Stirra sig blind

Vissa ordspråk blir inte begripliga förrän man själv sitter där och inser att jaha, det är visst det här det innebär.

Att stirra mig blind är alltså vad jag gjort nu. Jag läser uppsatsen, alla olika delar och undrar vad som behöver göras. Har vissa kommentarer från handledaren att falla tillbaka på, men ändå ser jag till sist liksom inte vad jag gör. Det blir bara ord av det. Ord utan mening. Skärmen kunde lika gärna vara tom. Jag kunde lika gärna vara blind.

Nåväl. En pappersutskrift ska väl råda bot på lite av denna blindhet. Under tiden jag väntar på utskriften får jag begrunda vad jag egentligen ska skriva i diskussionsdelen.

Passar på att hälsa en ny följare välkommen! Roligt att du vill följa min blogg 🙂

 

Annonser

11 reaktioner på ”Stirra sig blind

  1. Verkar som om du jobbat väldigt hårt och behöver en paus. Finns det nåt du kan göra för att ladda batterierna? Nåt helt annat än att syssla med ord! Nåt kul!

    • Jag fick tre dagars paus från uppsatsen… och nu finns inte riktigt tid att ta flera dagars paus. Jag gör vad jag kan innan deadline och ser var jag hamnar. Bättre lite nu, än inget alls 🙂

      • Kanske nåt som inte tar så lång tid. En skön promenad. En fika på nåt cafe. Ett bad! Bara nåt så du släpper tankarna på skrivandet en liten stund och bara är. Ofta räcker det med en och annan micropaus.

      • Jag pluggar aldrig mer än sex, sju timmar om dagen eftersom det är vad huvudet orkar 🙂 Så nog hinns en massa annat kul med. Trist bara när det blir uppsatsstopp i skallen 😉

      • Ja det förstår jag. Stopp i huvudet har jag haft alldeles för mycket av under året som gått.
        Sex sju timmar låter mycket bara det. Men å andra sidan när man höll på att plugga så blev man ju lite van vid det. Det är jag som har glömt. (Vilken nådegåva!)

      • Tack. Tror nog det blir bra när det blir klart… oavsett när det nu blir 😉
        (Att studera ser jag förresten som att jobba så drygt sex timmars studietid fem dar i v känns helt ok!)

      • Jo. Studera = jobba håller jag fullständigt med dig om. Jag som håller på mycket med datorn i det jag gör, känner också av hur trött man kan bli i huvudet. Så för min del delar jag helst upp det på flera pass utspridda under dagen. Men då har jag ju inte heller nån annan här hemma som jag behöver anpassa mig efter.

  2. Jag kännr igen mig! Jag har både skrivit och handlett uppsatser. Det är svårt efter ett tag att se nått i sin egen uppsats, för jag vet ju precis vad som står där. Att det sen kanske inte är just det som står där, det ser inte jag… Jag brukade alltid rekommendera dem jag handledde att byta sin uppsats med någon och läsa igenom varandras!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s