Snabbskrivandets eventuella fördelar – något att utforska

Jag har turen (tror jag det är i alla fall) att kunna skriva snabbt. Och nu menar jag inte enbart att jag var klok nog att på gymnasiet gå en kurs i fingersättning för tangentbordet där jag lärde mig att skriva ruskigt snabbt. Fingrarna vet liksom automatiskt vart de ska ta vägen.

Nej, jag menar att jag har turen att kunna skriva snabbt när det kommer till att få ned mina historier. Jag har inte tänkt på vilken välsignelse detta faktiskt kan vara utan det är något jag insett på senare tid. Eftersom jag har en tendens att periodvis inte skriva något alls skulle det här med skrivandet kunna anses som bortkastad tid. Men då jag kan ta igen perioderna utan skrivtid med att senare skriva ”ikapp” blir det rätt produktivt ändå.

Som igår kväll. Jag öppnade datorn. Körde igång Spotify och velade lite kring att välja spellista till skrivstunden… Sedan öppnade jag dokumentet som jag dagen innan avslutat mitt i en scen. Det var alltså bara att börja skriva. Mina karaktärer är på väg någonstans och hur de tar sig dit är lite av vikt under några sidor. Annars hade jag inte bestämt speciellt mycket om det jag skulle skriva, mer än att jag ville att de skulle fortsätta färden.

Okej, det var förutsättningarna.

Efter en stunds skrivande avslutade jag kapitlet och kände mig nöjd. Jag var visserligen ivrig att fortsätta men ville hålla på den känslan. För att lättare komma igång vid nästa tillfälle. Jag sparade. Stängde ner. Då började jag fundera på det här med att jag skrivit mer eller mindre oavbrutet sedan jag öppnade dokumentet och att det knappt gått en timma. Nu blev jag nyfiken på hur mycket jag skrivit.

Jag öppnade dokumentet igen. Räknade orden. 1093 ord. Det är 6119 tecken med blanksteg. Jaha. Och helt plötsligt ville jag veta hur länge jag faktiskt skrivit och tog en titt på egenskaper. 50 minuter ungefär.
skrivtid

Därefter började jag fundera på min skrivprocess. Att jag skriver snabbt vet jag egentligen sedan tidigare, men jag funderade på när jag uppfattar min text som ”bäst” och vilka delar som fått bäst kritik. Jag kom på att de stycken som jag i efterhand endast redigerar lite grann – och alltså själv uppfattar som bra – oftast är de jag skrivit i någon sorts större flyt, när jag alltså inte tvekat eller ändrat mig och tänkt att jag borde skriva si eller så. Utan när jag ”bara” skrivit.

I nuläget kan jag verkligen inte säga om det jag skrev igår skulle vara ett sådant fantastiskt bäst-avsnitt, men vem vet. Kanske blev det några sidor som jag inte kommer redigera sönder?

Och tänk om jag kan ha turen att vara en snabbskrivare som kommer undan med att när jag skriver snabbt också skriver tillräckligt bra för att slippa redigera mig trött. Jag vet ju att stycken jag inte kommer överens med och som jag kämpar med, i slutändan inte blir särskilt bra hur mycket jag än redigerar. Torde lärdomen vara att jag ska strunta i den sortens skrivande? Att kämpa-krysta-skrivandet inte är min briljanta sida? Utan det är lättheten… Det jag knappt vågar tro eller ens tänka… Att den oförskämda snabbskrivarbiten är min grej? Tänk om det vore så!

I fortsättningen kommer jag försöka vara lite extra uppmärksam på det här. Om jag märker skillnad på de sidor jag tänker till lite mer kring och inte snabbskriver. Vad skillnaden utgörs av i så fall? Vad är det jag missar när jag skriver snabbt? Hur kan snabbskrivandet kompletteras med en smidig redigering/omarbetning? Osv. Lite sen uppenbarelse kanske, men det var över två år sedan jag enbart ägnade mig åt att skriva. Redigerandet har liksom tagit överhanden i det senaste. Och alltid kul att se vad en kan förbättra 🙂

Annonser

4 reaktioner på ”Snabbskrivandets eventuella fördelar – något att utforska

  1. Jag tror en del faktiskt skriver bäst när de bara flödar på. Det kan förstår bero på två saker; dels att de inte tänker så mycket eller går tillbaks och ändrar utan skriver mer eller mindre intuitivt, och dels för att man oftast i de lägena vet vad man ska skriva och känner sig verkligt peppad att skriva just det, att man tycker om berättelsen, processen och alltihop, och när man har roligt under skrivprocessen tror jag det syns på texten. 🙂
    Men det är förstår bara min teori.
    Hälsningar från en annan snabbskrivare 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s