Om att leva

Here we go again

Så vaknar en med ont i halsen och feber, igen. Under dagen har en rejäl snuva lagts till.  Det är fjärde gången sedan oktober. Alldeles för ofta och alldeles enormt störande. Jag har varken orkat plugga eller skriva, har inte orkat läsa och har precis orkat titta på tv. Sällskapet har varit Vampire Diaries och några NCIS-avsnitt.

Stön liksom. Tur i oturen att det är nära inpå helg så jag i alla fall inte missar så mycket från jobbet. Hoppas ni andra mår bättre.

 

Om att skriva

Två veckor två kapitel typ

För två veckor sedan tänkte jag att jag skulle göra klart ett kapitel under två veckor. Och om tid blev över skulle jag utnyttja den till att fortsätta manusfixandet.

Det gick bra. Jag arbetade med kapitlet i någon vecka drygt. Sedan fick de tre följande kapitlen sig en rejäl genomgång i lördags. Jag bytte plats på scener, tog bort flera sidor och flyttade runt olika stycken. Mycket övergripande. Inget direkt finlir. Jag skrev även om en scen.

Nu har jag skrivit ut två kapitel. Det jag typ redigerat klart, och det som möblerades om rejält. Två dygn har försvunnit från berättelsen och jag har komprimerat händelseutvecklingen.

Det jag ”typ redigerat klart” ska jag gå igenom igen. Alltid lättare att få en överblick av en utskrift.

Kapitlet jag möblerat om i har jag funderingar på kring berättarperspektivet. Jag skulle vilja byta – tror jag. Så det är något jag får fundera på. Men med skoluppgifterna som kräver sin tid känns det skralt att tidsmässigt hinna göra båda kapitlen den här veckan. Jag får koncentrera mig på det ena, det som är ”klart”, och göra det ännu mer klart.

För kursen testade jag förresten att skicka in ett utdrag från ett annat kapitel som skulle gestalta centrala teman jag ofta skriver om. Jag fick jättebra feedback (fastän man inte behövde ge den sortens respons på just den här uppgiften) på en grej jag inte riktigt tänkt på så det vill jag också gå in och fixa lite med. Tja, det finns som vanligt att göra. Kan inte klaga på att jag sitter sysslolös.  Hur går det för er andra?

 

Om att leva, Om att skriva

Solkatt plugg och manusfix

Katten solar sig och jag skriver klart helgens skoluppgifter och redigerar manuset. Tar bort vissa scener och flyttar runt andra. Skriver om och funderar på perspektivet. Vem ska föra handlingen framåt här och varför i så fall? Fullt upp som vanligt. Ändå, melodifestivalfest med vänner och söndagsfrukost också inbokat. Och lite läsning i soffan förstås. I solen. 

Böcker

Eclipse – Stephenie Meyer

Eclipse är tredje boken i The Twilight Saga. Som förstås också finns som film. Och än en gång befinner sig Bella i farozonen. Hon har en otrolig fallenhet för att dra på sig olyckor och få folk (monster) att vilja döda henne. Tur att hon har Edward. Och Jacob.

Handling
Relationen mellan Bella och Edward fördjupas. Hon vill leva för evigt med honom. Inte bara ett kort människoliv och bli gammal ihop med en sjuttonåring. Förståeligt kanske. Inte skulle jag vilja att folk trodde att min man var min son eller sonson. Jacob blir tokig på henne för detta. Hon väljer ju döden tycker han. Hon är mest orolig för att hon kommer råka döda någon som ”nyfödd” vampyr eftersom blodtörsten är som starkast då. Vänskapen mellan Bella och Jacob går det sådär med att få ordning på. För att inte tala om avundsjukan och rivaliteten mellan killarna. Och så finns hotet att någon vill ta livet av Bella, men som inte riktigt skrider till verket utan har en hemsk plan för hur detta ska gå till, vilket bidrar till att förena monstervarulvarna (som ju Jacob är en av) och vampyrerna.

