Om att leva, Om att skriva

Vardagsbestyr med hinder

Nu har jag varit tjänstledig i en månad. Vissa dagar blir inte som jag hoppats. Idag är en sådan dag. Jag skulle gjort en sak i förmiddags men det gick inte. Då tappade jag motivationen för annat också. Som att redigera.

Jag lyckades ändå få till en stund med att läsa igenom respons på en annan kursdeltagares inlämning. Att göra sådant, ta del av kursledarens kommentarer på de andras texter, ger jättemycket tillbaka till mitt eget skrivande. Desto fler gånger jag ser hur andras texters styrkor och brister lyfts, desto lättare blir det ju att applicera detsamma i mitt skrivande. Fast ibland faller jag i fällan. Hemmablind, eller vad? Det ger mig åtminstone några goa skratt när jag läser min texts feedback. Jag kan om och om igen ha gjort samma misstag i en inlämning.

Att huvudet vissa dagar är mer under armen än på sin plats påverkar förstås förmågan att se vad jag skriver, och har skrivit. Än är inte hjärnan återhämtad efter utmattningens återkomst i vintras. Men jag känner att jag håller på att bli … mer som jag ska vara. Och var förr.

Utmattningen är tyvärr ständigt närvarande. Tar jag ut mig (t.ex. jobbar, skriver/redigerar, umgås en längre stund med vänner, åker på kurs) krävs minst en dags vila efteråt. Hjärntröttheten är värst. Jag kan inte använda vila till ”svåra” saker. Som att tänka.

Så när jag väl gör något är det halva dagar som gäller för att jag inte ska ta ut mig för mycket. Cirka två timmars intensiv aktivitet när jag styr över sysslorna på egen hand. (Extrajobbet jag har innebär ungefär detta som tur är.) Och sedan paus. Pauser som kan innebära att vila ögonen (läs: sova) avslappningsövningar, gos med katterna, fika/mat och ev lite tv eller läsning. Sedan en kort stunds aktivitet igen. För att efter den inte göra mer för den dagen.

Ja, nog är tjänstledigheten mer än välbehövlig.

En månads ledighet avklarad och jag ser fram emot mars. Förväntar mig lite klarare huvud. Lite mer ork. Jag har inte så stora krav.

Det roliga med mars är att jag kommer ta tag i ett … projekt (i brist på bättre ord) som jag länge velat sätta igång med. Men det återkommer jag om.

Dagen är som tur är inte slut och motivationen att redigera verkar ligga på lur. Inget som säger att det inte går att kika lite på texten jag fått respons på ikväll. Om hjärnan tillåter. Förhoppningsvis slutar dagen bättre än den började. Men nu, vila ögonen. 😉

Annonser

4 reaktioner till “Vardagsbestyr med hinder”

  1. Å, jag känner igen det där. Är sjukskriven på halvtid just nu, just för att jag inte heller klarar av att fokusera särskilt mycket längre än så. Skrämmande ändå, hur många av oss som skriver som drabbas, är det så att samhället (alltså arbetslivet) är så pressat nuförtiden att en inte klarar av den lilla påfrestning det innebär att ha en hobby? Rätt sjukt faktiskt.
    Tack för det här inlägget om att vara tjänstledig, håller på att peppa inför att söka utbildning (för att typ överleva) så det är upplyftande att läsa om din tjänstledighet. Kram på dig!

    1. Ens arbetsliv ska verkligen inte gå ut över ens vardagsliv. När det blir så borde alla ta sig en funderare på var felet ligger. Själv har jag funderat så mycket att jag är trött på mina egna tankar. Jag önskar att jag kunde lägga skulden på för hög arbetsbelastning den här gången (för ja, jag har ju doppat tårna i eländet förr, men den här gången blev liksom hela jag doppad) men nu är det annat jobbrelaterat som tyvärr lett till ohälsa. Så inte ens när en tycker att ens arbetsbelastning är hyfsat ok går en säker. Och detta pekar jättemånga på, nu när sjukskrivningstalen för arbetsrelaterad utmattning bara stiger. Men visst skulle något på arbetsmarknaden behöva ändras, omgående, då arbetsbelastning nog var vanligaste orsaken för sjukskrivning – om jag minns det jag läst rätt. Litar inte på mitt minne alls just nu! 😀
      Himla tråkigt att du mår så här du med. Jätteklokt att ändra det du kan ändra i nuläget. En tjänstledighet kan ge en frist och möjlighet att se över vad som kan och bör ändras framöver. Hoppas så att du hittar en utbildning eller några kurser som passar. Även om att gå en kurs/utbildning i ren självbevarelse är rätt motsägelsefullt. Men vad gör en inte för att överleva. Och slippa FK. 😉 Kram 🙂

  2. Härligt med lite tjänstledighet 🙂 Hoppas också att du får återhämta dig ordentligt innan du börjar jobba igen, annars blir det nog samma sak igen efter ett litet tag.
    Visst lär man sig mycket av att läsa andra texter. Ibland kan jag nästan tycka att det är det mest lärorika av allt 🙂

    1. Jo risken finns ju att det upprepas. Tyvärr. Speciellt om man återvänder till samma plats och har kvar samma förutsättningar.
      Visst är det roligt att ta del av ta del av andras texter. Jag lär mig iaf jättemycket av det. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.