Svengelskan spökar

Dumma egenheter en kan lägga sig till med när en skriver, som beror på det engelska språket, är att en envisas med att skriva t.ex. sin och sitt om allt. Som att han höjer sin hand… Eller att hon reder ut sitt hår... För ja, så funkar det i engelskan. Fast på svenska går det ju utmärkt att skriva att han höjer handen och vi är liksom med på noterna och tänker att det är den egna handen som höjs, eller?! Och jag som så gott som alltid läser på engelska när det gäller engelskspråkiga författare är förstås starkt påverkad av engelskans grammatik i mitt eget skrivande.

Jag är nu (tack och lov) hyfsat medveten om detta men trots det slinker svengelskan in ungefär hela tiden. Därför har jag en hel del sådant här, förutom alla andra skrivolater, att rensa bort i redigerandet. Really looking forward to this 😉

 

Annonser

11 reaktioner på ”Svengelskan spökar

  1. Oj, förstår att det kan bli ett problem om man läser mest engelsk litteratur. Har aldrig tänkt på det! 😮 Men även hör (och ser) man ofta folk som på svenska använder ‘mig’ och ‘mitt’ och ‘min’ lite väl mycket i samma mening. Tur man har gott om tid att redigera bort sånt sedan. Att bli medveten om det är ett bra första steg. 🙂

      • Samma här, oftast vet jag hur det ska vara men när jag är mitt i skrivflödet går det inte automatiskt. Sedan tror jag att jag med har en tendens att bli lite amerikaniserad i mitt skrivande. Fast mer i form av att jag använder för mycket engelska uttryck och fraser.

      • Ja, precis så är det. Jag vet ju hur det ska vara men när flytet slår till blir det lite som det blir, även med uttryck och fraser då. Galet att det inte går att hålla fingrarna (tungan/tanken?!) bättre i styr 🙂

  2. Jag har samma problem! Första redigeringsvändan av novellen till På denna grund fick jag detta tydligt påpekat för mig, att jag i stället skulle skriva i bestämd form. Såg på texten med helt nya ögon och höll med helt i det han skrev, tänkte att det där gör jag inte igen. Men när jag sedan skickade tillbaka texten med nyskrivna delar hade jag banne mig gjort exakt samma sak i den nya texten och fick börja rensa igen 🙂 Tror att det börjat sätta sig nu… 😉

  3. Jag tror de där onödiga orden kommer med för att man ofta använder dem i vardagligt tal. I alla fall är det så för mig. Grymt irriterande och helt otroligt svårt att hålla borta från manuset 🙂

    • Vardagsspråket påverkar förstås jättemycket, det märker jag speciellt i vissa partier. Därför blir redigerandet så viktigt att göra i ett lugnt tempo så att det blir enhetligt och småorden och svengelskan upptäcks och kan tas bort 🙂

  4. Engelskan är så himla jobbig när det kommer till att redigera. Hur gör man när det i den egna texten finns specifika uttryck som inte går att översätta, bara för att man från början varit alldeles för lat för att skriva någonting som istället passar på svenska? Hur gör man när ord inte vill komma till en och envisas med att vara på ett annat språk? Sådana saker gör mig helt galen…

    • Känner igen mig i att fånga första bästa lösning och sedan ångra mig när jag måste göra om. Och inte bara gällande ord och uttryck, även om jag har lite bättre ordning på dem, men när jag latar mig genom en scen och tänker att jag får göra den bättre sedan… Sedan i redigerandet som ju är nu! 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s