Om att leva

Januari, ja …

Redan över. Första månaden på 2020, ett år som jag innerligt hoppas blir bättre än förra. Jag låter inte januari bli mätsticka. Det var en månad med sina plus och minus.

Plus
Att jag snart är halvvägs igenom manuset med den sista redigeringen. Sedan blir det en förlagsrunda.

Minus
Att det blev verklighet att jag lämnade mitt jobb som socionom. Inte för att jag ville, utan för att jag kände att jag inte kunde vara kvar på grund av omständigheter som skulle vara svåra att tackla. Skulle jag inte lämnat hade jag typ förtärts över att behöva svälja det jag upplevt, och som troligen inte skulle upphöra. Men, oerhört tråkigt att lämna en i övrigt mycket bra arbetsplats.

Fin bukett från fina kollegor vid avtackning

Plus
Att jag gjort många pass på extrajobbet. Dels roliga arbetsuppgifter, dels trevliga kollegor. Önskar att det hade gått att jobba mer där.

Minus
Att det är segt med inflöde av nya uppdrag. Jag vet att det är svårt att synas som ny företagare och att det är en tokgalen konkurrens om jobben. Konkurrensen beror till stor del på att en viss affärskvinna inom området utbildar lektörer. Smart jobbidé – för henne. I övrigt betraktar jag dessa konkurrenter som kollegor. En del gör annat än vad jag gör och det är bra. Men jag hade önskat att de var färre.

Plus
Att jag har börjat må bättre. Visst märker jag att jag lätt återfår symtom eller att de förstärks när jag upplever stressiga situationer och blir pressad. Men, det är bättre. Inte bra, det tänker jag inte säga. För jag vet, att jag efter en mindre ansträngning blir sämre. Om ett tag kommer även de tillfällen bli färre och jag kommer må bättre (bra!) längre perioder i sträck.

Minus
Att jag är känslig och blir sämre igen av sådant andra inte ens skulle reflektera över, exempelvis sociala aktiviteter, stunder vid datorn.

Plus
Ute med vänner på middag. På ställe med musik, mycket folk och sorl. Och det gick finemang. Inga jobbiga symtom som störde kvällen. Dessutom. Mysigt att gå ut. Har verkligen saknat det.

Minus
Att jag inte har en fast inkomst som gör att jag kan drälla runt och t.ex. gå ut på krogen så som jag hade velat. 😉

Plus
Var på jobbintervju häromdagen. Ett deltidsjobb, som socionom. Alltid roligt att vara en av få kallade.

Minus
Osäker på om jag faktiskt vill ha jobbet.

Plus
Var på bio. Dagbio. Antar att det kallas matiné, men använder ens biograferna det uttrycket längre? Älskar i alla fall hur lugnt det är på dagen. Och att en kan se en film i en salong för typ hundra personer, och så är vi inte ens en handfull besökare. Som att vara själv. Ingen som pratade, prasslade eller störde. Ljuvligt!

Minus & plus
Återigen, toppen att vara student och egenföretagare och ha ett sporadiskt extrajobb, och leva i en vardag som ger lediga dagar mitt i veckan, men! det där med inkomst. Skulle vara nice att ha något fast deltidsjobb så att en kunde gå på bio lite sådär dagtid ibland och inte tänka att det är för dyrt. På plussidan för biobesöket dock, var att jag hade biopoäng. Lika med gratis biobesök. 🙂

Hoppas du haft en fin månad och att du kanske har något att se fram emot i februari. Själv ser jag framemot våren. Och ja, jag vet att det kan slå till och bli värsta vintern. Men det blir ljusare. Det gillar jag.

🙂

Januari har också betytt några nya följare. Välkommna! Uppskattar jättemycket att ni vill följa. Tack alla som läser, följer och kommenterar. Ni gör bloggandet roligt!

