Bokbloggsjerka – Boknyheter och andra tips

Fredagens jerka från Annika handlar om nyheter på olika sätt. Så här låter frågan: Har du några tips på liknande nyhetsbrev eller kanske en intressant sajt som boknördar borde kolla in? Kan handla om precis vad som helst, t.ex. böcker, prydnader, porslin etc?

I stort tycker jag att jag får gott om bra tips från alla andras bokbloggar. Jag blir uppdaterad, informerad och lockad av många roliga tips, inte bara om böcker utan även av annat som angränsar bokvärlden.

Förutom bokbloggsläsandet tycker jag att Goodreads är en bra källa till tips med sina nyhetsbrev. Dessutom tycker jag om biblioteket. Där kan man hitta många nya böcker, men även få tag på nästan vad som helst (jag har hittills inte stått utan en bok jag önskat låna) och så finns där en del andra trevliga bokrelaterade event. Trenne tips alltså – bokbloggar, Goodreads och biblioteken 🙂

 

Annons

Buffy-quiz i skräcktid

Så här i skräcktider, när spöken och andra övernaturliga väsen är lite mer populära än vanligt utmanar jag alla Buffy-fans därute.
Se hur många poäng du kan få ihop i Buffy-quizen.
Kanske slår du mig som fick 44/47?

 

 

From Dead to Worse – Charlaine Harris

Charlaine Harris böcker om sydstatstjejen Sookie Stackhouse som har telepatiska förmågor och är vän med olika övernaturliga väsen som vampyrer, shapeshifters och älvor är oftast lättlästa, spännande och underhållande, även om detta kan variera en aning böckerna emellan.

Handling
From Dead to Worse är bok nummer åtta, av hittills 14 böcker, i en serie som även kallas Southern Vampire Mysteries eller TrueBlood (som ni kanske sett som tv-serie?). Handlingen är lite klen och jag undrar när den där stora spännande händelsen ska inträffa. I mitt tycke kommer den aldrig. Sookie hamnar i kläm mellan två fraktioner av varulvar. Hon får veta att hon är släkt med ett renblodigt övernaturligt väsen och att hon därmed också har en aning övernaturligt i sig. Men vad händer annars? Sookie jobbar på baren, umgås med sin inneboende  som naturligtvis är häxa och funderar över fd pojkvänner, två vampyrer och en weretiger (vet inte riktigt vad det översätts till…). Hon försöker undvika en fiende och lyckas lösa det mesta som hamnar i hennes väg, med hjälp av sina övernaturliga vänner förstås.

Min reflektion
Som jag skrev är böckerna både spännande och underhållande, och det tycker jag även nu trots att From Dead to Worse inte har det jag hoppats på av händelsetoppar. Det flyter på, går lätt upp och ner, och ger en stunds go’ läsning. Jag är nöjd, men inte mer.

 

Skriv en bok på en månad

Bild Nanowrimos hemsida

På lördag börjar Nanowrimo – National Novel Writing Month. Det är en internationell utmaning som vem som helst kan delta i. Antingen gör man det på egen hand eller så loggar man in på deras hemsida. Målet med utmaningen är att nå minst 50000 ord under november månad. Om man lyckas har man skrivit en kortare bok. (Hur många ord böcker kan bestå av kan du läsa om mitt inlägg Fortsätter räkna ord i ungdomsromaner).

För att nå 50 0000 ord på en månad behöver man skriva ungefär 2000 ord varje dag. Det motsvarar cirka 4 sidor.

Låter det mycket? Beroende på hur ens skrivprocess ser ut har man olika inställning till det. När jag skriver är 4 sidor en rätt vanlig mängd för en dags arbete, och har jag tid skriver jag gärna mer. När jag deltog förra året förvånades jag över hur snabbt det gick att komma upp i rätt antal ord, 1,5 timma kanske… Viktigt för mig var att inte gå tillbaka i texten, utan att se till att den hela tiden fördes framåt. Inget petande på formuleringar, inget redigerande överhuvudtaget och inget funderande över om jag borde skriva si eller så. Jag bara skrev.

För mig funkade det alltså att skriva 2000 ord varje dag eftersom jag hade handlingen klar för mig i stora drag. Jag visste, för det mesta åtminstone, hur mina huvudkaraktärer var och hur de tänkte. Jag visste vad jag ville med min berättelse.

Hur det än är för dig när du skriver kanske mina erfarenheter kan hjälpa. Så alla som ska vara med, stort lycka till!

 

Mockingjay part I snart på bio

Den 19 november, då är det dags!

Skriva och skriva

Jag har skrivit och skrivit och redigerat och redigerat. Eller tja… Även om jag skrivit och redigerat var det inte på det jag tänkt mig. På manuset alltså som behöver bli färdigt. Nej.

Jag fick syn på en jobbannons som jag bara kände mig tvungen att söka. Ett vikariat på ett år och med uppgifter jag är van vid sedan mitt förra jobb. Men bara för att jag arbetat med samma sak förr, ungefär, betyder inte det att det blir lättare eller att det går snabbare att skriva ett personligt brev. Inte heller cv:et kunde jag använda som det såg ut, utan fick ändra en del också i det. Allt ska ju få plats på en sida också, i alla fall tycker jag att det ska vara så när det kommer till brev och cv:n, så jag fick en del att göra här i eftermiddag.

