Böcker

Looking for Alaska – John Green

looking for alaska john greenLooking for Alaska publicerades 2005, sju år innan The Fault in Our Stars (Förr eller senare exploderar jag) kom ut och som blivit en succé och nu går på bio. När jag läste The Fault in Our Stars blev jag inte lika förtjust som så många andra, men Looking for Alaska har gjort mig till ett fan av John Green.

Handling
Miles är en kille som gillar kända personers sista ord. Han har inga vänner och bestämmer sig för att börja på internatskola. Där lär han känna the Colonel och Alaska. Alaska är en tjej som fascinerar fler än Miles men hon har pojkvän, vilket inte hindrar att de blir väldigt nära vänner. Fast hur nära man än kommer någon, kan man aldrig veta vad den egentligen känner och tänker. Det blir Miles och vännerna varse när deras livs ställs på ända, allt på grund av Alaska.

Min reflektion
John Green inleder Looking for Alaska med rubriken ”Before”, och sedan räknar han ner från ”One Hundred and Thirthy-six Days Before”. Genast förstår man att läsningen kommer leda till dag noll, dagen då något hände. Det är ett snyggt berättargrepp och jag väntar med spänning på vad som ska hända. Det som händer får mig att önska att handlingen varit annorlunda. Men om den varit det, skulle boken inte varit lika bra. För Looking for Alaska är bra. Språket flyter, karaktärerna är komplexa och trovärdiga. Green väjer inte för det liv tonåringar lever. Alkohol, rökning, sex, besvikelser och förälskelser. Inga pekpinnar. Det är som det är och det känns äkta.

Looking for Alaska har varit påtänkt som film, men har inte filmatiserats och på Greens hemsida skriver han att han inte vet om det kommer ske ens, men med framgångarna av filmatiseringen av The Fault in Our Stars kanske Looking for Alaska står på tur? Den skulle säkert bli en riktigt bra film, men i väntan på en filmatisering rekommenderar jag romanen, en ny favorit. Läs den!

 

Du hittar den t.ex. på biblioteket eller på Adlibris och Bokus.

 

Annonser
Böcker

Konsten att ha sjukt låga förväntningar – Åsa Asptjärn

konsten att ha sjukt låga förväntningar åsa asptjärnÅsa Asptjärns debutroman Konsten att ha sjukt låga förväntningar var en bok jag hoppades rätt mycket på, och mina förväntningar infriades verkligen. En riktigt bra ungdomsroman.

Handling
Emmanuel Kent går i nian. Med sin berättelse vill han vägleda oss så att vi slipper göra samma misstag som honom. Det gäller att inte hoppas på för mycket och sänka förväntningarna, för då slipper man bli besviken. Med bara en vän, Tore, som alltid har gummistövlar och som till sin utstyrsel lägger till en ful keps, är det bara att inse att livet inte är på topp menar Emmanuel. Tills en ny tjej dyker upp i klassen. Och tills Tore inte dyker upp. Dags för förändring.

Min reflektion
Humorn är tydlig och ger en härlig röd tråd boken igenom. På omslaget står det: ”Om inte världen fuckar upp, gör det själv”. Svart, cyniskt och sådär härligt ironiskt, precis som jag vill ha det. Åsa Asptjärn gör många kloka iakttagelser via Emmanuel, som hur han funderar över varför han plötsligt lämnar ut den frånvarande Tore och skämtar om honom, bara för att få den nya tjejen i klassen att skratta, fastän Emmanuel vet att Tore knappast skulle gilla det han avslöjar, men vad gör man inte för att bli lite populär?

Konsten att ha sjukt låga förväntningar passar den som vill skratta åt och med Emmanuel, som kan känna igen sig i hur fel det kan bli när man anstränger sig för att göra rätt och som vill läsa en skön ungdomsbok med ett allvar och ett djup som inte syns på ytan, så som det kan vara i livet. Eller så vill du bara läsa en skön bok. Oavsett vilket kan Konsten att ha sjukt låga förväntningar verkligen rekommenderas.

