Patrick Rothfuss har snott en av mina scener

Ja. Precis så är det. Fantasyförfattaren Patrick Rothfuss har snott en av mina scener. Jag begriper inte hur det är möjligt. Kan han svenska? Har han hackat sig in i min dator och hittat ett gammalt manus som legat där och skräpat i flera, flera år? Eller lyckades han spionera på mig när jag skrev ner scenen för hand, för typ hundra år sedan, då jag satt ute och skrev?

Okej, riktigt så illa är det kanske inte att han snott scenen direkt från mig. Men nästan. Den finns i hans andra bok, The Wise Man’s Fear. Jag vill inte avslöja vilken, men jag blev ruskigt förvånad när jag läste den för något år sedan. Det här har ju jag skrivit, tänkte jag. Fast jag vet ju att det inte är så.

Två huvuden, samma tanke…

Okej, lite vill jag avslöja. För den är så bra, min scen alltså. Eller menar jag hans? Hm… Rothfuss huvudperson, Kvote, utsätts i alla fall av ett naturväsen och förlorar sig själv. Sitt medvetande. Skogen och väsendet tar över. Precis samma sak händer min huvudperson(!).

Min huvudperson är ung. Precis som Kvote.  Men det är också det enda som är likt. Och scenen förstås.

Jag skrev min historia när jag var 15, 16 år. Jag passade grannens kaniner. Det var sommar och jag hade blocket med mig (ja, blocket. Jag skrev för hand tills jag blev typ 18. Har fortfarande en skrivknöl på långfingret!). Jag satte mig på deras veranda i skuggan. Sedan skrev jag. Sida upp och sida ner. Delen av handen som låg mot pappret blev blått av bläcket. Den sommaren skrev jag min första fantasyhistoria. Och i den finns samma scen som i Patrick Rothfuss bok. Wow.

BTW, Skriviver har gjort en del intressanta inlägg om könsroller och karaktärer, bl a med utgångspunkt i Patrick Rothfuss skrivande. Och det kom att väcka mitt minne med läsningen av den stulna scenen 😉

Fler som upplevt detta?

 

Annonser

7 reaktioner på ”Patrick Rothfuss har snott en av mina scener

  1. Jodå, det har jag upplevt alldeles nyligen. Jag läste en scen ur Tårpilens år av Lupina Ojala och häpnade över hur lika vi tänkt kring hur en ung kvinna undgår att brännas på bål. Ganska häftigt egentligen. För det är bara den scenen och sedan skiljer sig handlingen helt från varandra igen.
    Log åt den där skrivknölen. En sådan har jag också trots att jag numera nästan i huvudsak trycker på tangenter, hi hi.

      • Det vore inte så kul förstås. Men en enda liten scen som liknar någon annans tror jag inte är någon fara utan mer vanligt än vad man kanske tror 🙂 Astrid Lindgren och JR Tolkien har även de gjort något liknande och beskrivit samma allseende öga från ett högt torn i Mio min Mio och Sagan om Ringen. Och det skrev de ungefär vid samma tidpunkt utan att den andre var utgiven ännu. Ja se skrivknölar och författarhjärnor 😀

      • Och så kan hjärnan spela en spratt. Skrev en scen för några år sedan som jag sedan upptäckte fanns i en film som jag sett kanske 10-15 år tidigare. Jag som trodde jag kommit på något eget!

  2. Han kan säkert svenska och är en hejare på att hacka datorer, undras hur han kom på att hacka just din? Och egentligen, vad kul, att hitta sin egen scen, så pass likt att det liksom går att känna så där som du gör. Tror inte att jag upplevt det så direkt någon gång, däremot att det finns liknande saker som händer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s