Om att skriva

Dystopiskt soundtrack

När jag skrev dystopin, och även när jag redigerade, lyssnade jag gärna på lite dystopisk musik. Eller ja, det var ju inte som att jag kunde skriva in detta i datorn och få en snyggt paketerad lista anpassad efter mitt tycke och smak, utan jag fick lägga manken till och samla ihop några låtar på egen hand.

Det gjorde inget alls.

För det jag tycker passar min dystopi kanske inte passar någon annans dystopi. Så detta med färdiga listor hade nog inte funkat ändå.

Några grupper t.ex. som jag tycker haft låtar med ett passande dystopiskt sound har varit Bastille, Imagine Dragons eller Nightwish. Hårdrock (som Nightwish är) har ju oftast en rätt tung repertoar så att säga, men det får inte bli för mycket speed eller growling (gillar inte det). Inte heller får det bli medeltidsmelodiskt för då far tankarna istället iväg åt high fantasy-hållet.

En låt jag upptäckte i årets konståknings-EM (en av herrarna hade den i sitt fria program) som jag tycker passar till mitt soundtrack är en version av Simon and Garfunkels ”Sound of Silence” med hårdrocksgruppen Disturbed. Originalet är ju jättefint men jag tycker inte det passar in bland mina övriga dystopiska låtval, vilket Disturbeds version gör. (OBS! om du blir nyfiken lyssna hellre, än att kolla på Disturbeds video som är hyfsat illa kitchig. Och nu känner du dig kanske tvungen att göra det bara för att jag skrev det, men ja, du gör det på egen risk. Lyssna först på deras version, eller originalet då, så du får en ”oförstörd” bild av låten.)

Att försöka hitta speciella låtar till det jag skriver händer inte jätteofta. Men, för en ungdomsbok som jag skrev råmanus till under en NaNoWriMo lyssnade jag på Taylor Swift eftersom min hp gjorde det. Och jag blev riktigt förtjust i fröken Swift. 🙂

Hur gör du? Speciella soundtracks för rätt feeling under skrivandet, eller funkar tystnad?

Annonser

24 reaktioner till “Dystopiskt soundtrack”

  1. Kul tråd! 🙂
    När jag skrev mitt allra försteliförsta manus lyssnade jag som besatt till ”Alejandro” (Gaga). (det var back in the days när den spelades på radion var femte minut, iaf i Milano) och ”Hey soul sister” (Train). Nittio skrevs lyssnande på Tom Petty – ”Free Falling” och Beach Boys ”Kokomo” 😀 Oh the memories! Numera har jag tydligen slutat med musik som tillbehör till skrivandet, men jag tror jag ska återuppta den vanan, så kanske det blir mer skrivet 🙂 För så produktiv som jag var med de manusen har jag aldrig varit ever since.

    1. Tack! Kul med sådana minnen. Tänker att vissa manusminnen förstärks just för att fler sinnen är med. Och gissa vem som fick Alejandro på hjärnan nu. 😉 Även här spelades den hela tiden.
      Låter som att musik och skriv var ett lyckat koncept. Bara att återuppta. Inget att förlora… 😃

  2. Absolut soundtrack till det jag skriver, en särskild spellista till varje projekt men lyssnar bara innan skrivpassen och aldrig samtidigt som jag skriver. Det blir allt möjligt, och sällan sådant jag lyssnar på i vanliga fall.
    Kul med en inblick i dina låtval 🙂

    1. Jag tenderer att zooma ut musiken när jag skriver eftersom jag uppslukas så av själva skrivandet. Tänker att den finns med mer eller mindre (o)medvetet och bidrar till att sätta en stämning. Och visst kan jag lyssna på samma lista när jag inte skriver, men helst bara då.
      Tack. Kul att du gillade inblicken.😊

    1. När jag redigerar gäller tystnad för det mesta. Och när jag skriver tonar jag liksom ut musiken och hör den ändå inte alltid men den finns nog ändå med och sätter en stämning som jag tänker sipprar in i texten. 😉

  3. Kul inlägg! Skrivande och musik verkar gå hand i hand för många.
    Jag skrev ett blogginlägg om det och insåg då att många författares kreativitet omfattar även musiken, på olika sätt. Musik är kanske mer närbesläktat med skrivet än jag själv tycker (pga tondöv).
    Jag lyssnar sällan när jag skriver, kan vara någon låt under någon scen, Metallicas Unforgiven i det senaste t.ex. Nya manuset är nog mer Marie Boine, men henne lyssnar jag alltid på inför fjällvandring så det vill jag inte ”förstöra” 😄
    Disturbeds version är mäktig!

    1. Kul att du gillar inlägg och Disturbeds version! Jo, musik och författarkreativitet tycks gå hand i hand på något sätt för många. Själv är jag inte beroende av musik för att skriva men ibland vill jag förstärka en känsla, en stämning och då kan ju musik vara till hjälp.

      1. Musik för att få fatt i en känsla kan jag tänka mig fungerar bra.
        På min blogg har jag ju lagt stycket Oltremare på sidans botten, det balanserar mig på ett sätt jag aldrig upplevt musik göra tidigare. Det betyder tydligen ”utomlands” 😄

        1. Ludivico Eunadi…- eller hur det nu stavades/hette – va? Perfekt stämningsmusik för lugn iaf. Jag som kört mycket blandad s.k spamusik nu annars har glömt hur mycket jag lyssnade på herr Ludivico(?). 😉 Får återuppta det.

