Om att läsa, Om att skriva

Trött, tryggt och bekant

Med två kvällar på raken när jag slutat så att jag varit hemma vid sex blir det lite dåligt med tid och ork att arbeta med redigering. Jag tittar på orden och meningarna och ja, det är liksom det jag gör. Tittar. Förstår inte riktigt vad jag borde göra med dem.

Till slut kom jag i alla fall på att jag kan skriva ut dem. Av någon anledning blir de alltid mer begripbara då. Så imorgon ska jag läsa mina utskrifter. Det tror jag kommer göra susen.

Annat jag sysslar med när jag inte lyckas åstadkomma vettiga tankar och inte lyckas läsa igenom uppgifterna för skolan heller då förstås, är att jag läser en bok jag läst förr. Det är lätt, det kräver inte stort engagemang och jag måste inte läsa vidare för att veta hur det går. Suveränt. Meyers Twilight passar utmärkt. Bekant och tryggt. Och så får jag känna mig lite som en fjortis. Just nu känns det inte helt fel. 😉
twilight-book-cover

Böcker

Fyren – P.D. James

pd-james-fyrenFyren är en av deckardrottningen P.D. James böcker om kommissarie Adam Dalgliesh. Han finns tydligen också att se på tv även om jag inte gjort denna bekantskap på annat sätt än i Fyren. Fyren läste jag när den kom ut som pocket för tio år sedan. Alltså hade jag hunnit glömma viktiga detaljer, som vem som är mördare. Bra, för det gav en lika spännande läsning nu som då.

Handling
På en ö, som är privatägd och styrs av en stiftelse, får enbart rika/ärbara/kända människor komma och vila upp sig och smita undan en stund från arbete och omvärld. Dessutom finns det en klausul som säger att de födda på ön alltid har rätt att resa dit. Förutom gäster bor också personal på ön.

När ett mord begås är det en samling udda människor på ön, som sig bör i en pusseldeckare. Vi har bl.a. en 18-årig tjej, en äldre dam med sin betjänt, hushållerskan, en jurist som sköter det administrativa och hans assistent, en egoistisk författare som vunnit otaliga priser, hans sekreterare/lektör och dottern plus en forskare, en alkoholiserad präst och några till. Ni ser, ett mer eller mindre spännande gäng.

Reflektion
Dalgliesh hinner jag inte riktigt lära känna. Han har oturen att bli svårt sjuk så hans kollegor får ta över fallet där ute på ön. Ja, faktiskt blir alla isolerade där för att inte sprida smittan vidare. Klaustrofobiskt och riktigt rysligt. Miljöbeskrivningarna, liksom karaktärsporträtten, är långa och ibland lite väl omständliga. Nu tycker jag sådant är helt okej, men kanske att det frestar på tålamodet hos andra. Jag kan inte alls komma på vem som gjort det, trots att jag läst Fyren tidigare, och det är väl ett plus, eller? Kanske tycker jag dock att kommissarien löser fallet med hjälp av pusselbitar som knappt nämnts. Om jag nu inte råkade blunda när jag läste just de raderna…

Rekommenderas!

Eftersom Fyren inte finns att köpas på de vanligaste nätbokhandlarna blir det biblioteket som får bistå om någon är nyfiken 🙂

 

Om att skriva

Sätter ner foten och går vidare

Nyskrivet kapitel klart. Eller klart och klart, när det kommer till redigering får en till sist bara sätta ner foten och säga åt sig själv att gå vidare.

Så det gör jag nu. Går vidare.

Ny vecka och dags att arbeta med nästa kapitel. Helt enligt min egna arbetsmodell och metod. Hittills (sedan några veckor när jag fick för mig detta) har det gått relativt bra. Bara jag lyckas hålla mig från att skriva helt nya kapitel ska det nog gå vägen. Att redigera ett kapitel per vecka alltså.
 

Om att läsa

Läser och skrattar!

Det är oerhört sällan en bok får mig att skratta. Men nu när jag läser The Undomestic Goddess blir det några skratt. Precis vad jag behöver efter Lina Wolff, Meg Rosoff och P.D. James. Av dem är deckardrottningen James den mest lättsmälta trots att den serverar minst ett otäckt mord.

the undomestic goddess kinsellaSophie Kinsellas The Undomestic Godess läste jag när den kom ut som pocket 2005. Min första Kinsella faktiskt. Sedan blev det nästan ett tiotal till av henne, bla några i Shopaholic-serien. Plus en jag läste i somras som hon skrivit under sitt riktiga namn Madeleine Wickham. Fast den föll mig inte alls i smaken. (Dubbelbokat)

Så istället för att titta en massa på tv, läser jag. När jag inte gör skoluppgifter och redigerar förstås. Skönt att ha tid att hinna med lite av varje.

Passar också på att hälsa två nya följare välkomna som dykt upp här under veckan. Jätteroligt att ni läser och vill följa min blogg! 🙂

Om att skriva

Skriver och tittar på det jag skriver

Pysslar lite med att skriva nytt, skriva om och läsa vad jag ändrar och skriver till. Gör någon justering. Funderar. Och tar en paus.

Inga långa pauser. Någon dag bara. Sedan tittar jag igen. Redigerar lite till och känner att det går framåt. Ytterst långsamt, men ändå framåt.

Texten mognar liksom till sig. En del i feedbacken från handledningen handlade om att inte ha för bråttom. Jag brukar inte ha för bråttom annars så lite konstigt att jag har ett sådant otålamod när det kommer till skrivandet. Men jag arbetar med detta. Och försöker ta det lugnt…

surikat-vilar-mot-sten