Manusidéerna trängs och knör

Jaha, nu har det blivit kö och krock i systemet. Manussystemet. Min planering och tanke är sådan här: Jag vill redigera klart mitt dystopiska manus för att skicka till förlag. Sedan är tanken att ta en titt på ungdomsboksmanuset som vilat sedan juni förra året – då jag skickade till förlag och blev refuserad – för att se vad jag kan göra bättre (ev skicka till lektör…). Därefter har jag planerat för att jag börja arbeta med ett annat ungdomsboksmanus. Det jag skrev under NaNoWriMon 2013.

Dock hade berättarhuvudet mitt en annan tanke. På yogan i måndags kom nämligen en berättelse till mig i full kraft. En berättelse jag burit i många år. Vet inte riktigt när en liten idé förvandlades till en tanke om att det skulle kunna bli en fin berättelse men ursprungsidén ligger dryga tjugo år tillbaka i tiden.

Jag blev tvungen att gå hem och skriva en synopsis direkt efter yogapasset Något jag sällan skriver, om jag inte varit tvungen pga någon kurs. Nu bidde det en synopsis på dryga fyra sidor som sammanfattar handlingen fram till klimax. För där gick jag bet. Jag vet vad som ska hända, bara inte hur. Men jag känner mig inte orolig. Det kommer säkert till mig när jag väl sitter och skriver. Synopsisen sammanfattar i alla fall även huvudkaraktärerna kort, samt ytterligare någon bifigur. Och eftersom jag började levandegöra min idé och nu låter tanken på berättelsen blomma ut lever jag i den. Jag tänker på den nästan hela tiden. Ser saker jag vill ta med i den, tänker på detaljer som jag vill beskriva. Sinnesstämningar och scener kommer till mig.

Men jag har inte tid för min ”nya” berättelse nu. Jag vill göra en sak i taget. Ändå lever den i mig. Nära och stark. Jag känner hur jag blir ett med min huvudkaraktär, en liten tjej på 12, 13 år. Och jag vill gärna testa att skriva om henne. Prova att skriva för en ”yngre” målgrupp. (Gillar inte målgruppsindelning, men men…) Och eftersom jag inte tidigare skrivit för yngre kliar det i fingrarna att få testa det språket, de formuleringarna och att få sätta mig in i denna för-tonårsålder. Vill, vill, vill!

Fast en sak i taget. Först redigera klart. Sedan en titt på ungdomsboksmanuset och kanske skicka till lektör. Och då… Då kan jag kanske ta tag i min lilla tjejs berättelse. NaNoWriMo-manuset får vänta ytterligare ett tag. Det är trots allt mitt nyaste manus med endast knappa tre år på nacken. En berättelse om legat och grott i över tjugo år måste väl ändå ha företräde?

 

Annonser

8 reaktioner på ”Manusidéerna trängs och knör

  1. Åh, visst önskar man att man hade mer tid att ägna åt alla idéer? Och visst är det svårt att hålla sig när det kliar i fingrarna?
    Jag har också två idéer som ligger på kö… Gör mitt bästa för att behålla dem där 🙂

  2. Gaaah! Vad svårt att välja! De där stunderna när berättelser väller fram och kräver sin plats är underbara men samtidigt jobbigt när man egentligen inte har tid med dem. Kanske du kan skriva ner en utförlig synopsis för att stilla det värsta flödet? 🙂

    • Jodå. En synopsis är nästan helt klar. Jag tänker att jag kan fylla på den så att jag slipper hålla allt i huvudet. Och lite gott är det allt när nytt vill ta plats. En go känsla om att jag har mycket att skriva… 🙂

  3. Oj, vad underbart med den där sortens idéer som liksom bara anfaller fullkomligt från det blå. Känns ju som att det är det allra roligste och bästa. Hoppas du hittar ett bra sätt att balansera de olika projekten 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s