Reflektion
Oändliga dialoger mellan Bella och Edward, mellan Bella och Jacob, och mellan Edward och Jacob. Det är intrycket jag får under läsningen och som jag har med mig efteråt. Jag som älskar dialoger tycker alltså att det blir för mycket av den varan. Annars är det spännande och jag gillar att se hur upplösningen byggs upp. Igen. Ja, det är ju en bok jag läst förr. Minst en gång förut.

Bella oroar sig för hur hon ska få Edward att snabbt förvandla henne. Han vill avvakta. Ge henne mer tid som människa. Det är flera förhandlingar mellan dem. Vad den ene kan ge efter för att den andre ska få som den vill. Lite veligt tycker jag. Men visst, det har kanske en viss charm. Om jag gör detta för dig, då gör du detta för mig. Eller ska vi betrakta det som en gisslansituation? Jag är inte mycket för förhandlande och argumenterande så därför stör jag mig på det. Men annars… Eclipse ger flera timmars fängslande läsning och den är en bladvändare. Bara en har överseende med hur betagen Bella är i Edward, och ja, tvärtom också. Det är liksom överjordiskt, denna förälskelse och attraktion. Riktig fjortisvarning. Och alldeles underbart 😉

Eclipse, en bok att köpa kanske? Då hittar du den t.ex. här eller här.

 

Förresten, jag har en ny följare. Yay!
Välkommen till min blogg. Jätteroligt att du läser och följer den  🙂

 

Om att läsa

Att dissa eller inte, det är frågan

Det är intressant det här med hur man ser på böcker när det kommer till kritik. Jag försöker läsa med snälla ögon. Om jag ogillar en bok tänker jag att det finns andra som tycker om den. De ser kvaliteter jag inte ser och fångas av den på ett annat sätt. Fine. Det är helt okej.

Jag skriver gärna om böcker jag läst. För genom att sätta ord på min läsning – vad jag läst och vad jag tyckte och varför jag tyckte detta – lär jag mig att se text. Jag kommer även ihåg böckerna lättare. Dessutom är det roligt att skriva om vad jag läst. Oftast i alla fall.

Det händer att jag läser någon bok som inte tilltalar mig. Då försöker jag vara snäll. Är det en svensk författare, och på detta debutant, vill jag verkligen inte dissa. En författare som säljer i mängder t.ex. någonstans ”over there” tycker jag ger möjlighet att vara mer utförlig kring vad jag ogillade och varför.

Även om jag ogillar vissa sorters böcker, betyder det inte att jag ogillar alla som dem, eller inom en viss genre. Flera har överraskat och jag har fått flera fina läsupplevelser av ”fel” sorts böcker. Överlag väljer jag ändå litteratur jag tror mig gilla. När jag tar mig tid att läsa får det gärna vara en angenäm upplevelse.

Men, jag väljer inte alltid själv. Jag är med i en bokcirkel. De böckerna faller mig inte alltid i smaken (rätt sällan faktiskt – om jag inte valt boken själv vill säga). Jag går kurser där litteratur måste läsas. Samma där. Sällan jag ”tycker om” dem. Ofta uppskattar jag ändå läsupplevelserna. Böckerna vidgar läsvyerna eftersom jag tar del av litteratur jag troligen aldrig skulle läst annars.

Ibland blir jag ombedd att ta mig an recensionsexemplar och jag brukar fundera på om jag ska tacka ja. För jag vill inte ta emot ett rec.ex. som jag ogillar. En svår avvägning emellanåt. Hittills har det gått rätt bra. Några fantastiska läsupplevelser och några inte så fantastiska, tyvärr.

Jag har svårt att kalla det jag skriver för recensioner. Snarare ser jag det som reflektioner eller omdömen. Dels för att jag inte betraktar mig som litteraturkritiker, dels för att jag inte vill dissa. Kommentarer om vad jag ogillar handlar oftast om hantverket (språk, karaktärsbygge, dialoger, trovärdighet, gestaltning – såsom frånvaron av den…). Ett fåtal gånger har jag varit hårdare, och jag ångrar ett tillfälle, eftersom en blivande författare verkade ta åt sig då denne skrev i samma genre som boken jag dissade.

