1985 debuterade Peter Pohl med Janne, min vän. Eftersom boken utspelar sig på 1950-talet finns en tidlöshet i den som gör att den håller också idag.
Handling
Allt förändras för Krille när han en eftermiddag blir prejad på cykeln av en liten kille som ser ut som en tjej. Janne träder in i hans liv och blir en del av kompisgänget, men de andra blir inte vän med Janne så som Krille. Janne är en hejare på att cykla och gör livsfarliga tricks med cykeln för att inte visa sig feg. Men annars visar han inte upp mycket av sig själv och varken Krille eller grabbarna vet var Janne kommer ifrån. Inte heller begriper de varför han försvinner med hyfsat jämna mellanrum, och inte heller ger han någon vidare förklaring till frånvaron. Krille oroar sig också för sin vän, eftersom Janne en gång kommer till honom illa slagen, och Jannes förklaring, ja den köper inte riktigt Krille.
Min reflektion
Jag läste Janne, min vän, när jag var kanske tolv, tretton, och gillade jag den inte riktigt. Nu när jag läste den igen under barn- och ungdomslitteratur-kursen, kunde jag se boken i ett annat ljus och jag tyckte bättre om den.
Mystiken är tät kring vem Janne är. Som läsare får man ledtrådar i små portioner, på samma gång som det går upp för Krille att något inte stämmer. Kronologin är snyggt upplagd, med ett nu där två bekymrade poliser spelar viss roll, och vi följer Krilles berättelse om sin vänskap med Janne. Det här är en bok som berör, men som också skapar frågetecken. Har man inget emot att kanske inte få alla svar, utan vill njuta av Peter Pohls femtiotalsskildring och hans finurliga berättarteknik då tycker jag verkligen att Janne, min vän ska få en chans.
Janne, min vän kan du bl.a. hitta på Adlibris, Bokus och på biblioteket.
Skriva läsa leva 
Jag lästen den faktiskt aldrig när jag var liten, jag tror att jag hade bestämt mig för att jag inte tyckte om den. Men sen fick jag läsa den på universitetet, just under kursen om barn- och ungdomslitteratur precis som du, och då fick jag upp ögonen för vilken bra bok det är. Klart läsvärd!
Ja, att bli ”tvungen” att läsa vissa böcker är faktiskt bra. Jag har hittat nya författare och fått läsupplevelser utöver det vanliga. Tur med kurser och bokcirklar på det sättet, när valet är begränsat, annars skulle jag trava vidare i mina trygghetsgenrer/val 🙂
Jag tycker att det här är en helt fantastisk bok på så många sätt! En personlig favorit. Det är coolt att det är hans debutbok.
Ja, tänk att debutera med en sådan bok 🙂