Om att leva

Augusti

Sammanfattar augusti med lite om sådant jag ägnat mig åt. Blandar roligt och mindre roligt, och avslutar med bäst!

Redigering
Efter att ha redigerat igenom manuset igen, efter testläsarens kommentarer, lät jag manuset vila ett par dryga veckor. När kursen började var det inlämning redan den 26 aug. Tio av de nyskrivna sidorna för de avslutande kapitlen skickades in. Ska bli roligt att se responsen nu efter helgen.

Semester
Extrajobbet började med ett par pass redan innan andra halvans semester var över här i augusti. Men ett par korta arbetsdagar gjorde inget. Vi avslutade semestern med roadtrip och firade att vi varit tillsammans i tjugo (?!) år.

Hösten
September, första höstmånaden. I september ska mitt egna företagande börja. Det är dags att ta uppdrag som skrivcoach och lektör. Tjänstledigheten avslutas förste december. Men jag har ju extrajobbet. Det ger cirka ett pass per vecka. Inte mycket men både roligt och välbehövlig. En liten inkomst och en möjlighet att känna hur jag orkar med arbetslivet i min återhämtningsvardag.
Nu i september ser jag fram emot att gå på seminarierna på bokmässan. Liksom att det är en träff på romanskrivarkursen.

Allt kan ju inte vara bra
Fyra saker som stört (och stör) den annars övriga rätt bra sommaren kan jag ju inte bara låta bli att nämna. Självklart kan inte ALLT vara bra. Livet tycks sträva efter någon sorts balans där. Och eftersom även jag gillar balans delar jag med mig av några av de mindre roliga med.

I somras fick jag ont i knäna. Typiska löparknäsymtom. Så ironiskt. Jag som aldrig springer. Inte ens joggar. Det är bättre, men blossar upp ibland, trots övningar och att jag undviker överansträngning.

Telefonen dog i somras. Den fick lite vatten på sig som smög in i systemet. Så nu använder jag min drygt fem år gamla. Kan inte svisha, installera in FB igen eller använda apparna för Student-/mecenatkortet. Några av alla saker som inte funkar på en gammal telefon. 😁

Facket och HR är en långdragen story. Det är ordinarie jobbet som strulat. (Nämnde i somras att det var ett orosmoment.) Vet ännu inte hur utgången blir.

Utmattningssymtomen poppar upp när jag gör för mycket (jobb, redigering, är social osv) eller blir stressad. Men det är så mycket bättre. Tack och lov!

Bäst i augusti
Det allra bästa måste ha varit vädret. Jag älskar att bada. Blir det över 22 grader är det stranden som gäller. Bad vid brygga, klippa och stege. Favoritdagen var när jag åkte till Donsö med färjan och var på badplatsen i fyra timmar drygt. Tappade lätt räkningen på antal dopp efter förmiddagens fjärde. (Sa jag att jag älskar att bada?) Sedan fick jag mig en extra båttur på kvällen. Båten hem var nämligen fullsatt och bara en passagerare fick kliva på. Nästa färja skulle komma om en timme. Men, efter några minuter kom den som gick vidare ut i skärgården, och som skulle komma åter till Donsö. Jag och några till tänkte att det nog allt var lika bra att kliva på, för då skulle inte samma sak kunna hända igen, att den kom åter fullsatt och vi inte fick åka med. Sagt och gjort. Det blev en extra tur med båten, och jag hade turen att få sittplats uppe på däck. Åka båt en ljummen kväll är liksom aldrig fel. Hur sent hem en än kommer.

Jag hoppas förstås att du haft en fin augusti. Kanske något som var extra minnesvärt? Eller något du helst bara vill glömma? September kommer med nya dagar, stunder och tankar. Håller tummarna för att vi, du som läser och jag, får det riktigt bra. 🙂

Annons
Om att läsa

Alltså … nä, jag vet inte

Den här har jag haft i tre veckor nu. Och bara kommit 52 sidor. Jag vet ju att Ursula K Le Guin är (var) värsta gurun vad gäller fantasy och sci-fi men jösses vad seg början. Trollkarlen från övärlden har inte fångat mig med sin magi alls. Men skam den som ger dig. Det är en bokcirkelbok så än är jag inte redo att ge upp.

image
Le Guin

Böcker

The Wife – Alafair Burke

Att börja läsa Alafair Burkes The Wife (2018) direkt efter John Verdons Think of a Number var som att gå från skönaste poesi till en åttaårings prosa. Alafair Burke skriver inte på något vis dåligt, skillnaden dem emellan språkligt sett var bara så otroligt stor att det tog mig rätt många kapitel innan jag kunde lämna Verdons mjuka språk bakom mig och ta in Burkes mer enkla och vardagliga.

