Processen – Franz Kafka

processen kafkaFranz Kafkas Processen var inte riktigt som jag tänkt. Och samtidigt var den precis som jag tänkt. Jag trodde att den skulle vara oändligt svår och otillgängligt. Det var den inte. På samma gång var den precis det.

Handling
Josef K. blir en morgon besökt av två herrar som förklarar att han nu befinner sig i en Process. Att han befunnits skyldig. Inte ett ord nämns för vad. Herr K. undrar förstås vad det rör sig om men detta får han inget svar på. Han inser att den här Processen dock är något som han nog bör vara mer uppmärksam på än vad han inledningsvis tänker. Alla tycks dessutom veta att han befinner sig i en Process och råden låter sig inte vänta. Gör si eller så. Tänk så här eller sådär. Ändå kommer Josef K. ingen vart med sin Process. Rättsmyndigheten som arbetar med Processen är minst sagt obegriplig. Stackars Herr K.

Reflektion
Jag vet inte vad jag ska tycka om Processen. Inledningsvis var den lika lättläst som vilken bok som helst. Sedan började den bli svår. Stilmässigt trycks texten emellanåt ihop utan stycken (vilket jag skrev om häromdagen) och jag antar att det speglar innehållet och vad Josef K. upplever rätt väl. Förvirringen huvudpersonen känner hamnar i mig som läsare. Jag begriper inte vad jag läser. Det spelar ingen större roll om handlingen är beskrivande eller utgörs av dialoger. Vissa partier läser jag om för att förstå. Andra skummar jag. Ändå vill jag veta hur det ska gå. Fast slutet är inte vad jag väntar. Inte alls. Och jag känner mig mest tom när jag är klar.

Att Processen är öppen för tolkning är uppenbart. Vissa lutar åt att den speglar ett korrupt samhälle, är kritisk mot den politik och samhällsordning som fanns då. Boken utgavs postumt 1925 och blev snabbt omtalad.

Hur jag ska tolka den vet jag inte. Samhällskritisk känns troligt, men jag funderar även över symboliken i att Josef K. är trettio år när männen häktar honom och att boken sedan avslutas ett år senare, på den trettioförsta födelsedagen. Och en historia om en man som inte kommer genom en dörr får mig att associera till berättelser om himlen. Oavsett tolkningarna och tankarna som väcks var den intressant att ta del av.

Processen är en sådan bok jag inte skulle läst på eget initiativ, så tack och lov för bokcirkeln som ville ta upp den. Jag undrar dock om jag läste på fel sätt. Innan hade jag hört om ångestliknande reaktioner hos läsare. Det upplevde inte jag, mer än att jag lämnades med en känsla av tomhet. Som att jaha, var det inte mer? Nåväl. Är du nyfiken tycker jag inte du ska tveka. Rekommenderas.

 

Nyfiken på hur den börjar? Kika in här då för en smakebit.

Och vill du köpa den? Du kan hitta den t.ex. här eller här. Eller så gör du som jag och lånar på biblioteket 😉

 

Annonser

8 reaktioner på ”Processen – Franz Kafka

  1. Har denna i bokhyllan och jag VILL ju läsa den för det känns som något som skulle kunna revolutionera allt jag vet och känner till men den känns ju så jobbig???

  2. Ännu en bok som jag läste när jag nog var alldeles för ung för att förstå vd den handlade om. Och nu minns jag inget av den…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s