Då kan även jag räkna mig till skaran av de som läst The Hobbit, eller Hobbiten – bort och hem igen, eller vad den nu kallas då Tolkiens bok kan sägas vara ett kärt barn med många namn. Boken ingår i barn- o ungdomslitt. kursen under genren fantasy. Tidigare har jag läst Sagan om ringen (innan filmerna kom) och såg framemot att få läsa J.R.R Tolkiens The Hobbit.
Bilbo som ni säkerligen vet, är huvudpersonen och han får lämna sin sköna håla för ett äventyr han inte kunnat föreställa sig. Tillsammans med 13 dvärgar och trollkarlen Gandalf möter han troll, goblines (som jag tror kallas svartalfer på svenska – fick inget klart svar på google) alver, en drake och enorma örnar som flyger honom och de andra till säkerhet när de verkligen behöver det. Och inte minst så möter Bilbo Gollum, som han råkar ta ifrån den ring som Tolkien bygger just Sagan om ringen på. Spännande värre, alltså.
Jag tilltalas av Tolkiens varma och lättsamma språk. Han vägleder läsaren med små inlägg om hur det ska gå och om karaktärernas väl och ve, har en ironisk men omtänksam distans till det som händer och ägnar inte alltför mycket utrymme åt detaljbeskrivningar. Berättelsen om Bilbo är en härligt äventyrlig saga som jag framöver tänkt läsa. Tack vare kursen blev det snarare än jag trott, och det är jag bara glad för.
Jag är uppvuxen med Bilbo och älskar den. Måste erkänna att den har jag läst långt över tio gånger under mina tonår medan jag inte kommit igenom trilogin. Jag kom till andra boken och fastnade då de bara gick hela tiden men aldrig kom till skott. Bilbo däremot, där är det spänning hela vägen.
Läste RIngen-trilogin innan filmerna kom, och kan hålla med om att det finns en viss seghet i berättandet, men då hade jag tid för långsamt tempo och är glad för att jag gav dem tiden 🙂