Om att läsa, Om att leva, Om att skriva

Magiska gränsen närmar sig

Jag har nämnt förr att jag har en hang-up på att få ut en bok innan jag fyller 40. I nuläget verkar detta inte vara en möjlighet. Redigerandet tar tid eftersom det behöver ta tid. Jag orkar fortfarande inte långa pass framför datorn. Och inte heller klarar jag att redigera utan uppehåll någon dag då och då. Att jag sedan råkar jobba extra ibland eller umgås med folk spelar självklart också in vad gäller den långsamma takten.

Men jag ser ju att manuset blir bättre. Så jag andas in och andas ut, och försöker att ignorera min idé om att få ut något innan det magiska strecket 40. Och tänker att jag har hela året när jag är 40 på mig!

Varför kom det här upp nu då? Jo, jag fyllde år i veckan. Och var i bokhandeln med ett presentkort att shoppa böcker för. En lätt hopplös känsla kom över mig där jag stod och tittade på titlarna och omslagen. Som om jag skulle kunna vara en av dem en dag. Helst inom loppet av två år. Ja, jösses.

Det är inte som att jag stressar ihjäl mig över det här. Hade mest bara varit kul att få uppfylla någon sådan där milstolpe en har målat upp i huvudet.

Nåväl. Jag köpte tre böcker på halva reapriset. Innebär pengar kvar på presentkortet. Jag som lovat att inte fylla på hyllorna (ähum, jag menar ytorna på och runt omkring hyllorna) med fler böcker.

Johanna Thydell har jag läst förr. Det är hon med den fantastiska debuten I taket lyser stjärnorna (2003). Sofia Nordin har jag också läst tidigare medan Charlotta Lannebo är en ny bekantskap.

Annonser

16 reaktioner till “Magiska gränsen närmar sig”

  1. Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. I mitt fall har det handlat om både att komma ut med bok före en viss ålder, men det har också handlat om andra stora händelser som jag vill ska inträffa före en magisk gräns. Jag har fått skjuta på gränserna och det har känts surt och ledsamt, men sedan har jag hittat ett nytt mål att förhålla mig till.
    På det stora hela tror jag att det är bra att ha något att sträva mot. Och du har ju, som du säger, hela året när du är 40 på dig också. Men bra att du inte stressar upp dig – viktigast är ju att du ger boken den tid den behöver.

    1. Då för drygt tio år sedan, när jag började tänka ett författarskap på riktigt, vågade jag ändå inte tro att det skulle bli verklighet. Men sista dryga fem åren tror jag på det och fick någon gång då för mig att det kunde bli aktuellt innan denna gräns. Med förra året i åtanke, när jag inte klarade av att arbeta med datorn på flera månader, borde jag väl lagt till något år. Men 41 låter så ojämnt. 😄
      Jag tror att olika mål i livet är bra att sträva efter. Och att kunna vara flexibel och skjuta lite på dem så de passar in i ens tillvaro. 🙂

  2. Ett stort och varmt Grattis i efterskott! Och jag håller med dig och Eva på alla sätt; mål är bra, men flexibilitet är också nödvändigt; vi vet ju att livet händer, och då är det bra att kunna hänga med i svängarna och tänja på gränserna, inte minst för att ta sig framåt och inte fastna i besvikelse. Det var nog på din sida jag skrev en gång att medelåldern för en svensk författare att debutera är 43 år. Det rör sig nog lite upp och ner, men det var bara några år sedan jag läste det. Heja, heja dig! Det är lätt som aspirerande författare att stirra sig blind på att bli utgiven, men vad är det viktigaste här, utgiven eller inte? Att följa sina drömmar…att få skriva! Att unna sig det, oavsett vad som händer, eller inte. Och skulle inte något traditionellt förlag nappa och du tröttnar på vägen, finns ju faktiskt möjligheten med hybridförlag, eller ge ut själv. Tycker det är en fantastisk möjlighet, och vet att du i så fall skulle göra det på ett klokt sätt. Men det säger jag inte för att jag inte tror på dig. Men det är nog lite tur som ska till också, och timing och du vet…Samtidigt är det ingen omöjlighet att bli utgiven traditionellt, det är trots allt inga aliens som blir antagna 😉 Så jag hejar på här! Ge inte upp!

    1. Tack för gratulation! 🙂
      Just det, det minns jag nu att du nämnt 43 som en sorts medelålder för debutanter. Ny riktlinje att förhålla sig till kanske? 😉
      Det är lätt att stirra sig blind och envist köra på. Flexibilitet och anpassningar efter förutsättningar är ju helt rätt väg att gå. Och visst hade det varit kul med den traditionella antagandet hos ett förlag men jag är inte helt främmande för tanken på någon sorts egenutgivning. Få se hur det blir.
      Tack för pepp och påhejande! Är förstås lika mycket din hejarklack som du är min. Även utgivna författare kan ju behöva lite extra hejarop ibland. 🙂

      1. Och, inte att förglömma; du blev väl nästan utgiven,? Många kommer inte till en så bra refus som du fick! Så bara fortsätt!

