In English please

Morden på Mangle Street? Ja, gärna. But in English, please.

Jag tog en titt hos Vargnatts bokhylla där en recension för en annorlunda deckare lockade. Och jag tänkte att det skulle vara kul att låna den på engelska. Men då har inte biblioteket den på engelska. What?! Första gången jag vill låna en bok som de inte har. Då tog jag en titt på Adlibris, bara för att se lite… Inte köpa. Bara kika. (Har hittills hållit mig – duktiga jag.) Inte för att jag inte sett det förr, men jag tycker det är så roligt det här med baksidestexter och hur olika de kan vara beroende på hur utgivarna marknadsför boken. Eller vad sägs om de två info-texterna för den svenska och den engelska utgåvan?

Året är 1882 och den unga, föräldralösa March Middleton har precis rest till London för att bosätta sig hos sin förmyndare Sidney Grice efter sin fars död. Sidney är landets mest berömde privatdetektiv och March har knappt hunnit anlända förrän han får ett nytt fall på halsen.En ung kvinna har blivit brutalt mördad och allt pekar på att hennes make är den skyldige. Offrets mor är dock övertygad om motsatsen och March erbjuder sig att göra ett försök att rentvå honom.
Spåren tar dem på en resa från East Ends mörkaste gränder till de ståtliga viktorianska villorna i Bloomsbury. Varje ny ledtråd gör Sidney övertygad om klientens skuld, men snart blir det även uppenbart att fallet riskerar att krossa hans goda rykte som privatdetektiv.

Morden på Mangle Street utspelar sig i det viktorianska England. Boken vänder sig till läsare som gillar originella deckare med levande miljöbeskrivningar och en stor portion humor. Det här är den första boken i en serie om det omaka deckarparet Sidney Grice och March Middleton.

And in English (och texten var så här packad – det är inte mitt fel):

Gower Street, London, 1882. Sidney Grice, London’s most famous personal detective, is expecting a visitor. He drains his fifth pot of morning tea, and glances outside, where a young, plain woman picks her way between the piles of horse-dung towards his front door. Sidney Grice shudders. For heaven’s sake – she is wearing brown shoes. Set between the refined buildings of Victorian Bloomsbury and the stinking streets of London’s East End, THE MANGLE STREET MURDERS is for those who like their crime original, atmospheric, and very, very funny. THE GOWER DETECTIVE SERIES: The Mangle Street Murders. The Curse of the House of Foskett. Death Descends on Saturn Villa.

Jag får helt olika känsla av de här texterna. Den engelska låter mer humoristisk men annars är det inte direkt så att någon lockar jättemycket. Det gjorde däremot Vargnatts recension. Det här får bli en bok att lägga till på väntelistan. Har ni andra exempel på väldigt skilda baksidestexter? 

Annonser

12 reaktioner på ”In English please

  1. Har inga exempel på skilda texter, men tycker exemplet här är intressant! Den svenska känns lite ängslig, som om den vill förklara allt, samtidigt som den engelska är mera rakt på. Jag blir mer sugen att läsa av den brittiska version, men det beror kanske på att jag inte tycker om baksidestexter med spoilers om handlingen(som jag tycker att den svenska innehåller).

    • Ängslig, det var en bra beskrivning tycker jag. Den engelska känns rappare och jag hoppas den speglar språket i boken. För jag vill gärna läsa den här. Tänker sommarläsning. 🌞

  2. Den svenska tycks vilja pressa in så mycket som möjligt om hela handlingen medan den engelska mer vill ge en känsla av tonen och berättarrösten. Jag har inget eget exempel på skillnader men det var intressant att ta del av ditt 🙂 Nu kommer jag nog jämföra mer bara för skoj skull 🙂

  3. Jag tycker att den låter jättemysig i den engelska varianten. Jag läser aldrig baksidestexter – jag VILL INTE veta – men just denna avslöjar ju i stort sett ingenting samtidigt som man får ett hum om tonen.

    • Jag brukarvara väldigt restriktiv med baksidestexter. Är jag i en bokhandel är det omslag som styr om jag tar boken i handen. Och då läser jag lite på första sidan för att få en känsla av boken. Baksidan har jag märkt kan ge helt fel intryck, för att inte tala om spoila hela boken!
      Den engelska tycker jag är okej här. Om den har speglat tonen i boken då.

  4. Jätteintressant exempel. Instämmer att den svenska versionen inte antyder någon som helst humor medan den brittska osar av självsäkerhet. Jag skulle nog inte ha valt den utifrån den svenska iaf. Ängslig passar faktiskt bra på den. 🙂

    • Jag tycker att den engelska med sin humor och ja, självsäkerhet, lockar mer som sagt. Dock kan jag noja mig för att den inte håller samma ton som på baksidan och att jag därför kan bli besviken. Ja, har en inte nått att bekymra sig för så… 😉

  5. Intressant skillnad! Den svenska varianten verkar mer lämpad för någon som ska köpa in boken till bokhandel/bibliotek. Som läsare föredrar jag den engelska.

    Jag läser alltid baksidestexten innan jag köper en bok, men nyinköpta böcker brukar få tillbringa många månader på att-läsa-hyllan innan rätt tillfälle infinner sig och då har jag ändå redan glömt vad där stod. 🙂

    • Jag är inte jätteförtjust i baksidestexter eftersom jag ofta tyckt att de gett en felaktig bild av innehållet, eller så har de avslöjat alldeles för mycket och jag väntar på händelser som kommer i sista tredjedelen av boken! Läser hellre på förstasidan för att få en känsla. Sedan gör jag som du och sätter dem i hyllan tills det känns rätt att läsa – om jag inte kastade mig över den direkt då 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s