Älvkorset – Jenny Töredal

alvkorsetJag fick Jenny Töredals bok Älvkorset som recensionsexemplar och det är ju alltid kul att få böcker, speciellt så fina som denna.

Handling
Huvudpersonen befinner sig i en annan värld som påminner om medeltiden. Hon är egentligen en person av vår tid, men har lämnat vår värld för att mormodern dog och överlämnade ett uppdrag att skydda Älvkorset. Så här står det på Adlibris:

Röda ögon såg bistert ut i den mörka natten. Den mäktige var arg. Mycket upprörd. Irriterat vred han sina händer. Jag befann mig i en tät skog. Vinden blåste. Det var isande kallt och jag hade bara nattlinne. Varför hade jag så lite kläder på mig? Jag var rädd. Varför var jag här? Röda ögon borrade sig in i mig. Den mäktige ville ha mig. Han var ute efter mig. Han gick emot mig, steg för steg. Allt närmare. Jag kunde inte röra mig.

En ung kvinna ärver ett magiskt smycke. Ett smycke som tillverkades för länge, länge sedan, i en annan tidsålder än vår. Det magiska smycket tillverkades djupt inne i De otämjda bergen och fick bära namnet Älvkorset. Dess magiska egenskaper skulle ge beskydd emot onda krafter. Men vem som helst kunde inte använda smyckets krafter. Det måste vara rätt bärare, Älvkorsets bärare, och smycket kunde bara användas av den som knöts till dess kraft via blodsband. Den unga kvinnan blir Älvkorsets bärare och hon dras in i en kamp emot onda krafter. En kamp på liv och död.

Reflektion
Språkligt upplever jag att det är en pratig stil som bl.a. beror på att Älvkorset är skriven i jag-form. Huvudpersonen tänker saker som skit också och svär för sig själv och jag hade uppskattat ett renare (dvs mindre talspråkligt och upprepande) språk. Annars är Älvkorset rätt spännande med sin medeltida miljö som har inslag av varelser som t.ex. drakar.

Jenny Töredal lämnar öppet för en fortsättning eftersom profetian tycks sträcka sig längre än jag först trodde. Alltså kommer mer att läsa för alla som gillar denna. Bara att vänta… 😉

Annonser

11 reaktioner på ”Älvkorset – Jenny Töredal

  1. Spännande det här med egenutgivning, har precis lyssnat färdigt på ”Ull” av Hugh Howey och färgades nog lite i lyssningen av det här att han gett ut själv 😊

    • Jag har visserligen läst förlagspublicerade böcker som upplevts som oredigerade (och fått mig att tänka på dåliga egenutgivna) då de språkligt och storysmässigt sett lämnat en hel del att önska. Men visst, jag kan nog tendera att vara lite extra petig kring egenutgivna böcker. (Kommer ett inlägg om detta…) Vissa har dock varit riktigt bra och jag har undrar varför förlag tackat nej – om manuset nu gått den vägen först…?

      • Kanske är just den genrens ”del” av utgivningen full på det förlaget, just då…? Jag skulle gissa att en del i princip helt fulländade manus ratas av just den anledningen. Och jag tycker att egenutgivarna är så modiga!

      • Ja. Synd det där med mättad marknad. Så många fina manus som inte får hjälp ut. Själv vet jag inte om jag skulle våga ge ut på egen hand. Eloge till dem som tar steget!

    • Nu när infon om egenutgivningen är borta verkar den här kommentarstråden lite galen 😀 Grattis till din snygga bok Jenny, bra jobbat att få ett förlag ombord!

  2. Tack för recensionen. Men jag har ett förlag bakom mig Visto/Idus förlag. Skulle nog inte ha vågat gjort det själv. Men beundrar dem som vågar.

      • Det kan de också göra om de inte antar ditt manus. Men då får man ingen förlagshjälp. Ingen fara förstår att det är många böcker att hålla reda på. Ha det fint.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s