National Novel Writing Month. Förste november börjar den internationella skrivarmånaden NaNoWriMo, eller Nanon. Det innebär att du under november skriver ett manus med målet att nå 50 000 ord.
Så varje dag i november behöver du alltså skriva 1667 ord (cirka). Du kan delta i denna utmaning genom att registrera dig eller genom att göra din egen grej. Som registrerad deltagare får du skrivtips och pepp, möjlighet att träffa andra deltagare och om du når målet blir du kallad vinnare!
Jag deltog 2013. Och ”vann”. Just då passade ett deltagande bra. Jag pluggade och hade rätt gott om tid, och god ork, att skriva nästan 1700 ord per dag.
Att delta på riktigt var verkligen kul. Det jag skrev blev ett råmanus för en ungdomsbok och jag vill gärna ta vara på storyn någon gång. Men då skriver jag hellre om än harvar i en så gammal text. För jag har ju utvecklats skrivmässigt sedan dess.
Med hänsyn till att ha tid och ork skulle jag gärna delta igen (dock ej i år). Just den här sortens upplägg med lite press fungerar fint för mig – att bara skriva, få en framåtrörelse och inte peta och tänka för mycket. Men vi är ju alla olika. Hur tänker du kring Nanon, är det något som funkar/skulle funka för dig?
Jag funderade ett tag på att delta i år, i ett försök att komma igång med skrivandet igen. Tror dock att jag får avvakta, med en treåring och en liten bebis är det nog inte rätt tidpunkt för mig. 😅 Jag får se till att skriva ändå men utgå ifrån mina egna villkor och hur mycket tid jag har just nu. Tycker annars att det är en bra idé, särskilt om man (som jag) får kämpa en del med självdisciplinen och att komma igång med skrivandet.
Visst är det ett bra sätt att komma igång och få till det där skrivandet. Jag behöver ofta också den där extra knuffen. Men som du säger, det måste kännas rätt och vara lämpligt i övrigt.
En del bloggare har andra år berättat om.att de valt en egen väg. Hälften av orden som ett mål t.ex. På samma gång har de fått vara del av detta kollektiv vilket gett den där knuffen trots lite luriga förutsättningar. Vad gör vi inte för att lura oss till att skriva?! 😉
Det låter som en bra idé. Ja, ibland behöver man verkligen något för att komma igång, särskilt om man har haft ett långt skrivuppehåll.
Precis! 🙂
Måste erkänna att jag är lite sugen. Mest för att jag har ett manus som länge väntat på att få bli skrivet – det har hela tiden blivit avbrott för att istället redigera ett annat manus. Så det kanske vore en idé att bara få ur mig råmanuset? Samtidigt är det ett väldigt högt uppsatt mål, så en egen variant kanske vore rimligare. Typ 30000 ord eller så. Får fundera en dag till. 🙂
Grattis till vinsten 2013, imponerande!
Klart att en kan ha egna mål, det vet jag andra som valt. Viktigast är ändå att skriva och att det känns okej.
Tack! Nanon passar mig bra eftersom jag är en snabbskrivare som kan få ur mig många ord på kort tid. Inte alltid de bästa orden, men jag kommer iaf framåt. 😉
Japp, jag är anmäld, men nu när det börjar närma sig undrar jag om jag kommer att få ihop det, med allt som fortfarande är kvar att göra med manuset innan. Vi får se, men det vore himla roligt attdelta iaf.
Kul att du anmält dig. Kanske värt att testa ändå?
Det tycker jag du ska göra! Det är riktigt roligt och om inte annat är det en jättepepp att få peppmailen från andra, mer etablerade författare 🙂 Plus den där lilla fina grafen man får över sitt skrivande. 🙂
Jag har visserligen att manus att skriva men hänger inte på skrivandet i år. Redigerar istället. Fast anmäla sig för att typ träffa andra går ju. 😄 Och jag älskar grafen! 😍
Ah ok, ja, man kan ju delta med en redigering med tänker jag! 🙂 Det går ju oftast manuset att växa iaf, och man får pepp att arbeta varje dag. 🙂 Hoppas du hittar någon bra träff i närheten. 🙂
I tidernas begynnelse skrev jag ett manus under maj, när jag var helledig den månaden. Det var en helt fantastik upplevelse, flowet var obeskrivligt trevligt! Men, nu några år senare, med barn, och heltidsarbete och allt annat som snurrar runt finns ingen möjlighet till den typen av råmanusskriv. Men det är bästa sortens råmanusskrivande för mig, även om det givetvis ger upphov till stora mängder redigering, pga att det går så snabbt att skriva.
Tycker november är en rätt knepig månad, brukar vara så mycket annat då.
Jag tycker november är rätt lugn sedd som månad då och en bra tid att skriva – alla anledningar till att inte gå ut typ. 😉
Som du säger, det måste funka i övrigt. Jobb på heltid och familj det blir mycket att få ihop som det är ändå. Och jo, nog blir det en del redigering av den sortens flow-skriv. Jag känner väl igen mig då jag skriver ungefär alla mina manus på det sättet. I rasande fart och sedan så blir det hundra vändor redigering. Men det är okej, jag gillar det. 🙂
Så gör jag också, skriver så snabbt som livet tillåter, bara för att få ur mig berättelsen. Sedan bisarrt mycket redigering på det!
Bisarrt va’ ordet! 😃
Jag tog en paus förra året pga graviditet, men i år är jag tillbaka igen. Skriver på uppföljaren till den jag arbetade på under 2015. Hela året har jag varit sugen på att komma igång igen efter sjukskrivning och bebisperioden och bästa sättet tycker jag är när det kommer press. Att samtidigt kunna läsa om andra i forumet som gör samma sak sporrar också. Alla som är med försöker nå ett mål och då vill ju jag nå mitt mål också.
Då jag skriver en uppföljare har jag känt att det inte blir bra då jag inte alls har jobbat (eller kan jobba) med texten på samma sätt. Det har tagit emot att ens börja för jag vet på något sätt inte riktigt hur jag ska bli nöjd med det jag skriver. Att skriva helt nytt är alltid lättare när det är HELT nytt eftersom det egentligen inte finns någonting gammalt att förhålla sig till. Nu finns det ju vissa händelser och karaktärer som ska återanvändas och refereras tillbaka till.
Visst är det en morot att skriva samtidigt som ”alla” andra. Jag gillar också det och mår bra av att ha en sorts deadline och mål att uppnå. Nanon är verkligen bra på det sättet.
Att skriva uppföljare har förstås sina för- och nackdelar jämfört med att skriva helt nytt. Tycker ändå du jobbar på bra med skriva det, för som du säger sjukskrivningar och att få barn bryter minst sagt rutiner och ens skrivande. Gott att höra att du satsar på skrivandet igen. Lycka till! 🙂