Om att skriva

38

Sandybell U Ryytty som var gästbloggare på Debutantbloggen förra söndagen berättade att hon hört att snittdebutantåldern för författare är 38 år.

Det innebär att jag har ett år på mig att få ut eländet. Förlåt, menar förstås dystopimanuset. Eller ungdomsmanuset.

Good luck! med det liksom. (Om inte förlaget som satt mig på vänt hör av sig och säger att de vill ha det innan året passerat. De får gärna säga till rätt snart.)

Hur går det för er? Passerat detta magiska streck eller har ni lite mer tid på er? Jag läste för flera år sedan om en kvinna som var över åttio när hon debuterade. Heder! (Minns dock inte om hon kämpat på sedan trettio års ålder eller inte, men det spelar ju ingen roll.)

Annonser

32 reaktioner till “38”

  1. Hey, ingen anledning till stress, det är ju en SNITTålder, ingen medianålder, vilket betyder att de flesta är både äldre och yngre 🙂 Själv var jag 39, men det känns så här i efterhand som att det kanske ändå var för tidigt… Då hade jag bara haft drömmen och arbetat på mitt craft sedan jag var 36… Allt har sin tid och folk blir ju bara mer imponerade ju äldre man är verkar det 😉 Har sett flera stycken få cred för att de debuterade i sextioårsåldern, så du kanske kan göra en grej av det när det är dags att marknadsföra debuten 😉 Skämt åsido, jag är säker på att du kommer få ditt antagningsbesked any day now, så ta det bara lugnt 🙂

    1. Min egna tanke om debut ligger vid 40 år så jag har faktiskt lite extra tid på mig. Som tur är. 😃 Men det blir ju som det blir. Skulle mest bara vara kul att få till det rätt snart. Har tänkt på det på ”riktigt” i snart tio år och haft författardrömmen med sedan barndomen. Men att ha lite år med i bagaget tror jag bara är ett plus i det här fallet. Skulle inte känt mig redo för, säg tre, fyra år sedan. 😊

  2. Jag blir 34 snart och har alltså några år på mig tills jag når snittåldern. Men sätter händerna för öronen och gastar ”lalalala” ändå för jag är en sån person som riskerar att bli invaggad i en falsk trygghet av sån information och tro att jag kan såsa för jag har all tid i världen på mig… 🙄 Men det hade ju varit fint att pricka 38!

    1. Jag var 35 när jag fick klart mitt första manus (efter cirka fyra års mer och mindre aktivt arbete med det) som jag skickade till förlag. Så med mitt egna mål då, att bli publicerad innan 40 förstår jag vad du menar. Tiden som då kändes god, upplevs som lite mer knapp nu. Inte för att jag begriper vad denna otålighet kommer ifrån, men ändå. Vill inte vänta i en evighet på att verkligen bli publicerad. Fast har ändå inte direkt bråttom egentligen. Dubbla känslor alltså. Suck. 😉

  3. Håller tummarna för dig och andra ungdomar 🙂 Ett tag hoppades jag på att debutera före 54. Men nu är jag 64 och något debut har jag inte sett till. Än.
    Jag tror faktiskt att det är mer stressigt att vara runt 40. I alla fall hade jag mer issues då.

    1. Åh ungdom – jag?! Kändes lite befriande att bli kallad det. Som om all tid i världen står till förfogande. Får klamra mig fast vid den känslan för ja, nog kan en fyrtio-årskris slå till här snart. 😉
      Debuten kommer säkert snart för dig med. Och du verkar ju inte heller vilja debutera bara för att, utan att också ha något vettigt att komma med. Så hellre vänta lite och det blir bra, än hasta och tycka att det inte var tillräckligt sedan. 😊

    2. Vilken fin kommentar! Jag älskar att bli äldre, för jäklar vad mycket smartare jag blir hela tiden. Och jag är ”bara” fyrtio, har gjort diverse insikter och har säkert massor av issues nu som jag kommer att ha kommit till insikt om vid sextiofyra. Den drömmen alltså, att bara fortsätta bli smartare/mer insiktsfull, härlig tanke.

      1. Ålder och vishet ska ju gå hand i hand. I jobbet är det verkligen en fördel att ha varit med ett tag och det tror jag nog allt stämmer med skrivandet också. Känns så iaf. 😊 Vi får fortsätta sträva på och göra våra insikter och bli smartare och bättre hela tiden. 👍

      2. Härligt inställning, Marie. En person som kan parera åldersnojorna och se fördelarna med att bli äldre mår så mycket bättre, helt automatiskt.
        När det gäller skrivandet har ni fjortisar, förlåt fyrtiosar, kommit så långt! Jämfört med mig. När jag var 40+ hade jag visserligen börjat översatta kiosklitteratur och skrev artiklar men jag kunde inte få ihop ett manus. No way. Så ni kommer att bli fantastiska som 60. 🙂

        1. Haha, ja vi är verkligen fyrtiosar! Nojiga och osäkra fast på helt andra sätt än vid fjorton. Skönt ändå, att inte vara ”framme”, rent mentalt liksom. Skulle bli trista år fram till döden i så fall, för visst är det ändå insikterna som utgör själva livet? På något vis.

