Att dissa eller inte, det är frågan

Det är intressant det här med hur man ser på böcker när det kommer till kritik. Jag försöker läsa med snälla ögon. Om jag ogillar en bok tänker jag att det finns andra som tycker om den. De ser kvaliteter jag inte ser och fångas av den på ett annat sätt. Fine. Det är helt okej.

Jag skriver gärna om böcker jag läst. För genom att sätta ord på min läsning – vad jag läst och vad jag tyckte och varför jag tyckte detta – lär jag mig att se text. Jag kommer även ihåg böckerna lättare. Dessutom är det roligt att skriva om vad jag läst. Oftast i alla fall.

Det händer att jag läser någon bok som inte tilltalar mig. Då försöker jag vara snäll. Är det en svensk författare, och på detta debutant, vill jag verkligen inte dissa. En författare som säljer i mängder t.ex. någonstans ”over there” tycker jag ger möjlighet att vara mer utförlig kring vad jag ogillade och varför.

Även om jag ogillar vissa sorters böcker, betyder det inte att jag ogillar alla som dem, eller inom en viss genre. Flera har överraskat och jag har fått flera fina läsupplevelser av ”fel” sorts böcker. Överlag väljer jag ändå litteratur jag tror mig gilla. När jag tar mig tid att läsa får det gärna vara en angenäm upplevelse.

Men, jag väljer inte alltid själv. Jag är med i en bokcirkel. De böckerna faller mig inte alltid i smaken (rätt sällan faktiskt – om jag inte valt boken själv vill säga). Jag går kurser där litteratur måste läsas. Samma där. Sällan jag ”tycker om” dem. Ofta uppskattar jag ändå läsupplevelserna. Böckerna vidgar läsvyerna eftersom jag tar del av litteratur jag troligen aldrig skulle läst annars.

Ibland blir jag ombedd att ta mig an recensionsexemplar och jag brukar fundera på om jag ska tacka ja. För jag vill inte ta emot ett rec.ex. som jag ogillar. En svår avvägning emellanåt. Hittills har det gått rätt bra. Några fantastiska läsupplevelser och några inte så fantastiska, tyvärr.

Jag har svårt att kalla det jag skriver för recensioner. Snarare ser jag det som reflektioner eller omdömen. Dels för att jag inte betraktar mig som litteraturkritiker, dels för att jag inte vill dissa. Kommentarer om vad jag ogillar handlar oftast om hantverket (språk, karaktärsbygge, dialoger, trovärdighet, gestaltning – såsom frånvaron av den…). Ett fåtal gånger har jag varit hårdare, och jag ångrar ett tillfälle, eftersom en blivande författare verkade ta åt sig då denne skrev i samma genre som boken jag dissade.

Inspirationen kring det här inlägget kommer förresten från Annika (Nästa sida) och Anna (Drömmen om en bok) som inte gärna vill skriva recensioner och kritisera andras verk av olika anledningar (jag går inte in på vad det kommer sig av – känner att det kan bli fel om jag ska förklara vad andra tyckt…). Och ibland är det verkligen svårt att ibland att skriva om böcker jag inte riktigt tyckt om, men jag vill inte sluta med mina reflektioner eftersom de bidrar till att utveckla mitt skrivande. Dessutom tänker jag att det hör till att bli läst och bedömd som författare, och jag försöker verkligen göra det med hänsyn och respekt för den som skrivit.

För respekten för personen finns där, även om jag tycker att det den åstadkommit inte fungerar så bra. Och det är så viktigt att skilja på detta. Person och text. Och kanske också att vi har olika åsikter och syn på vad som är ”bra”/”dåligt”. (Men det, det är ett helt annat inlägg detta med vad som kan betraktas som kvalitet.) Så, vad säger ni? Kritisera snällt eller hårt? Låta bli/inte låta bli? Håller ni med eller inte? Jag är redo för kritiken 😉

 

Annonser

10 reaktioner på ”Att dissa eller inte, det är frågan

  1. Jag recenserar egentligen inte böcker alls, men ibland kan jag inte låta bli att posta en liten hyllning på min blogg. Detta innebär alltså att det bara är när jag gillar någonting som jag uttalar mig. Och jag tänker precis som du vad gäller inhemska författare/utländska superstjärnor: Om jag uttalar mig kritiskt eller t.o.m. sågar, så är det när jag känner mig rätt övertygad om att författaren aldrig kommer att komma i närheten av min text, och att OM det skulle ske, så har personen redan miljontals fans som plåster på såren.

    För man vill ju vara en vänlig människa, som bidrar till glädje och harmoni i världen, inte sorg och smärta.

    Sedan kan jag säga i egenskap av författare att man faktiskt får tåla att folk tycker till. Det hör till yrket. Jag är fruktansvärt känslig, men fast besluten om att stålsätta mig och fortsätta att skriva böcker vad folk än tycker om dem.

