Jag har ett minne av att jag en gång i tiden jobbade, tränade och/eller fikade efter jobbet. Jag vill också minnas att jag på fredagkvällar visserligen var något trött, men att jag då gick på bio, på restaurang eller var hemma hos vänner. Jag minns också att jag på helgerna hittade på saker efter frukost, såsom träning, träffa vänner, gjorde något med andra halvan och kanske var iväg på kvällen. Jag har också ett minne av att helgerna kunde bestå av handling inför veckan och städning. Det kunde också hända att denna handling och städning skedde under veckan – efter jobbet! Jösses. Det har jag inte fixat på länge.
Men innan jag uppnår allt det här som jag minns, längtar jag efter ett gäng saker jag inte heller upplevt på länge:
Jag längtar efter att inte ha huvudvärk dagligen.
Jag längtar efter att inte somna när jag kommer hem från jobbet.
Jag längtar efter att inte somna efter frukost och/eller lunch på helgen.
Jag längtar efter att kunna jobba till arbetsdagens slut utan att innan lunch fundera på hur jag ska klara mig igenom dagen.
Jag längtar efter att inte ligga vaken på natten störd av tankar som poppar runt som popcorn i skallen.
Jag längtar efter att kunna göra en avslappningsövning utan att tankarna stör så att jag när övningen är slut, undrar vilken övning jag egentligen gjorde.
Jag längtar efter att kunna skriva och blogga utan att efteråt behöva vila en stund.
Jag längtar efter att kunna tänka klart.
Jag längtar efter att leva.
Och nu börjar möjligheten till det jag längtar efter. Så känns det i alla fall. Genom att vara studieledig från jobbet har jag fått en chans till återhämtning på riktigt. Och jag är så tacksam för den möjligheten. Möjligheten att återta det som var ett riktigt liv.
Jag tänker bli en människa igen.
Skriva läsa leva 
Åh, vad du har haft det jobbigt och slitsamt. Jag blir glad när jag läser sista raden, att du tänker bli en människa igen. Klart du blir. Så skönt att du är studieledig och kan återhämta dig.
Det har varit lite väl tufft ett tag. Så jag tror starkt på återhämtning och att jag har tid till det lovar gott! Nu ska jag bli som folk igen. 🙂
Låter som en mycket bra plan 💞 All styrka till dig!
Tack så mycket! 🙂
Det låter bra ! Håller tummarn för det.
Tack! Det gör jag med. 🙂
Strongt att ta studieledigt, hoppas det kommer att göra susen.
Många kramar till dig 🙂
Tack! Jag tror nog det kommer det. 🙂 Kram
Fy vad jobbigt det låter, jag hoppas att förändringarna gör så du snart mår bättre.
Själv har jag drabbats av sömnproblem som inte ger med sig. Jag äter sömntabletter (som hjälpte i början, men inte nu) och har tagit till vartenda knep för att lyckas slappna av på kvällarna så jag kan sova. Ändå vaknar jag ofta vid fyra- eller femtiden.
Jag antar att det går över, bara man ger det lite tid och det positiva är ju att vi åtminstone går mot ljusare tider nu 🙂
Jo, tack, jag tror starkt på att de här förändringarna ska kunna ge återhämtningen jag så väl behöver.
Men vad jobbigt med din sömn, det är aldrig lätt när det blir så. Ofta finns ju något som gnager och skaver när det uppstår, allt från smått till stort, och så är obalansen ett faktum. Att ha det så periodvis är ju tyvärr rätt vanligt. Jag håller tummarna för att det blir bra snart. 🙂
Det lustiga (eller olustiga kanske) är att det inte finns något som gnager eller skaver. Så, det är liksom orsaken till detta som jag har svårt att komma underfund med.
Tack för tumhållningen, jag hoppas också att det blir bättre snart! 🙂
Men vad konstigt med sömnen då. Och lite fascinerande. Inget som väcker dig? Eller inte tillräckligt trött, varken fysisk eller psykiskt?
Jag var en sådan som förr somnade tvärt och sov tills klockan ringde (minus nåt ev toabesök). Det var så skönt att ha det så, trots kyrkklocka och spårvagnar utanför. Nu bor vi något tystare, men inte hjälper det. 😄 Men som du säger, det går nog över snart. Om inte annat går det kanske att skylla på ålder. 😉
Ja, jag tror det är någon åldersgrej, får bara hoppas det inte håller i sig och man blir en sådan där som kliver upp fem varje morgon i resten av sitt liv 😀
Nej, det är inget som väcker mig och jag jag tror jag är tillräckligt trött, både fysiskt och alla gånger psykiskt, så det måste vara något annat, förhoppningsvis något som går över.
När jag var ung kunde jag också sova jättelänge och mycket, men i takt med att jag blivit äldre, har det blivit mindre och mindre. Jag behövde kanske vilan mer när jag var ung hehe 🙂
Känner så med dig, och tror verkligen på din plan. Min läkare sa till mig; det finns i princip bara två saker mot utmattning; Vila, och att låta det ha sin tid. Det lät rimligt, tycker jag, och du tänker och handlar klokt i det här, så jag tror på dig. Men det där med tiden och alla symptom, det är jobbigt och tungt. Men du gör rätt, som sagt, och då är du på rätt väg! Så håll ut. Och när du orkar så tar vi en fika:) Kram!
Vila och tid ja. Kloka ord och verkligen värda att följa. Så det gör jag nu. Fast inte just ikväll. För nu är jag på operan och ser Ringaren i Notre Dame. 🙂 (Så otroligt bra!!!)
Vi ses snart och fikar. Kram!
Vad roligt med besök på operan!
Jätteroligt! 🙂
Styrkekramar till dig! Ser fram emot att någon gång få läsa att du blivit människa igen ❤️ Heja dig som tar tag i det.
Ta hand om dig 💕
Tack fina du! 💜 Jag lovar att skriva om mär jag känner mig som en människa igen. 🙂 Kram