Om att skriva

Kommer vidare utan att göra något

Trots att jag befinner mig i en sorts limbotillstånd vad gäller mångt och mycket händer grejer.

Till exempel fick jag en uppenbarelse. En uppenbarelse gällande dystopins andra del. Något jag tror kan bidra till att fördjupa och förhoppningsvis även förbättra.

Så även om jag i nuläget inte alls arbetar med det manuset (eller det andra heller) så sker saker. Det är så coolt. Hur processen fortsätter av sig själv. Och poppar upp med små, eller stora, förslag till hur manuset kan utvecklas.

Det gör att i alla fall jag känner att jag kommer någon vart, fastän jag i praktiken faktiskt inte gör någonting. Mer sådant tack!

10 reaktioner till “Kommer vidare utan att göra något”

  1. Uppenbarelser av den sorten är undebara – och piggar upp! Själv sitter jag och skriver på mitt manus nu och scenen verkar flyta på som jag tänkt mig den, skönt också det😊Ha en fin och brr, KALL dag❄️

  2. Härligt. Känner igen känslan. Fick en själv när jag var ute och skottade snö nyss. Fantastiskt hur det kan komma till en.

  3. Vad roligt att höra! Jag har också varit med om det någon gång. Det är så jädrans skönt när allt faller på plats av sig självt.

    1. Det är bäst. 😊 Mer av det lite snabbare när det låser sig bara. Väntade över ett halvår en gång på att få ordning på en sak och så uppenbarade sig hela lösningen för mig helt plötsligt bara sådär. Magiskt! 😃

  4. Vad kul att höra! Älskar de där som tillploppningarna i huvudet! Plopp bara och så faller något på plats 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.