Så kan man ju skriva det också

Drygt halvvägs in i manusredigeringen justerar jag allt möjligt. Meningar byter plats, stycken flyttas och vissa saker tas bort. Ord jag uppmärksammar extra är , ju och det. Eller när det gäller det, är det mest det formella subjektet det som jag tittar efter lite extra.

glasögon det så ju 2

och ju, vet jag sedan tidigare är två ord som gärna slinker in när jag skriver. Dessutom ser jag att jag har en förkärlek för det, som formellt subjekt, vilket kan göra att att språket upplevs talspråkligt. Men vad är formellt subjekt kanske du tänker nu om du likt mig tenderar att glömma skolgrammatiken. Formellt subjekt i en mening är när ordet det syftar på ett egentligt subjekt.

Såhär:
Det sitter en katt på trappan.

När det skulle vara tillräckligt att säga:
En katt sitter på trappan.

Katten är det egentliga subjektet. Att skriva meningar med formella subjekt som jag gör, gör texten lite… tjatig. Inte skönlitterär. Så nu gäller det ju att ta bort, bort, bort 😉

 

Annonser

6 reaktioner på ”Så kan man ju skriva det också

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s