Känner mig kulturell

Känner mig kulturell. Anledning? Var på teater i fredags. Såg en Shakespearepjäs. Som ni vill ha det. Det händer inte alltför ofta att det blir teater. Sist var det något i ett mindre format, på en mindre scen och med mindre publik om två mindre pojkar som dödade en ännu mycket mindre pojke. Sorgligt och viktigt. Viktigt att man inte glömmer.

Men Som ni vill ha det var lite mer lättsmält. Och rolig också. Plus att jag fick känna mig lite kulturell.

Fast jag har sett annat teateraktigt än sorgliga gestaltningar om barn som dödar barn innan fredagens kulturella upplevelse. Som West Side Story. Men när jag ser musikal känner jag mig inte kulturell, utan glad. Och liksom nöjd. Det är väl lite musikalens uppgift? Om den inte är sorglig förstås.

Men som sagt, Shakespeare. Det var kul.

som_ni_vill_ha_det

Ett gäng frågor om läsning

Fick några frågor i en enkät från Tant Augustas tekopp. Och det är ju alltid kul att bli taggad till olika utmaningar eller vad vi nu ska kalla det 😉

  1. Har du en speciell plats hemma där du brukar läsa?
    Nästan alltid soffan.
  2. Bokmärke eller random pappersbitar?
    Random pappersbitar för det mesta, typ kvitton eller så river jag sönder nåt papper som finns i närheten när det är möjligt. Just nu har jag en bok utan bokmärke/pappersbit och måste hålla sidnumret i huvudet (har helt enkelt inte funnits nåt att lägga i i närheten när jag varje gång varit klar med några sidor…)
  3. Kan du sluta läsa när som helst eller måste du sluta efter ett kapitel eller ett visst antal sidor?
    Helst vill jag ha ett nytt kapitel eller ett nytt stycke, mitt i blir ju bara för konstigt. Ogillar böcker med evighetslånga kapitel och stycken som går på i oändlighet. Ge mig som läsare en paus tack! 
  4.  Äter eller dricker du någonting när du läser?
    Älskar att äta nåt gott och dricka nåt till läsningen, typ mörk choklad och te, eller kombon popcorn mjölkchoklad och vatten. Om jag har en bok jag inte kan lägga ifrån mig då blir det läsning och frukost, lunch och mellanmål… Men är mycket mån om att böckerna inte ska bli kladdiga. Det avskyr jag, kladdiga böcker alltså.
  5. Brukar du lyssna på musik eller ha TV:n på när du läser?
    Oftast inte.
  6. En bok i taget eller flera samtidigt?
    Brukar läsa två samtidigt. Ibland blir det fler men sällan färre.
  7. Läsa hemma eller överallt?
    Överallt.
  8. Läsa högt eller tyst i huvudet?
    Tyst i huvudet. Ett trick dock med dötrista böcker som jag behöver läsa av tvång (typ till kurs) kan vara att läsa några meningar högt för att verkligen fokusera på texten och inte börja tänka på annat hela tiden.
  9. Hoppar du fram i boken eller hoppar du över stycken?
    Tråkiga böcker hoppar jag fram i, skummar eller låter bli att läsa. Vid tvång (typ till kurs alltså) blir det en del skummande…
  10. Bryta rygg eller inte?
    Nej. Fast det är klart, vissa böcker verkar mer brytbenägna hur försiktig man än är, men då avsäger jag mig ansvaret för brytandet och skyller helt på bokens konstruktion.
  11. Skriver du i böcker?
    Bara om det är kurslitteratur, då krävs liksom markeringar och anteckningar för att man ska klara kurserna tycker jag. Men aldrig i en bok som är skönlitterär. Aldrig!
  12. Vilka taggar du?
    Hm… Alla jag tänkte på för att tagga har visst redan taggats. Fritt för den som läser enkäten att svara på den då 🙂

Bokbloggsjerka – Vilket land väger tyngst i hyllan

Annikas bokjerkaFredag igen och då startar Annikas bokbloggsjerka som varar till måndag. Den här helgen ställer hon frågan: Om du skulle göra en snabb inventering av din läsning vilket land skulle då väga tyngst?

Efter en kort inventering ser jag att det är rätt spretigt. Fantasyböckerna tycks vara skrivna av amerikanska författare, övrig litteratur är blandad, men kommer övervägande från den engelsktalande världen. Det som sticker ut, eller vad jag ska kalla det, är ungdomslitteraturen. Mina ungdomsböcker är nästan enbart svenska.

