Om att skriva

Pusslande med manuset

För kursen jag gick i höstas har jag vid nio tillfällen plockat ut ett eller flera kapitel och enstaka scener som jag redigerat om efter skrivråd, eller efter specifika uppgifter, till inlämning. Sedan har jag återfått kapitlen och scenerna med respons. Då har jag sparat om det jag nu ska redigera vidare på (och ibland hunnit börja redigera lite) innan jag gett mig i kast med nästa inlämning och nästa dokument.

Alla dessa utplockade kapitel och scener skulle jag (på grund av en anledning jag inte går in på nu) när ledigheten var över lägga in i manuset igen, som jag sparade om på nytt.

Jag som nästan inte har något kortidsminne (åtminstone känns det så) fick verkligen hålla tungan rätt i mun för att få ihop detta pusslande. För det var inte så enkelt att jag bara kunde lägga in det rätt av. Jag hade ju under omredigerandet skapat nya kapitel och hoppat mellan scener och flyttat runt lite på dem.

Men, efter lite jäktat pusslande (varför gör en alltid sådant här mot deadlines?) tror jag att jag fick ihop det.

Manuset har i alla fall med de närmre åttio omredigerade sidorna växt ett drygt tiotal sidor och utgör i nuläget över 200 sidor. Antal ord minns jag inte. Jag har annars mycket lättare att förstå ett manus omfattning om det benämns i antal ord. Men minnet, som sagt, är som ett såll och jag orkar inte kolla.

Så. Hängde du med? Och nu med en ny termin på kursen med nya inlämningar från samma manus kommer jag plocka ut kapitel och scener igen. För att till sommaren pussla ihop allt igen.

Går det att göra på enklare sätt? Råd tages tacksamt emot. 🙂

PS. Jag är överlag en übersparare av stora mått. För varje gång jag redigerar ett manus sparar jag den dagens redigering i ett nytt dokument (eller kallas det fil?) vilket brukar innebära att jag sparar typ 30 gånger – om det är så lång tid det tar att gå igenom manuset en första gång – 20 gånger för en andra redigeringsrunda osv. Det bästa med detta är alla versionerna som innebär att jag aldrig slänger något, och det som ändrats mellan redigeringsomgångarna finns kvar – om jag skulle vilja ta tillbaka något eller kolla upp något. DS 😉

Annonser

11 reaktioner till “Pusslande med manuset”

  1. Jag gör likadant, och visst blir det ett evinnerligt pussel! Tänker mig att jag ska göra en genomskrivning av alltihop sen när kurserna är klara, så att man får helhetssynen med sig också.

    Och ett elektroniskt dokument är alltid en fil, men en fil behöver inte vara ett dokument – en fil kan också vara en bild, ett program osv. 🙂

    1. Helst skulle jag vilja skriva ut de första 90 sidorna efter att jag redigerat om de allihop efter responsen, och innan jag ger mig i kast med de nya uppgifterna men det kommer jag inte hinna. Så känslan av en god överblick saknas lite i nuläget. Men jag behöver komma framåt så jag hoppas det går bra ändå. Kul att höra att du gör likadant.

      Tack, jag blev så förvirrad över begreppen fil och dokument helt plötsligt. 🙂

  2. Tycker inte det låter så farligt krångligt, det enda lättare hade väl varit att istället lämna in ett helt manus för feedback hos någon (lektör, coach) och göra ändringar över hela texten för att slippa allt hoppande fram och tillbaks och få ett mer sammanhängande arbetsflöde. Men det där funkar nog fint med, huvudsaken du tycker det funkar. Det låter spännande med deadline, är det något nytt, intressant på g?

    1. Det var skönt att höra. Jag tyckte det kändes himla krångligt när jag gjorde det. Men nu kommer jag nog göra lite annorlunda framöver så det blir lättare i slutändan.
      Det bra med att arbeta med en kurs är att jag får i uppgift att prova olika metoder på att hantera olika lösningar för scener i de mindre uppgifterna. Det lär mig att både se på andras texter med ny blick och min egen.
      Återkommer om deadlinen om den gav utdelning eller inte. 😉

  3. Känner igen det där med närminnet, vart tog det vägen, liksom?!? Imponerande att det gick så bra för dig ändå 🙂
    Inser här att jag har brister i mitt sparande av manusversioner; mailar mig själv efter varje skrivpass, men har bara har EN version i datorn. Kanske inte riktigt full proof.

    1. Ja hjälp vad jag glömmer allt av det där jag är mitt uppe i. 😄
      Jag mejlar egentligen bara om jag vill skriva ut något men när ett manus börjar bli helt klart och allt är samlat i ett och samma dokument då extrasparar jag på mejl, förutom datorn (som ju inte alls är säker) och drop boxen.
      Låter som det kan vara dags för lite nya sparvanor då. Nytt år och nya rutiner. 😉

  4. Jag har också en massa kopior av olika delar av manuset, men numera städar jag med jämna mellanrum och kastar bort – med vetskapen om att jag ändå har allt kopierat på en hårddisk.
    Kul med ny termin! Själv börjar jag min på tisdag och längtar till att träffa alla och liksom sparka igång det nya skrivaråret.

    1. Städa bort gamla versioner är bra. Det gör jag när jag känner mig klar även om jag behåller några fullständiga gamla versioner bara för ifall något händer med senare/senaste versionen. Och så gillar jag att kunna se ändringarna mellan de olika redigeringsrundorna. 🙂
      Visst är det roligt med en ny termin! Så här borde studier alltid kännas. Då hade vissa tidigare utbildningar varit så mycket enklare att genomföra. 😃

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.