  3. Det som är bra med att skriva, är ju att det liksom inte finns någon ”bäst före ålder” som man måste debutera i 🙂 Men jag förstår hur du tänker.
    Sedan är det ju lite olika svårt att bli antagen, beroende på vilken genre man skriver i också. Det kan vara tuffare att få en fantasy, sci fi, eller deckare antagen eftersom de första två inte är så stora i Sverige än och i den sistnämnda finns det ett enormt utbud, så där gäller det att verkligen sticka ut.
    Nålsögat är ju avsevärt större hos ljudboksförlagen, så kanske kan det vara ett alternativ annars? Alltså att få boken utgiven som ljudbok? Bara som ett tips 🙂
    Oavsett vad du väljer och hur du går vidare, skickar jag massor med pepp! Säkert kommer du att ha debuterat när du fyller 40, absolut senast när du är 43 🙂

    1. Himla tur att det inte finns en bäst före ålder. Ibland tröstar jag mig med att jag läste en artikel för flera år sedan med en kvinna på 80 plus som debuterade. 🙂
      Jag skriver ju tyvärr rätt smalt vad gäller nuvarande manus (YA dystopi). Och har inte så många förlag att skicka till. Skickade till sju förlag sist. Tyckte inte det fanns fler vettiga förlag som gav ut ungefär den sortens böcker. Jag brukar trösta mig med att ett av de största förlagen ändå övervägde mitt manus. Gissar att de tyckte det var smalt (rätt mörkt kanske), inte vågade satsa på en debut i två delar och kanske att de inte vågade tro att jag skulle klara att redigera upp det (för nog för att jag var nöjd, men nu är det redigering som gäller för att vässa). Hur som helst, jag kommer nog prova en runda till. Kanske hittar något annat vettigt förlag nu, för jag är rätt petig med det där.
      Och jo, ljudboken verkar vara ett populärt och alternativt format. Jag har hört det förr att det kommer mer och mer. Men jag vill så gärna också ha pappersvarianten.
      Och i drömscenariot även e-bok. 😀
      Tack för pepp. Vi siktar på senast 43 då! 🙂

  4. Den glada nyheten är att det finns ett liv efter 40:) Jag har fått erfara det själv i.o.m. att jag nu fyllt 45 och allting fortsätter som vanligt ungefär. Om inte saker och ting rentav blir lite, lite bättre hela tiden – tror nästan det. Men vi ska också komma ihåg hur himla ointressant det är med jämna tal. Att vi ö.h.t. normalt använder basen 10 i matematiken är ju bara en ren slump/överenskommelse. Om vi t.ex. hade använt basen 8 hade talet 40 sett ut ”32”.

    Kort sagt, skit i magiska gränser och fortsätt bara! Livet är ett flöde, inte en samling gränser/mållinjer.

    Heja, heja dig!!!

    1. Jag har börjat förstå att det finns ett liv efter 40. Även om jag häromåret undrade om det var möjligt. Gillar skarpt tanken på att det kan bli lite, lite bättre hela tiden. Tycker mig ana det redan. Iaf jobbmässigt. Som socionom är det inte en fördel att vara ung, Och att på det se ung ut. 😉
      Bra det du säger, att det är en föreställning om något som skapar de där hållpunkterna som lika gärna kunnat ha varit helt annorlunda och gett helt andra förutsättningar för vad en hänger upp sig på.
      Jag gillar visserligen att ha vissa mål. Saker att sträva mot. Ser dem inte som statiska egentligen. Och är jättebra på att strunta i en massa saker jag bestämmer mig för. Som att träna regelbundet. Tränar dock rätt regelbundet med ca ett pass varannan månad. 😀
      Tack för påhejande och vettiga åsikter. Precis vad jag behövde höra. 🙂

      1. Hahaha, skrev jag 32??? Nå, jag hade väl kortslutning en kort stund. Faktum är att med basen 8 är 40 ännu mer jämnt (typ): 50. Men basen 9 då! Då är det 44👍🏻

  5. Känner igen det där, men passerade 40 och känner väl att det är ungefär som innan. Något bättre kanske till och med, men åtminstone jag är även något tröttare (men kan med ålderns rätt även ta det lugnare 😉
    Gillar er diskussion här ovanför om vad man ska använda för bas, jag röstar på 9 om det jämna året då är 44. Är snart 42, och om två år DÅ ska jag väl ändå fått ut en bok, blivit smal och vacker, etc etc etc 😀
    Grattis i efterskott föresten!

    1. Låter väl bra att vi har två år på oss. Och med din nya förlagsvända kanske det också är närmre än du anar. Om inte annat håller jag tummarna hårt för det. 🙂
      Tack!

  6. Ju längre det dröjer, ju mer kan du dra nytta av det vid debuten!
    ”Hon debuterar som författare vid 75 års ålder!!!” 😀
    Nej, skämt åsido, det är nog bara en tidsfråga och jag tror inte det är någon idé att fixera sig vid en viss ålder och känna sig misslyckad bara för att man inte debuterar vid ett jämt nummer, utan att alls ta hänsyn till var man är i utvecklingen och hur långt man kommit sedan man startade. När allt kommer omkring är det ju bara siffror, de har ingen direkt betydelse i sammanhanget. 🙂 Så fortsätt bara målmedvetet framåt i den takt som känns lagom och embrace:a det när det sker, för hur som helst är det ju alltid en fantastisk sak att bli antagen med sin debutroman. Den dagen kommer inget annat spela någon roll.

    1. Ja den där debuterande 80-åringen jag läste om för många år sedan hon gjorde verkligen intryck och gav några rubriker. 😀
      Men annars känns det inte som ett misslyckande utan snarare som att kika i backspegeln och inse att där var den där avfarten jag skulle tagit. Och jaha, då får jag väl ta nästa och hitta dit jag skulle och ville, fast på en liten omväg. 😄
      Gillar att du beskriver det så, som att inget annat spelar roll dagen det är dags för den där debuten. Tror faktiskt det är precis så det kommer kännas. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.