I hyllorna finns flera av Katarina von Bredow, Per Nilsson, Johanna Lindbäck, Lisa Bjärbo,  Johanna Nilsson och Emma Granholm.  Jag har förstås några Astrid Lindgren som visserligen kanske lutar mer åt barnbokshållet, men ändå. Plus att här finns ett gäng ”ensamma” böcker av andra svenska ungdomsförfattare. I genren ungdomsböcker vinner Sverige.

 

En av tre i tre på tre – Harold Fry på pilgrimsfärd

Harold_Frys_pilgrimsfardDå var läsningen av första boken i Tre på tre utmaningen klar. Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd, av Rachel Joyce. En bok som verkligen har en träffande titeln, då huvudpersonen gör en mycket speciell vandring.

Handling
Harold får oväntat ett brev från kollegan Queenie som han arbetade med för 20 år sedan, då hon skickar ett sorts avskedsbrev från ett hospice. Genast skriver Harold ett vykort till henne som han går ut för att posta, vilket slutar i en lång promenad för hennes skull. Han vill träffa Queenie och hoppas att hans vandring ska hjälpa henne på något sätt. Det är upptakten till Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd.

Min reflektion
Att Harold ger sig ut på det här sättet är verkligen helt ogenomtänkt och oförberett. Han som är pensionär, otränad och aldrig har vandrat tidigare kan tyckas vara ganska naiv, och jag stör mig lite på hans spontanitet som leder till en del svårigheter. Men bortsett från detta slukade jag boken. I små portioner beskriver den Harolds inre, hans tankar och hans liv. På färden får vi lära känna honom och se hur han vacklar mellan stark övertygelse att han kommer åstadkomma något med vandringen och hur han misstror sig själv. Det är fint, tycker jag. Harolds fru gör också en resa, men en inre sådan, där hon är kvar i hemmet och undrar hur det kunde bli så här, att hennes man bara gav sig av.

Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd är en välskriven berättelse om att se tillbaka på livet, acceptera det som varit och om den förändring vi kan åstadkomma av egen kraft. Helt klart rekommenderbar.

 

Jag blundar och önskar mig något – Moa-Lina Croall

jag_blundarJag blundar och önskar mig något är en bok för de yngre tonåringarna, och de som närmar sig tonåren. En berättelse som också nominerats till Lilla Augustpriset 2012.

Handling
Huvudpersonen är Lisa, tolv år. Hon och bästisen Nova går med i Lisas storasysters klubb Näbbet, där alla är lite äldre. För att vara med behöver de visa sig värdiga, och de sätts på prov. Lisa känner sig inte bekväm med de äldre tjejerna och tycker att vissa saker de gör, och som medlemmarna måste göra, är jobbiga. Men Nova verkar tycka det är tufft att vara med, så Lisa säger inget.

Min reflektion
Lisa är en klok tjej som inte vill ge efter för grupptrycket, men hamnar så klart i fällan ändå. Att bli omtyckt och räknad med, speciellt av de äldre tjejerna, lockar. Fast det har sina mörka sidor och Lisa gör lite som hon vill, vilket hon upptäcker att hon nog inte är ensam om. Boken berör bland annat ämnen som vänskap, fylla, snatteri, att vara sig själv och göra det som känns, och är, rätt. En fin historia om hur vänskap kan sättas på prov och hur ensam man kan vara och känna sig. Eftersom det här en fortsättningsbok på Det är jag som är Lisa, hängde jag inte riktigt med i när karaktärerna presenterades, men att Jag blundar och önskar mig något var en tvåa, gjorde annars inget. Rekommenderas.

 

Boken kan du hitta på Adlibris och Bokus

Det här med att köpa böcker

Det här med att köpa böcker, pappersvarianterna menar jag nu, är ju väldigt kul. Det är roligt att gå i bokhandeln och kika på dem, läsa baksidorna, granska omslagen och läsa första meningarna  på första sidan. Fundera på om man ska välja den eller den. Men det är dock aningens dyrt med inköp av många böcker, någon då och då går väl an, men i längden liksom… Speciellt som student tänker jag på detta, plus att de tar plats. Bokhyllorna tar helt enkelt slut.

Med bokmässan och alla böcker som lockar där kan det bli svårt att begränsa inköpen. Men jag ska verkligen försöka 😉