  4. Ålder är bara en siffra, tänker jag helt ounikt 😀 Hellre övermogen i rollen än oförmögen att ta tillvara på chansen – före fyrtio hade jag inte klarat att hantera möjligheten, och det har med livet att göra snarare än åldern som sådan.
    Jag har som bekant skrivit väldigt länge, på ett helt underutvecklat sätt. Hade jag – mot förmodan – fått ur mig något vettigt som antagits vid låt oss säga trettiofem, hade jag ingalunda varit redo att förvalta det jag fått. Så förlagen är på sätt och vis goda gatekeepers som hindrar oss som inte förstår bättre att komma ut med skit alldeles för tidigt. För tidigt mognadsmässigt alltså, inte åldersmässigt.
    Håller alla tummar för manuset du nu har chans att få utgivet, det vore magiskt och rättvist.

    1. Så sant det du säger. Kloka människa. Men så ligger du ju lite före också och visheten talar därmed för sig själv. 😊
      Bara för några få år sedan hade jag inte heller varit där, redo och förmögen till att hantera ett författarskap – på fler än ett sätt.
      Tack! 😊

  5. Jag är fyrtio (fyrtiosar, hihi!), och hade väl trott att det skulle ha hänt innan dess. MEN, jag skrev inte tillräckligt fokuserat tidigare för att ha den möjligheten, jobbade väl lite som om någon magisk kraft skulle komma in och styra upp utgivningen 😀
    Det börjar stabilisera sig i livet i övrigt nu, och då är det som om det mentala börjar jobba på överväxel i stället och det gör att jag tycker att jag har lite mer att säga nu vid 40 än jag hade när jag var 30. Kanske är det livet som bearbetas nu vid lite högre ålder, och så behöver det komma ut?
    Håller för övrigt med Marie här, om att det vore magiskt och rättvist om ditt manus blir antaget 🙂

    1. Känner mig i gott sällskap som blivande fyrtios. 😁 Underbart.
      Och jo nog hänger en utgivning på hur fokuserad en är. Men ibland (oftast)önskar jag att redigerandet kunde komma mer av sig självt och liksom bara sådär! Fast vad sjutton skulle jag lära mig om skrivandet – och mig själv! – då? 😉
      Tack! Mer magi och rättvisa till mig. Det tackar jag för att ni önskar. Och sänder detsamma åter! 😊

      1. Tack 🙂
        (Jag älskar redigerandet, men önskar att berättelsen var mer självgående, det är verkligen olika hur en känner inför processen!)

  6. Den där snittåldern rör nog lite på sig för jag vet bestämt att det stod i en av de större dagstidningnarna (DN?) för några år sedan att snittet för debut låg på 43 år! Jag tröstade mig LÄNGE med det och passerade också, var 44 (hrmm, är 44 år) när Skuggvinter kom😉Så lugna puckar!

    1. Åh vad skönt att höra! Vet ju inte vad siffran 38 kom från men om det är 43 som gäller har jag ju jättegott om tid plötsligt. Suveränt! Om jag nu inte latar till mig…? Får nog hålla i min egna gräns på 40 iaf. 😉 Och snyggt jobbat då, du var ju bara lite grann över gränsen innan Skuggvinter nådde läsarna. 😊

  7. Ok, för det första: Jag var 40 när jag skrev kontrakt. Då trodde jag att det var konstigt sent. Det var det alltså inte.

    För det andra: Bry dig ö.h.t. inte om detta! Det är ointressant. Det är som att tänka att man måste ha en grön tröja för att det är tisdag eller något. Alltså helt irrelevant.

    1. Haha! Grön tröja eller inte. Det kan vara nog så viktigt. 😉
      Du har så rätt. Mest kul att se vad vi har för olika föreställningar om hur saker och ting ska/borde vara. Vi jagas nog alla av olika sorters hjärnspöken som sätter saker på sin spets. Helt i onödan oftast. Det gäller att ventilera och lyfta fram våra tokigheter så att de blir lite mindre tokiga. Hanterbara rent av. Lite terapi här i kommentarsfältet helt enkelt. Alltid skönt att veta att vi inte är ensamma om våra tankar och föreställningar. 😊

      1. Jamen, DET har du verkligen rätt i! Man måste skärskåda (och förhoppningsvis genomskåda) uppfattningen man någonstans hyser, fast man egentligen vet att den är absurd. Jag tänkte mycket på detta innan jag blev utgiven, inser jag. Hade säkert plågat mig själv fortfarande om det inte hade blivit någonting … Hjärnspöken ja. Jo tack. Ett helt gäng.

        1. Då är det ju bra att bli påmind om att det är just hjärnspöken. 😊
          Vi får fortsätta peppa och stötta varandra till den där vägen till insikt och klokhet. Oavsett om vi fått böckerna utgivna eller ännu inte nått dit. 😊

  8. Som flera redan påpekat, är det nog bara av godo om man får mogna lite innan första manuset blir antaget. Det viktigaste är ju att det blir en bra slutprodukt 🙂
    Vi får in en del manus skrivna av äldre och det är inte alltid dessa är mer välskrivna bara för det heller. Så, i grund och botten är det viktigaste att storyn håller och att det går att jobba vidare med.
    Jag håller tummarna stenhårt för ditt manus! 🙂

    1. Ålder och ett bra resultat hänger förstås inte ihop per automatik. Jag föreställer mig att det bl.a handlar om vad man kan om hantverket, vad man har för talang och hur väl man lyckas få ihop det i slutändan. Att se när det är klart och av ”god kvalitet” för att kunna betraktas som en bok. En del verkar fixa detta i ung ålder men själv, om jag lyckats vara bra nog innan 30, skulle jag inte känt mig redo. Imponerad av dem som lyckas hantera detta att producera böcker/bli utgivna och även är unga.
      Tack för hållna tummar!

Lämna ett svar till Louise Baumgärtner Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.