Nu är jag alltså för trött i huvud och ögon för att redigera på manuset. Men gissa vad? Jag har bett en vän läsa igenom det sedan när jag känner mig klar, och hon gör det gärna. Härligt 🙂

 

Ännu en redigering

Jag vet att man ska nå en gräns för hur många gånger man kan redigera en text. Jag har inte nått den än. Men kanske blir det här en av de allra sista gångerna som jag redigerar manuset. Alltså innan det skickas.

Skickas. Till förlag.

Orden överväldigar. En verklighet jag inte riktigt trott på närmar sig. Det känns overkligt.

Men ännu är det inte dags. Jag läser och redigerar igen. Sedan överväger jag att låta en vän titta på manuset. Men jag är osäker. Är hon rätt för jobbet, hur mycket kan jag vägleda  henne i vad jag önskar få för sorts gensvar (bortsett från att hon ska tycka att allt är jättebra då) och hur lång tid kan hon få på sig? Eller ska jag nöja mig med att jag fick aktiv feedback förra våren när jag skrev manuset och med den feedback jag fick av andra halvan här hemma. Nej, desto fler som läst och sagt sitt, desto bättre. Gäller bara att hitta rätt personer för jobbet.

Jag återkommer med frågan och redigerar vidare.

Passar också på att hälsa en ny följare välkommen. Jätteroligt att du vill följa min blogg!

 

 

Tematrio – Pris i litteratur

Augustpris-kommittén presenterade årets nominerade böcker i förrgår och jag har inte läst någon av dem. Får se om det blir ändring framöver, åtminstone i ungdomskategorin (eller barn- och ungdomsbokskategorin som det heter, eftersom de envisas med att ha bilderböcker för små barn i samma kategori som böcker för unga. Som om det går att jämföra?!).

Lyran ber oss i veckans tematrio att lista prisvinnande böcker vi läst eller vill läsa. Jag satsar på tema inom temat med ämnen som utanförskap och migration, allt inom kategorin böcker för unga. De två första har jag läst, den tredje vill jag läsa.

1. 2006 fick Per Nilsson Augustpriset med Svenne, en bok om hur lätt det kan vara för en ung kille att glida in i rasismens nät, om politiskt engagemang och olagliga aktioner, starka ledare och manipulation.

2. 2011 fick Shaun Tan Alma-priset. Han har bland annat skrivit om hur det är att behöva lämna sitt hemland och sin familj för att försöka skapa sig ett nytt liv på en ny främmande plats där man varken förstår språk eller kultur. The Arrival eller Ankomsten på svenska, är en grafisk roman utan ord och en fantastisk berättelse med spännande och ovanliga bilder. Funkar utmärkt för vuxna också, förresten.

3. 2010 fick Christina Wahldén Teskedsordens litteraturpris för sin ungdomsroman I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig, som handlar om en ung tjej som blir tvungen att lämna ett konfliktfyllt Kongo. Hon kommer ensam till Sverige och möter andra, nya, svårigheter här.

 

Fortsätter räkna ord i ungdomsromaner

Jag som tycker att det där med antal ord i ett manus inte är jätteviktigt, även om det är lite kul att veta på ett ungefär hur det kan vara, kan nu tack vare två duktiga ordräknande bloggare, bidra med matnyttig – och faktiskt rätt spännande – information om antalet ord i ungdomsromaner.

Anna på Boktycke kommenterade förra inlägget med berätta att snittet på 55 000 ord för ungdomsromaner gäller för dem i åldern 12-14 år. Skriver man för äldre tonåringar och unga vuxna kan alltså ordantalet utökas. Då kan antalet ord ligga på 50 000-80 000, men det finns så klart undantag. För spännande sådana kan man kika in på Charlotte Cederlunds blogg där hon räknar upp olika ungdomsromaners sidomfång. Till exempel ligger Hunger Games på 99 750 ord och Twilight på 118 975 (Undra just hur många som utgörs av ”perfect”? Eller är det bara jag som stör mig på att Edward beskrivs med detta ord hela tiden?!)

 

Tack Anna och Charlotte för kommentarer och intressant information, det kom ju väl till pass i mitt ordräknande 🙂

 

Antalet ord i ungdomsromaner

Med ett ungdomsmanus under arbete funderade jag lite på hur många ord ungdomsböcker brukar innehålla. Efter lite nätletande hittade jag bland annat besked hos Boktycke som skriver att en ungdomsroman i genomsnitt består av 55000 ord.

I nuläget ligger mitt manus på 63 320 ord, vilket har gett 180 sidor med 1,5 radavstånd och ”normala inställningar” för marginaler. En del kommer säkert hända med både ord och sidantal när det blir dags för en ny redigeraromgång, men det var lite roligt att jämföra hur mycket  jag har skrivit och hur det brukar vara.

En lärare från den skrivardistanskurs jag gick i för några terminer sedan tipsade om att det är bättre att från början ha för många sidor eftersom det ofta tas bort en hel del när ett manus väl blir antaget av ett förlag. Men utan att man för den sakens skull överdriver det för myckna förstås.