Segt skriva sent

Att sluta sent flera dagar underlättar inte skrivandet, varken för blogg eller annat mer skönlitterärt. Om det kombinerats med att jag också börjat sent hade det kanske hjälpt, men som det ser ut nu har jag tre dagar där jag är från hemmet i minst elva timmar, ochjag går oftast vid sju-tiden så att orka skriva på morgonen är helt uteslutet. Jag är visserligen tacksam för jobbet. Ett bra, roligt, intressant och utvecklande jobb dessutom så inget fel med den biten. Men ska man leva för att jobba så att man kan leva? Jag lyckas ju få in läsandet i levandet. Nu ska jag bara lista ut hur skrivandet ska få lite bättre plats. (För att inte tala om att jag gärna skulle vilja träna och träffa vänner lite mer.) Att utnyttja någon rast på jobbet då och då kanske kan vara en väg att gå…? Håller tummarna för det 🙂

Annonser

9 reaktioner på ”Segt skriva sent

  1. Å, det är verkligen så svårt det där, att få till skrivtiden i vardagen. Jag har ju superlyxen att vara föräldraledig nu och det finns faktiskt ganska mycket tid. Men när jag jobbade heltid – det var verkligen vidrigt.

    Jag körde faktiskt på att skriva på raster ibland, eller på lunchen. Och förstås på tunnelbanan på morgonen, men jag vet ju inte hur din resväg ser ut. Det gäller framförallt att ha sin berättelse (eller för den delen sitt bloggande) hela tiden levande inuti huvudet, och ha nära dit varje gång det blir en liten bit tid ledig. Men ärligt talat, att få in vänner och träning var ganska svårt, det går liksom inte att göra lika mycket av allt.

    Håller tummarna för att du ska hitta ett sätt som fungerar för dig!

    • Tack för uppmuntran och påhejande! Jag bloggar i telefonen på tåget, eller läser, så där finns lite tid att utnyttja och det känns bra 🙂 Skönt också att höra att andra delar känslan att det är svårt att få jobb och skrivande att gå ihop.

  2. Jag läser inte så mycket som jag skulle vilja. Men delvis är det mitt eget fel, inte bara tidsbrist. Jag kan prioritera att lägga pussel eller se film eller nåt annat. Lägger alldeles för många Sudoku, och då kan jag bli irriterad på mig själv. Men de där sakerna behöver man ju inte koncentrera sig på särskilt mycket, så det är kanske det. Utbrändheten har inte slocknat än, skulle man kunna skylla ifrån sig på.
    Men kan onekligen vara enklare att läsa på iPaden eller iPhonen. Man har ju åtminstone iPhonen alltid med sig och kan plocka fram den när som.

    • Jag skulle också kunna låta bli vissa saker för att få lite mer skriv- eller lästid. På samma gång väljer jag ju något annat, som att se film, för att orken att främst skriva inte riktigt finns där. Det gäller ju att huvudet är med liksom. Och att som du ha varit utbränd, då är det extra noga med vila och att göra vad man klarar av. Små steg i taget… 🙂

      • Det där att sitta med pussel, sudoku, patiens eller liknande när jag kommer hem från jobbet, är nästan ett måste. Det blir en sorts avslappning då, går inte att sätta igång med nåt läsande eller skrivande på direkten.
        och sen blir det nåt att äta och en film eller ännu oftare nåt avsnitt på nån teveserie.
        Så visst behöver man det där ”onödiga” också.

      • Ja jag tror också det är så det är. En stunds mekanisk sysselsättning som tillåter ens inre att bara vara. Det kan gå med en promenad eller cykeltur också. Eller bara sitta och glo rakt ut i intet.

  3. Jag lyckades inte få ihop det alls med att jobba och skriva samtidigt. Tack och lov sökte jag och fick tjänstledigt, två dagar i veckan till en början, och det var det bästa jag gjort. Nu säger jag upp mig i maj! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s