    • Tack för att du säger det, att det hör författaryrket till att tåla vad folk säger. Självklart kan det svida om någon är hård och jag känner som du att genom att vara vänlig och vid ”recensioner” konstruktiv, snarare än att slå ner på någon och någons text kan man bidra till en lite bättre värld. Ändå, vissa saker vill jag dela med mig av. Som varför något jag läst inte fungerar för mig. Men det kan ju fungera för någon annan. Och vi har ju rätt att tycka olika. Det är hur man uttrycker sig som man kan tänka på. Men det gäller ju det mesta. 🙂
      Och självklart ska du fortsätta skriva. Din bok har jag dessutom enbart hört gott om!

      • Det var roligt att a) du hört bra saker om min bok, b) du har hört talas om den ö.h.t. (annat än på min blogg möjligen då, där jag inte tjatar om annat). Och det är sant att folk varit vänliga, men jag skulle ändå vilja säga att den faktiskt är ett ganska bra exempel på någonting som sannerligen inte behöver falla en i smaken. Den är lite extrem i sin skruvade sagovärld i kombination med den humoristiska (är det meningen i.a.f.) tonen. Jag kan verkligen köpa om man tycker att den är rätt löjlig. Även om jag, som sagt, är en känslig själ, som säkert skulle våndas en hel del om någon skrev något riktigt dissande.

      • Härligt att du förstår att man kan tycka den är löjlig 😃 Jag tycker den låter charmig iaf. En dag (inte för långt fram förhoppningsvis) ska jag läsa den. Och det är något jag ser framemot. Och ingen jobbig diss, det lovar jag – tycker jag inte om den ska jag dissa ytterst vänligt och trevligt. 😉

  2. Fint inlägg det här och jag gillar inblicken i hur du tänker 🙂
    Jag klarar inte av att kritisera andras böcker offentligt bara för att jag ogillar att såra någon och då kanske framför allt andra som läst och älskat. Har gjort några få undantag, men då bara med någon författare som i mina ögon är fantastisk/superstar 🙂
    Märkligt egentligen, då jag inte har särskilt svårt för att ta kritik själv.
    Alldeles nyss skrev jag lite allmänt kritiskt om en bok utan att namnge den, och det blev väl kanske inte ett alldeles lyckat inlägg tycker jag så här i efterhand.
    Fortsätt gärna med dina bokreflektioner, jag gillar att läsa dom 🙂

    • Tack du säger att du tycker inlägget är intressant. Var lite nervös för att lägga ut det.
      Kan vara svårt att inte säga vilken bok man skriver om. Du väckte min nyfikenhet i af. 😉

  3. Det är verkligen känsligt det där att recensera böcker man inte tycker om. I de fallen har jag valt att inte recensera dem även om jag fått recensionsex från förlaget. Då var jag ärlig och förklarade sakligt vad jag inte gillade vilket de uppskattade. När jag får böcker av författaren själv är jag skitnervös att jag inte ska gilla den för det är svårare att förklara direkt till den det berör vad som inte är bra. tack och lov har inte det behövt hända än. Nu har jag slutat recensera på bloggen och håller mig till facebooksidan E-boksevangelisterna och väljer e-bok själv. Det är så skönt att slippa pressen att kanske dissa någon som istället behöver peppning för att bli bättre.

    • Som tur är har jag inte råkat ut för så dåliga rec ex än. Tack och lov. Men då skulle jag göra som du och inte skriva om dem i bloggen. Och meddela varför till den jag fått boken av. Det tänkte jag på från början. Gäller ju att ha en plan B. 😉

  4. Intressant inlägg! Själv har jag aldrig bett om/tagit emot recensionsexemplar, dels för att det mesta jag läser inte är nyutkommet och dels för att jag inte ser mig som bokbloggare/recensent på det sättet. Jag vill inte att min läsning ska bli ett måste, så som jag tror jag skulle känna om jag accepterade recensionsexemplar, och jag vill inte heller känna press att skriva långa, balanserade recensioner, när jag kanske egentligen bara vill diskutera någon liten detalj jag gått och tänkt på.

    I nuläget skriver jag om kanske hälften av böckerna jag läser. Vissa har jag helt enkelt inte särskilt mycket att säga om, särskilt bland dem jag inte gillade. Det är inte nödvändigtvis så att jag avhåller mig från att skriva negativt, men om mitt omdöme är ungefär “okej, men lite tråkig” vill jag inte lägga mer tid på just den boken. Om det däremot finns något som provocerar mig, eller om jag läst en mängd positiva omdömen men själv inte förstår grejen, då kanske jag skriver något för att själv kunna reda ut mina tankar. Sådana inlägg skrivna av andra är också något jag själv läser med stort intresse, även om jag inte alltid håller med.

    • Från början var bloggen mer fokuserad på ämnen som rörde litteratur, inte enbart ”recensioner” utan bokrelaterade utmaningar, frågeställningar och diskussioner. Det var väldigt roligt att lyfta litteratur på fler sätt än att skriva omdönen och jag önskar att jag hade tid för detta idag också men nu ligger fokus mer åt skrivprocessen eftersom det upptar mycket av mitt liv – just nu iaf. Att lyfta funderingar själv slulle jag vilja göra mer igen, men tills jag har tid blir det att läsa era reflektioner och det gör jag gärna. 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s