Annons
Böcker, Om att skriva

Nordkoreansk misär, psykopatchefer och världens undergång

Läsningen av de tre senaste böckerna, eller hur de nu ligger i tid, har varit blandad. I november redan, läste jag om personlighetsstörningen psykopati, sedan var det dags att ta ta i en nordkoreans tjejs liv i Nordkorea och hur hon kom därifrån, för att sedan läsa en bok om ett spel om världens undergång. Bland detta har jag även läst en annan bok, men den har liksom löpt lite över all annan läsning. Mer om den en annan gång.

Flickan med sju namn är en sann historia-bok. Om en flicka som växer upp i Nordkorea och sedan lämnar landet. Det är en intressant skildring, skriven med viss distans, trots ofta svåra situationer som hon upplever. Boken valdes till bokcirkeln och de av oss som läst, var överens om att det var just väldigt intressant att ta del av en berättelse inifrån Nordkorea. Själv blev jag starkt positivt överraskad över hur lätt Flickan med sju namn var att läsa. Jag hade förväntat mig en mer eländig och jobbig historia. Och ja, det var eländigt och jobbigt, men läsningen flöt på fint. Är du nyfiken tycker jag absolut att du ska läsa Hyeonseo Lee, Flickan med sju namn.

Psykopatboken, Christina Davissons Har du en psykopat på jobbet? är facklig. Vi hade många intressanta diskussioner om psykopater i vårt nätklassrum på höstens romanskrivarkurs så jag kände att jag ville uppdatera mig. Och ja, jag säger uppdatera mig. För många år sedan arbetade jag mycket mot kriminalvården, vilket innebar möten med personer som förmodligen var psykopater. Så då läste vi på i arbetslaget om denna personlighetsstörning. Sedan dess har jag tyvärr stött på den här sortens personer i arbetslivet som chefer och medarbetare. Jag har, som tur är, haft vett att förstå att det inte varit mig det varit fel på, utan dem.

Boken handlar om de karaktärsdrag en psykopat har, hur den agerar och reagerar i arbetslivet, gentemot kunder, personal och kollegor. En psykopat kan även vara narcissistisk psykopat. Vilket ger personlighetsstörningen en extra spännande dimension. Dock ej lika spännande att befinna sig i dess arbetslag. Boken är rätt enkel men ger dig möjlghet att känna igen en psykopat. Läsvärd!

Jag är med i en del olika FB-grupper, bland annat en om sci-fi. Och där rekommenderades serien Endgame som en introduktionsbok för tonåringar inom genren. Tydligen lättsmält, spännande. Varför inte tänkte jag, det lät intressant. Och det var det.

Kallelsen är första boken och jag sträckläste den på några dagar. Den är handlingsdriven, fokus är på spelet, och karaktärerna känns mer som brickor i spelet. Spelet handlar om att bara några få, tillhörande en viss ätt, kan överleva jordens kommande undergång. En nödvändig pånyttfödelse när världen nu ser ut som den gör.

Jag har sedan jag avslutade Kallelsen även läst klart Sandra Beijers senaste. Men, precis som med boken jag nämnde i inledningen får även hon ett eget inlägg.

Blogguppdateringarna ligger lite efter. Skyller på instagram. Där kommer smått och gott oftare. Plus att jag vill marknadsföra mig som skrivocoach och lägger mycket tid på det. Allt för att få den till den halvtidsinkomsten som skrivcoach, som jag hoppas på, om några år. Kontot som förresten är kopplat till bloggandet är: @helenaa12blogg. Följ mig gärna. 🙂

Har du läst någon av de här böckerna? Vad tyckte du i så fall?

Om att skriva

Skriva! Nej, redigera!

Det är svårt att låta bli att skriva nytt när skrivlusten faller på och jag har längtat efter att SKRIVA i flera år. För jag har ju REDIGERAT i flera år. Och bara skrivit någon liten scen här och där, ibland.

Men jag ska försöka hålla mig. Även om jag häromdagen föll till föga för den skrivfeeling som hängde ihop med att jag ville skriva en ny inledning på Del Två av dystopin.

Så den ska jag skriva klar.