        2. Det finns en version av Oltremare som Jonas Kvarnström spelat in, den är lite mer distinkt och jättefin. Finns på Spotify. Låten förekommer i filmen och serien This is England så det var så jag upptäckte Einaudi, som för övrigt kommer till Sthlm 4 april.

  4. Klarar ö.h.t. inte av musik när jag skriver. Eller när jag gör någonting annat än just lyssnar på musik. Helt hopplös på det viset. Min man skulle gärna se att vi då och då lyssnade på musik här hemma, men jag blir så STÖRD … Konstigt egentligen, eftersom jag är gladpraktiserande hobbymusiker själv. Så det händer absolut att jag avbryter skrivandet för att spela en Mozartsonat på pianot, men jag skulle aldrig kunna lyssna på samma sonat under skrivandet. Min make gillar f.ö. Disturbeds version av Sound of Silence och därför känner jag faktiskt till den – den är inte så dum!

    1. Inte konstigt alls! Jag som har ADHD är mycket väl medveten om att olika typer av mental stimulans samtidigt kan stressa hjärnan oerhört mycket. Typ – prata inte med mig när jag försöker koncentrera mig på nåt annat, särkilt om det är viktigt eller komplicerat. Och att skriva tycker jag kräver full koncentration.
      Därmed inte sagt att du skulle ha ADHD.
      Men att koncentrera sig på två saker samtidigt är inte att rekommendera för nån. Ta exemplet köra bil och prata i telefon samtidigt.
      I det här fallet beror det förstås också på vilken musik man har på, och hur hög volymen är.
      Och vem man själv är. Jag har hittills inte klarat av att lyssna på musik när jag skriver, och betvivlar att jag kommer att kunna göra det.

    2. Kul att du hört den förr. Den har ju funnits med ett par år drygt nu, men jag hade missat den.
      Jag gör oftast gärna en sak i taget, och speciellt när jag känt av ett gäng stressymtom har det fått vara tystnad oavsett vad jag gjort, så för mig hänger det ihop med vad hjärnan mäktar med just då. Men vi är alla olika. Vad kul med att du kör klassiskt på pianot, det var ett instrument jag aldrig lyckades bli bra på, helt enkelt för att jag inte är musikalisk nog. Men det är ett favoritinstrument. 🙂

  5. Jag har faktiskt aldrig haft musik på när jag skriver, som nån sorts skrivhjälp. Däremot kan det mycket väl finns tidstypisk musik med i själva manuset. T.ex att det hörs på radion eller så.
    Kanske ska prova nu när det är så trögt med skrivandet, men misstänker att det för min del nog snarare blir störande. Däremot kan man ju lyssna på musik när man inte skriver, och bli inspirerad av det.
    Jag gillade inte Disturbs version av Sound of Silence. Helt fel typ av vibrationer för mig. Åtminstone just nu. 😉

    1. Fel vibrationer, låter som en kass titel i meldodifestivalen (som ju drar igång i helgen och som jag hatälskar – till skillnad från ESC som jag älskar, men nu kom jag från ämnet, sorry!) 😉
      Att lyssna för att bli inspirerad och inte samtidigt verkar ju också vara något för många. Själv blir det lätt att musiken ändå tonas bort från mitt medvetande och det blir en sorts omedvetet lyssnande när jag skriver, så jag misstänker att jag hör utan att höra, så att säga och då stör ju inte det som finns runt omkring. Men ibland går det inte (om jag är trött) och då får det vara tyst istället.

      1. Ja var det inte nån låt nån gång som hette nåt i stil med Bra vibrationer”? Men det var nog länge sedan. Har inte sett på Melodifestivalen på evigheter.

        Musik på riktigt låg volym skulle kunna vara tänkbar, som en sorts ljudbarriär mot utifrån kommande ljud. Här där jag bor är det väldigt tyst och lugnt, men om man vill sitta på ett café så kanske det kan vara bra att ha via ett par hörsnäckor eller lurar. Men då får det vara nån musik som inte överraskar med plötsliga trumvirvlar eller nåt. Inget klassiskt med Paukenschlag inte! Lika lite som nån som skriker till eller bilar som tutar alldeles vid sidan om.
        Om inte hemma – får det nog vara bibblan i så fall. Skrivandet alltså.

  6. Jag lyssnar inte så ofta på musik nu för tiden när jag skriver, men gjorde det tidigare. Kommer dock inte ihåg vilka låtar det var, för jag har ganska blandad musiksmak, så det kan nog ha varit lite av varje, bara det passade stämningen på manuset 🙂
    I dystopin ”Färden mot Ragnarök” har ju författaren citerat ur flera låtar och därför har vi gjort ett soundtrack till boken hos Spotify 🙂 Länk till spellistan kommer att finnas i både boken och e-boken.

    1. Jag har också rätt varierad smak men kan periodvis snöa in på något speciellt. Ibland just för att hitta en stämning till vad jag skriver.
      Kul att ni har ett soundtrack till boken. Har hört andra författare som också gjort så till vissa ungdomsböcker. Får ta en titt sen då när boken kommer. 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s