 

Frågor

Bokbloggsjerka – Bokläsning

Annikas bokjerkaMidsommarafton och bokbloggsjerka. Hur skönt som helst med en ledig fredag efter första arbetsveckan på sommarjobbet. Dessutom roligt att ha tid att hänga på jerkan igen. Idag undrar Annika: Hur länge väntar du innan du påbörjar en ny bok?

Jag väntar oftast inte alls. Det enda som kommer i vägen är sådant som att man måste sova, jobba, äta (fast äta kan man göra samtidigt som man läser, åtminstone ibland) träna, hänga med vänner… Ni vet.

Dessutom gillar jag att läsa två eller flera böcker på en gång. Just nu läser jag Stephen Kings Att skriva, Strindbergs Röda rummet och Sarah Dessens Mycket mer än så. Dessens är snart slut och den har jag mer eller mindre sträckläst två kvällar i veckan, Röda rummet läser jag något kapitel i då och då, liksom i Kings bok. Det är skönt att ha olika böcker igång efter humör och behov.

Sarah Dessen

Glad midsommar på er!

 

Annikas bokjerka

Om att skriva

Tid för att skriva

Det finns alltid en massa saker som tar tid från skrivandet. De flesta tidstjuvar är rätt lätta att undvika, som internet, tv och träning (fast träningen borde man inte undvika egentligen). Andra är lite svårare. Att träffa vänner händer liksom inte dagligen så det vill i alla fall jag inte välja bort som det är nu. Värsta tidstjuven är dock jobb. Inte så mycket jobbandet i sig även om det får en åtta till tio timmar att försvinna varje dag (inräknat restiden då) utan att jag ofta är väldigt trött efter en arbetsdag. Att jaga ord och knåpa ihop stapplande meningar för att huvudet är segt är inget kul. Speciellt inte när jag vet att det brukar gå rätt lätt.
Så nu tampas jag med den trötthet som ett nytt arbete för med sig och hoppas att det blir ett jobb jag snabbt kommer in i och som jag snabbt vänjer mig vid. Jobbet måste stanna på jobbet så att tiden hemma kan fyllas med att skriva. Eller med att redigera, det går också bra.

Och så hälsar jag en ny följare välkommen! Kul att du vill följa min blogg 🙂

Om att leva

Jämställdhetssträvan

På en vägg i Fuengirola fanns det här budskapet om jämställdhet.

image

Lite fritt översatt (då jag fortfarande håller på att lära mig språket) lyder budskapet ungefär så här: Samhället kan endast bli fritt först när män och kvinnor är jämlika… Hm, ja det klingar ju bättre på spanska, men jag tror ni förstår tanken 😉

Om att läsa, Om att leva

En vecka, tre böcker

Då är jag back in business. En veckas ledighet från studier, jobb och sociala medier. Så skönt att njuta av spansk värme, dopp i pool och hav, att turista och läsa, såklart.

Första boken, Konsten att ha sjukt låga förväntningar, blev jag klar med på flyget och Åsa Asptjärns härliga ungdomsroman fick mig att skratta så att hela stolen kom i skakning. John Greens Looking for Alaska blev jag helförtjust i och Vi kom över havet av Julie Otsaka fascinerade mig.
tre böcker

En vecka ledigt alltså och nu jobb. Hoppas ha tid framöver nu för bloggen som vanligt med en 5-6 inlägg per vecka. Vi ses här!

 

Om att leva

Välförtjänt skrivpaus

Även om jag inte skrivit riktigt så mycket på sådant jag helst velat skriva som mina egna berättelser, eller ägnat tid åt att redigera, känns det som om hela våren bestått av ett evigt skrivande. Uppgifter i svenskan, b-uppsatsen, tentor i litteraturvetenskapen och andra inlämningsuppgifter dit. Så nu är det dags för en riktig skrivpaus. Inget bloggande, inget skrivande och inget redigerande.

Vi ses om någon dryg vecka, ha det gött!

semester