The Wife är en metoo-historia om en framgångsrik man som blir anklagad för sexuella trakasserier och därefter våldtäkt. Hustrun, Angela, är huvudpersonen. I jag-form följer vi hennes syn på maken, hon berättar om sin bakgrund som kidnappad och bortförd och vilken del det har i att mannen nu anklagas för sexuella övergrepp. Det ger en extra dimension att de har en son, hennes pojke från tiden hon var kidnappad, och hur hon försöker att skydda honom.
Ett par övriga karaktärer, bl.a. polisen, följer vi i ett tredje persons-perspektiv och alla bidrar till att skapa en spännande helhet.

The Wife är skriven med ett enkelt språk. Jag läste på engelska men det kunde lika gärna ha varit svenska. Men, även om språket är enkelt är intrigen mer utmanande. Burke bygger på med flera byggstenar och låter mig som läsare få veta lite mer, lite i taget, på ett snyggt sätt. Dessutom håller hon mig som läsare i osäkerhet. Jag kan inte veta vem som talar sanning, offret eller förövaren. Och det gillade jag. Rekommenderas.

En bok att köpa eller läsa mer om? Du hittar Alafair Burkes The Wife bl.a. här och här.

Böcker

Think of a Number – John Verdon

Jag blev rekommenderad John Verdons Think of a Number (2010) av Eva-Lisa Dezmin och det blev ju riktigt bra. Verdons deckare/thriller var både spännande och intressant.

Dave Gurney är pensionerad från polisen efter många lyckade år som utredare av de mest bisarra mord av otäcka seriemördare. När vännen från college hör av sig efter att han mottagit meddelanden skrivna på rim, som han uppfattar som hot, dras Gurney in i en oväntad och svår utredning.

Även om det är spännande, fängslande och intressant, kom läsningen av sig lite inledningsvis. Verdons språk är mjukt, melodiskt och sävligt. Detta kan ha bidragit till att jag inte kände den där snabba framåtrörelsen som jag är van vid från den här sortens böcker. Sävligheten tilltalade mig dock. Språket blev en stor del av behållningen när jag läst klart. Huvudpersonen bor med berg och skog runt knuten. De få, och korta, miljöbeskrivningarna bidrar starkt till stämningen. Hur solen stiger över berget, snön ligger över marken eller fruns gestalt mot stigen.

Allt i handlingen är genomtänkt och skapar viss huvudbry – mördaren gör en hel del märkliga saker i sin katt och råtta-lek med polisen. Titlen Tänk på ett tal är t.ex. en viktig del i pusslet. Jag tycker det är roligt att se hur karaktärernas egenheter får ta plats på genomgångarna hos polisen, när Gurney tolkar och läser in deras kroppssråk, tonfall och mimik.

Verdon har skrivit flera böcker om hjälten Dave Gurney, pensionären som inte ens fyllt femtio, och jag vill gärna läsa fler efter den här,  Sävlighet till trots. Eller kanske just på grund av den. Rekommenderas!

 

En bok att köpa eller läsa mer om? Du hittar Think of a Number t.ex. här och här.

 

Om att leva

Sommar – rutiner, ork, drömmar

Sommaren är både den bästa tiden på året, och den svåraste. Jag är en rutinmänniska. Helt plötsligt ska mina rutiner ändras. Och samsas med andra halvans. Hjälp liksom.

Jag älskar att bada. Så är det varmt är det bad som gäller. Gärna långa dagar vid havet. Men inte för tidigt på dagen. För jag är lite nojig för solen. Får pigmentfläckar i ansiktet, tror att jag ska få cancer och avskyr att bränna mig.

Vid dåligt väder blir jag velig. Jag kan ju alltid skriva och redigera eftersom jag alltid har ett manus på gång. Men så borde en umgås med andra halvan. Vara ett par som gör saker. Träffa vänner, familj! Tack och lov har vi inte gjort så mycket i sommar, så lunken har varit att göra saker både ihop och själva. Typ läsa, promenera, göra något ärende. Åka bort ett par dagar. Kolla på tv. Quite nice. Om än osocialt.