Inspirationen kring det här inlägget kommer förresten från Annika (Nästa sida) och Anna (Drömmen om en bok) som inte gärna vill skriva recensioner och kritisera andras verk av olika anledningar (jag går inte in på vad det kommer sig av – känner att det kan bli fel om jag ska förklara vad andra tyckt…). Och ibland är det verkligen svårt att ibland att skriva om böcker jag inte riktigt tyckt om, men jag vill inte sluta med mina reflektioner eftersom de bidrar till att utveckla mitt skrivande. Dessutom tänker jag att det hör till att bli läst och bedömd som författare, och jag försöker verkligen göra det med hänsyn och respekt för den som skrivit.

För respekten för personen finns där, även om jag tycker att det den åstadkommit inte fungerar så bra. Och det är så viktigt att skilja på detta. Person och text. Och kanske också att vi har olika åsikter och syn på vad som är ”bra”/”dåligt”. (Men det, det är ett helt annat inlägg detta med vad som kan betraktas som kvalitet.) Så, vad säger ni? Kritisera snällt eller hårt? Låta bli/inte låta bli? Håller ni med eller inte? Jag är redo för kritiken 😉

 

Om att läsa, Om att skriva

En liten stund

Huvudvärken slog till. Något med bihålorna kanske? Oavsett varför tyckte jag att ett par timmar i soffan passade. Popcorn och choklad och Breaking Dawn, den sista boken i The Twilight Saga. Första hundra sidorna lästa. Av 750 drygt. Det är en tegelsten. Och jag undrar om jag läst den bara en gång. Allt känns inte jättebekant. Filmerna (eftersom de gjorde två av sista boken) har jag inte heller sett mer än en gång, tror jag. Breaking Dawn är liksom svagast i serien. Får se om jag ändrat mig.

En liten stund har jag ägnat åt manuset. Raderade två sidor text bara sådär. De funkade inte längre. Sedan blev det dryga 500 ord nytt. Sedan orkade jag inte mer. Och nu, kanske läsa lite till? Eller kika lite på TV? Oändliga möjligheter.

Om att skriva

Till sist 670 nya ord

Efter mången motgång här under söndagen bidde det till slut 670 nya ord. Vissa dagar blir inte som en tänkt. Så är det bara. Och ibland är motståndet och uppskjutandet lite lättare att ägna sig åt. Vad är det som gör att en drar sig så för att sätta sig?

När jag väl satte mig med inledningen på det kapitel som kommer leda till till större ändringar i några av de efterkommande kapitlen gick det ju bra. Jag läste, redigerade och sedan skrev jag nytt. Jag vet ju vad som ska hända. Jag vet vad jag vill ändra. Och jag vet vad jag vill ha kvar. Ändå. Svårt. Inte att göra det. Utan att förmå mig att göra det.

Hoppas det går bättre för er andra med skrivandet.

 

Om att leva, Om att skriva

Helgfika att längta till

Fika jag gärna smaskar på igen. Bilden är från innan jul när jag och andra halvan var i Stockholm. Idag har det i alla fall blivit kladdkakefika hos några goa släktingar. Och ikväll blir det bio. Den nya Wolverine. Ser framemot lite skön action. Inte jättemycket manusfix hittills idag men är nästan helt klar med skoluppgifterna och det känns gott. Mer ostörd tid för manuset imorgon alltså.

Om att läsa, Om att skriva

Intressant läsning seg skrivvecka

Min plan för manusskrivandet har inte riktigt fått sig en bra start den här veckan. Blev kvar en timma för länge på jobbet i måndags och orkade inte skriva då, men fick ihop en timmes pluggtid. Yay. Igår träffade jag en vän över en fika efter jobbet. Inte skrivläge då heller. Och vad ska jag skylla på idag, jag som kom hem redan vid fyra? Trötthet. Känns uttjatat men ja, så är det. Jag är jättetrött idag. Men trots att ögonen går i kors har jag fått ihop en tredjedel av veckans uppgifter för skolan. Och nu ett litet blogginlägg också. Yay igen!

Passar förresten på att nämna två fackböcker. Jag får se om det blir något inlägg om dem när jag läst klart. Kan rekommendera dem så här långt i alla fall. 😉

facklitt-skriva-clod-o-teen-noir-nilson