Om att leva, Om att skriva

Höjdpunkter 2017

En enkel sammanfattning över sådant som skett under året som jag glatts extra över och sådant som inte varit så roligt, med en längtan till ett nytt år med nya möjligheter och nya saker att se fram emot.

Våren bestod av två höjdpunkter som präglas av Skrivpedagogutbildningen. Under denna andra termin handledde jag en författares ungdomsmanus och vi arbetade med de inledande 4-5 kapitlen. Mycket roligt och utvecklande. Jag utgick från ett skrivcoachande förhållningssätt samt gav respons vid två möten. Därefter fick jag feedback på min valda arbetsmetod av kurshandledare och kurskamrater, samt av författaren jag handlett. Den andra höjdpunkten för våren är att jag blev skrivpedagog efter ett års folkhögskolestudier. Precis vad jag behövde för att känna mig säkrare på mitt eget skrivande och för att ge feedback och hjälpa andra att utveckla skrivandet.

För sommaren vill jag speciellt nämna en riktigt turistig semesterresa till Stockholm. Bara några dagar, men vad nice! Dessutom jätteroligt hotellrum. Det minsta jag någonsin bott i. Jag överhörde en annan gäst klaga på det och hon benämnde det som ”a cupboard”. Hon hade rätt, men jag och andra halvan tyckte bara det var kul. Själv fick jag kravla över mannen min när jag skulle ur sängen för toabesök nattetid eftersom sängen upptog så gott som hela rumsytan och det fanns bara en väg i och ur den.

Bibliotekshyllor på Drottningholms slott – lätt för den som vill färgkoda

Höstens höjdpunkt består så klart av att jag fick klart dystopimanusets första del och skickade det till några förlag innan Bokmässan här i Göteborg drog igång.

Annat roligt jag ägnat mig åt under sommar och höst är att jag har testläst flera manus av olika genrer och som varit olika långt gångna i skrivprocesserna. Jätteroligt att jag fick läsa Louise Baumgärtners Skuggvinter och att hon blev nöjd med min rätt hårda respons. När jag anser att någon kan skriva spar jag inte på kommentarerna vilket innebär att feedbacken ställer en del krav på mottagaren sedan. Men det har ju gått bra för Louise och hennes debut som fått flera fina recensioner. Dessutom har jag fått veta att boken också säljer bra. (Grattis Louise!)

Inte så roligt däremot är att ena katten gick bort, gamla katten på 16 år, så det var inte oväntat, men ändå. Saknad och sorg när det väl sker. Inte roligt heller att jag haft det tufft på jobbet (lagom arbetsbörda men en del andra tokigheter som varit svåra att påverka) vilket gett stressymtom och gjort mig trött. Jag tycker stressymtomen minskat, tack och lov, men tar det fortsatt lugnt privat och gör saker i sakta mak.

Det jag ser fram emot 2018 är att fortsätta med mina två manusprojekt, ungdomsboken och dystopin. I övrigt ser jag fram emot sådant som middagar ute med vänner eller biobesök med andra halvan, små saker som ger glädje i vardagen och som betyder mer än en kanske tror. Åtminstone för mig. Du gör förstås det du tycker om. 🙂

Annonser

22 reaktioner till “Höjdpunkter 2017”

    1. Tack! Vi bodde på Comfort Hotel, alldeles vid stationen. Tydligen är samtliga små rum som vårt var, för jag berättade för en bekant som då sa att han hade bott där flera gånger i jobbet. Fungerar väl för affärsfolk, men om man var två var det till att leka akrobat. 🙂

  1. De där guldkornen i vardagen ska man både vara rädd om och komma ihåg att uppskatta. Jag och maken har bestämt att vi ska träffas i stan efter jobbet en gång/månad och njuta av ett par timmar på tu man hand.

  2. Grattis till studieframgångarna och skrivframgångarna! För att färdigställa och skicka in ett manus är verkligen en stor framgång i sig. Det måste vara guld värt med utbildningen, med tanke på ditt eget skrivande – vad kul!

  3. Så trist med katten. Man fäster sig alldeles för mycket vid sina husdjur och man önskar ju att de kunde bli lika gamla som en själv, minst.
    Du har verkligen haft ett spännande år och jag håller med dig när det gäller att ge respons på en text där författaren kan skriva. Då är även jag väsentligt hårdare, för man ser ju verkligen potentialen i texten och vill att den ska slipas till det allra bästa den kan bli 🙂

    1. Fastän man vet att gamla djur inte finns för evigt känns det ändå alldeles för svårt när det väl sker. Trots att det ”bara” är ett husdjur. Vilket inte är så bara.
      Jag tänker att någon som tycks kunna skriva också kan förstå vad man menar med sin feedback. Hittills en tes som verkat stämma hyfsat bra. 😉

  4. Skrivpedagogutbildningen lät verkligen rolig, en drömstart på året du ju har mycket nytta av både nu och i framtiden.
    Skuggvinter blev ju väldigt bra, kul för Louise och kul för dig. Håller helt med om att ju bättre författare, desto hårdare tag, är det tydligt att personen i fråga kan skriva då kan man liksom släppa rädslan att knäcka/såra och fokusera helt på det som gör texten bättre.
    Men som alla år ska det väl hända något mindre bra också, ledsen för din katt, det är alltid jobbigt att förlora ett kärt husdjur, en familjemedlem. Hörde min hund tassa runt i huset i många månader efter att jag tog bort henne.
    Stort lycka till med ditt 2018!

    1. Skrivpedagogutbildningen var bra, rolig och jättenyttig.
      Louise fick lite att bita i, men fixade detta galant. Kul när det blir på det sättet. 🙂
      Och jo, livet består ju inte bara av toppar (som om det varit så någonsin) och har man husdjur får man räkna med sjukdom och ålderdom, så är det även om det är tufft när det väl är dags.
      Tack, detsamma!

      1. Att lägga ner energi och sedan se resultatet är verkligen bästa ersättningen för utfört arbete. Så värdefullt.
        Nej, livet består ju inte bara av karuseller och sockervadd. Lite olycka och död också. Och är man inte medveten om det förr så blir man det senare. Ändå väldigt ledsamt när husdjurens tid är förbi, har några nedgrävda här på gården, så jag har övat mig sedan späd ålder vilket gör det liiite lättare (tror jag). Livets cirkel är inpräntad.

        1. Visst är det värdefullt. 😊
          Livets cirkel är väl inpräntad sedan barnsben här med. Men blir det enklare…? Beror nog ändå på relationen till djuret. Vissa har sörjts mer än andra. Så kommer det nog alltid vara, att husdjuren får olika stor plats i ens (mitt) hjärta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.