Den här sommaren har jag haft mer ork än förra. Jag hittade ett par anteckningar för 2018, vecka 32 och 33. I dem redogör jag bland annat för utmattningssymtomen. Exempelvis stod det så här, kort sammanfattat:

Trött, viss yrsel, svårt att somna pga tankar för jobbet
Yrsel när jag går upp, huvudvärk, somnar ok
Ok morgon, trött i huvudet å yrsel på jobbet, känner mig sliten, mer yrsel em, mkt trött, inget tålamod
Surr i huvudet, viss yrsel, svårt slappna av å komma till ro, glömsk!
vet inte vad jag vill… mkt arg på kvällen, dålig sömn
Surr i huvudet, mkt trött, sover en timma efter jobbet, glömsk!

Även om symtomen finns kvar idag, tampas jag inte med lika många eller har dem i lika stor omfattning. Tack och lov.

Sommaren är en tid för återhämtning. Efter den här sommaren kan jag fortsätta göra saker i min takt (ungefär) eftersom jag är tjänstledig till december. Förra året trodde jag att jag skulle orka planera/ förbereda för att starta eget på sommaren. Ha! Men i år har jag orkat. I små steg. Och snart är den drömmen verklighet.

Jag hoppas din sommar varit bra. Att du fått göra saker som gett energi. Och kanske även du fått närma dig en av dina drömmar.

Om att läsa

Lässtopp trots bra bok

Ibland tar det bara slut. Mitt i läsningen. Har hållit på med den här – trots att den är riktigt spännande – i flera veckor. Men lässuget försvann. Jag läser ändå, men det blir några få kapitel i taget.

image

Böcker

Störst av allt – Malin Persson Giolito

Störst av allt (2016) beskrivs som en rättegångsthriller och vi får följa hur en rättegång går till. Det i sig låter lite långtråkigt. Men det var det verkligen inte. Tvärt om.

Maja är åtalad. Häktad. Hennes pojkvän är död, liksom en lärare och vänner och klasskamrater. Hur stor är Majas skuld? Vilken del hade hon i skjutningarna på skolan? Det är vad som nystas upp i rättegångarna och berättelsen om henne och pojkvännen.

Malin Persson Giolito skildrar rättegångsprocessen, dagarna framför domaren och nämnden, åklagarens bevisföring liksom hur den åtalade har det i häktet, och hur hennes liv var innan skjutningen. För egen del är det där behållningen är. I berättelsen om Majas vardag med skola, familj, vänner och pojkvännen som slutligen begår dådet. Eller ja, egentligen sker det ju först. Sedan får vi veta hur hon hade det.

Jag har inte sett tv-serien (om jag förstått det rätt, att det finns en sådan). Boken hade jag hört mycket gott om, men den hade inte lockat tillräckligt. Sedan kom vi att prata om val av första bok att läsa i min nystartade bokcirkel. Och på omvägar landade vi i den här. Med spretiga intressen, olika stor vana och tid att läsa, var vi måna om att vi alla skulle få läsa något vi kunde tänka oss. Ett bra första val tycker jag.

Jag kan förstås inte låta bli att jämföra med En helt vanlig familj, (2018) Mattias Edvardsson som har sina likheter med en rättegångsprocess och ett sorgligt öde där unga är inblandade. Möjligen att jag var snäppet mer förtjust i Edvardssons bok. Men det hade nog en hel del med berättarperspektiven att göra. Hur han skildrar familjen och samma händelser (ungefär) ur tre olika personers perspektiv. Det är mycket snyggt gjort.

Men, vill du läsa Störst av allt tycker jag absolut att du ska göra det. Om inte annat för att få en inblick i hur svenska kriminalvårdens häkten kan fungera. Något få har kännedom om. (Som tur är.)

Nyfiken? Vill du veta mer? Malin Persson Giolitos bok hittar du bl.a. här och här.
Utgiven av Wahlström & Widstrand.

 

 

Om att leva, Om att skriva

Augusti!

Well, jag vill inte påstå att bloggandet kör igång. Även om det är augusti. För jag håller på att redigera. Går igenom en testläsares alla kommentarer, och lektörens (från utlåtandet i våras). Och så gör jag lite annat med.😊

Jag är alltså inte helt på banan för bloggande än. Men fler böcker ska läggas upp. Så dem kan du hålla utkik efter. 😉

 

Och så avslutar jag med att hälsa en ny följare välkommen! Stort tack för att du läser och vill följa mig.😊

(Förresten, under tiden som bloggen fortsätter sommarvilan kan ni följa mig på instagram @helenaa12blogg.)