Om att skriva

Vidgar vyerna

Det finns en plats i närheten av lägenheten som är något av en favoritplats. Här går det att sitta på gräset, en bergknalle, under träden i skugga eller med benen dinglande på en liten mur. Jag säger liten, men den är bara låg på ena sidan och har ett stup på andra. Härifrån, från muren, gräset och bergknallen har man finfin utsikt över centrala Göteborg, lite av Hisingen och en klar dag ser man hamnen med älvmynningen i horisonten.

Funderandet över livspusslet där skrivtid och arbetsliv och vanlig vardag (med en vettig fritid) gör sig rätt bra här. Perspektiven kan få skifta fokus och med blicken mot bilarna som susar förbi nedanför på leden, eller kryper fram i rusningen, skapas en känsla av att möjligheterna är… ja, om inte oändliga så i alla fall många. På gott och på ont.

Jag har dock inte löst frågan på hur skrivarvardagen och det andra ska samsas. Vet inte ens hur hösten ska se ut, mer än att ett alternativ inte längre är möjligt. En sak i taget. Så vad kan jag göra, annat än att säga att fortsättning följer.

Och fortsättningen den följer om en dryg vecka för nu tar jag semester. Kanske någon insikt trillar in då när det blir miljöombyte och nya vyer att ta in. Ha det fint!

Ps. Jag har fått nya följare här i maj som jag passar på att hälsa välkomna. Stort tack för att ni läser och vill följa min blogg! Ds.

Annonser

14 reaktioner till “Vidgar vyerna”

  1. Fin vy 🙂 Alltid bra med en sån där plats nära hemmet (jag cyklar till höga bron, glor ut över vattnet och låter vinden ta tag i kläderna).
    Låter fint med semester och miljöombyte.

  2. Miljöombyte och nya vyer gör ofta underverk med både livets planer och ens skrivprojekt. Önskar dig en härlig semester.

  3. Det ser fantastiskt ut! Ja du, detta livspussel som alltid ska lösas. Men jag brukar tänka att vi har en sådan himla tur ändå som har någon form av kvalificerad valfrihet. Så många människor i världen sitter fast i kampen för att överleva. (Ursäkta downer-kommentar här, men jag menar väl.)

    1. Jo nog har en tur som är född här med dessa förutsättningar. I en kropp som funkar och så vidare. Skulle förstås uppskatta en arbetsplats som i det sista inte berövat mig på min fritid och min hälsa. Men har det bra i övrigt så visst är jag tacksam för det. 😊

        1. Tack! En dag gör jag säkert det. Fast vill ha det nu och helst därjag redan är. 😃 (Förra hade en liknande situation och att byta jobb ofta tar också på krafterna med allt vad en sådan process innebär innan, under och efter.)

  4. Att få lite perspektiv rent fysiskt kan ofta hjälpa till att skapa perspektiv psykiskt också, det är min erfarenhet. Vi tänker bättre när vi inte är instänga – och när vi färdas, helst genom att promenera (men bil funkar fint också, tycker jag).
    Hoppas du kommer närmare lösningar, ha en fin semester 🙂

  5. Ja, det där tål verkligen att tänkas på. Att hitta skrivtid känns ibland som att rensa ogräs tycker jag. Det är så mycket som vill in och ta över, och som det gäller att hela tiden mota bort.

    Hoppas du får en trevlig semester och att avståndet gör att bitarna faller på plats, åtminstone delvis.

    1. Så är det ju, det där ogräset, liksom en vildvuxen trädgårds alla buskar, kräver ju en hel del arbete för att motas bort och hållas i schack.
      Tack, det blev en jättefin semester även om bitarna inte riktigt lade sig tillrätta. Hoppas det blir lite av den varan nu istället. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.