Igår skrev jag två recensioner. En till litteraturvetenskapen och en hit. Den hit byggde på den som ska lämnas in och jag skulle lägga ut den igår men hann inte. Tur var väl det.
Jag kom på att det vi lämnar in går igenom en plagiatkontroll. Vet inte riktigt hur det funkar men kan föreställa mig att kontrollen upptäcker när hela meningar och stycken återfinns på nätet. Även om jag ”plagierat” mig själv hade det känts lite knäppt om jag åkt fast.
Så Jane Austens Pride and Prejudice får vänta lite tills recensionsuppgiften är inlämnad och bedömd. Men wow vilken bok liksom, den gillade jag!
Skriva läsa leva 
”Råkade” ut för detta, men min lektor såg att det var min blogg det handlade om så det hela var lugnt. Hade ju även bild på mig själv då på den bloggen, så han tvivlade aldrig.
Jag hade dessutom ändrat en hel del i min senare inlämning (var en essä), så min lektor var rätt nöjd med att se hur min essä hade utvecklats från blogginlägget till essän.
Om det hänt skulle de nog förstått att det min blogg men liksom mest skönt att slippa oroa sig för att något skulle hända… 🙂
Jag går en kurs i skrivande just nu där vi skulle använda oss av något vi skrivit tidigare och ändra slutet. Jag tog då något jag hade fått publicerat, men vid inlämningen skrev jag tydligt att den fanns publicerad, men att det var mitt verk. Det godkändes. Tänker att samma borde kunna gå igenom här om du uttrycker att du själv publicerat texten på din blogg, dessutom borde de kunna se dateringen på blogginlägget mot dateringen på inlämningen. Du har ju inte kopierat någon annan menar jag.
Jag tror inte heller det hade blivit något problem men tanken på att behöva förklara och så kändes onödig. Nu fick jag bara vänta lite med att lägga ut recensionen…