ska man så ska man.

Mer text att skriva och läsa imon helt enkelt, inte på jobbet dock för där väntar annat men hemma.

kvalitet kontra kvantitet

Då återkommer jag till frågan om hur mycket man ska skriva varje. Idag har jag skrivit en del på jobbet, rätt så fri text utifrån ett visst scenario men ändå, jag har skrivit. Textmängden landade på två sidor. Det ger kanske 1000 ord. Ord som snarare var kvantitativa än kvalitativa. Jag skrev rätt slarvigt då jag mestadels behövde få in texten i datorn utifrån några stolpar. Texten ska självklart bearbetas.

Kan all text man skriver räknas och tillgodogöras för en skriftlig utveckling? Eller behöver texten ha en viss riktning, tex skönlitterär och med utgångspunkt i ens egna manusidéer? Jag har ju bland annat valt att skriva en blogg för att varje dag behöva arbeta med ord och meningar, samtidigt som jag vill arbeta med att forma ett manus. Det ena ska ge det andra… Hm…Tips? Tankar? Hör av er! Så får jag återkomma när jag (förhoppningsvis) kommit fram till hur jag ska förhålla mig till egen text, arbetets skrivuppgifter och annat skrivande.

”Hitta vilse”

Hitta Vilse av Carin Hjulström är en fristående fortsättning på Finns inte på kartan och handlar om den nyexaminerade journalisten Frida Fors. Nu börjar Frida arbeta i Stockholm, drabbas av nedskärningar och hittar nya vägar i livet som så klart får lite oväntade vändningar.

En lättläst bok med karaktärer som jag kände med och ville veta hur det skulle gå för. Det var ingen berättelse som tvingade mig till sträckläsning men den underhöll för stunden.  Jag gillar Carin Hjulströms lätta och raka språk, samtidigt som jag tycker att story och språk ibland blir lite för enkelt… Men det ska inte underskattas. Det enkla är ibland helt rätt.

Hur mycket ”ska” man skriva?

Att man ska skriva varje dag om man vill utvecklas är ju ingen nyhet. För att lära sig något behöver man göra detta ofta. Jovisst! Men hur mycket ska man skriva för att bli bra? Det räcker inte bara med att skriva en massa, tänker jag. Man behöver input utifrån också. Vem ska ge det? Vänner, släkt, partners? För mig har skrivarkurser med gruppdeltagares feedback varit riktigt bra.

Men tillbaka till det här med hur mycket man ”ska” skriva. För att ha något att visa upp för granskning och kommentarer måste man ju först skriva en massa för att lära sig och känna sig säker. Själv kan jag vid gott flyt skriva uppemot 1500 ord på en timme. Har inte fört noggrann statistik över detta utan det är snarare en glad upptäckt jag gjort på vägen. (Tyvärr är inte flytet alltid så gott…)

Antalet ord som ”ska” skrivas tänker jag är olika för olika personer. Rekommendationerna ligger på allt från tusen ord per dag till flera tusen. Värsta exemplet jag stött på hittills är författaren Rachel Aaron som uppger att hon skriver 10 000 ord per dag. Läs gärna artikeln om du vill veta hur hon gjorde:

http://www.sfwa.org/2011/12/guest-post-how-i-went-from-writing-2000-words-a-day-to-10000-words-a-day/

”Ursäkta att man vill bli lite älskad”

Johanna Thydells ”Ursäkta att man vill bli lite älskad” är en underhållande ungdomsroman som fick mig att skratta gott några gånger.  Huvudpersonen Nora har en härlig självdistans och ironisk syn på livet, och i synnerhet sitt eget, som gör henne lätt att gilla. Efter att Johanna Thydell skrivit ”I taket lyser stjärnorna”, som blev film senare och även vann Augustpriset i kategorin barn/ungdomslitteratur, blev jag ett fan. Gillar även denna och har helt klart överseende med att jag tyckte att Nora som går på gymnasiet lät något högstadieaktig emellanåt. Så är det ju trots allt, man pendlar mellan vuxen klokhet och barnslig naivitet i den åldern.