Sedan ska jag BARA skriva, nej! jag menar REDIGERA. Dvs redigera klart Del Ett, för att sedan skicka till förlag. Och då, när jag gjort det ska jag skriva inledningen. Se till att det blir ett bra anslag. Att läsaren får en orientering i vad som skett lite sådär tidigare, varför de är där de är och vart de ska. Allt snyggt paketerat i typ första kapitlet. Typ. Inte på något tungt infovis, utan lite sådär lätt. Ja, det blir nog bra. Eller, vad tror du?

Om att läsa

TBR-högen

Idag ska jag hämta två böcker till. Och har ytterligare någon bok som inte är med i min tjusiga to be read-hög.

Obama är till ena bokcirkel. Endgame, första boken, Kallelsen har jag läst klart precis (gillade den starka framåtrörelsen!). Och Blynätter håller jag på med.

Jag har kommit in i ett lässvep. Gillar när det blir så. Flera timmar i sträck kan gå till läsning, bara sedan någon vecka tillbaka. Jag läser gärna med popcorn och choklad till. Har du något att äta till din läsning?

Om att leva

Tre kvar

Idag, lördag, är det extrajobbet som gäller. Mitt på dagen-pass. Helt ok. Men väntar mig en dag med mycket ös. Fast tror nog att fina kollegorna och jag löser det.

Igår var jag ledig och gjorde företagande-grejor. Som att uppdatera hemsidan med ett nytt kundomdöme. Och hade mysigt sovsusande sällskap.

Bild länkad till hemsidan för den som vill kika

Annars är det tre dagar kvar. På mitt ordinarie jobb. Det jag har som socionom. Det som tokstrulat och varit ett elände på samma gång som det är en jättefin arbetsplats med duktig och vänlig personal. Känns skit att lämna. Och samtidigt välbehövligt.

Spanar nya jobb. Men svårt att hitta bra tjänster på deltid. Får se vad våren erbjuder. Under tiden hoppas jag på nya lektörsuppdrag och mer skrivcoachning. Har gott om tid i februari och plats för nya kunder.

Önskar dig en trevlig lördag och helg. Hoppas du gör något roligt eller mysigt idag!

Böcker

Ceremonin – Kiera Cass

The Selection är en serie på fem böcker som börjar med Ceremonin (2012) en lovande början, med mycket charm och ett intresseväckande anslag.

Boken är en dystopisk romance och America heter en tjej som lever i en värld där människor delas in ett ett sorts kastsystem. Hennes familj är på nivå 5 vilket innebär mat på bordet, men inte i mängder. Ingen utbildning direkt och hon är tillsammans, i hemlighet med en kille på nivå sex, en sämre nivå. (Det finns åtta nivåer.) Eftersom kronprinsen snart ska välja en hustru, genom en sorts bachelor-tävling, anmäler hon sig till att bli en av de utvalda. Och blir förstås det. Lyx öses över familjen och hon får flytta till det slutna slottet tillsammans med 35 andra unga kvinnor. För att slåss om prinsens uppmärksamhet och hjärta.

Intressant är att det finns rebeller som stormar slottet. Slottet har en hemlig gömma och troligen bidrar denna specialla gömma, som kungafamiljen av speciella skäl döljer för omvärlden, till rebellernas uppror och anfall. Men tyvärr detta en mycket liten del av handlingen i bok nr 1, gissar att mer avslöjas allteftersom.

Som sagt charmigt. Lite fängslande. Och rätt banalt. Men det gick att ha överseende med fånigheterna eftersom jag ändå drogs in i handlingen. Sedan började jag läsa bok nr 2, Eliten (2013). Och det var som om författaren bytts ut. 50 sidor in gav jag upp. Huvudpersonen hade gått från charmig till hyfsat kaxig och manipulativ. Det som upprepats ett antal gånger i första boken lyckades upprepas lika många på de här första 50 sidorna. Jag fick nog. Charm blev bedrövligt dravel.

Böckerna är dock storsäljare och vem vet, kanske tvåan tog sig. Men, inget mer av Kiera Cass och Harper Collins ungdom för mig. Det funkar inte. Har du läst böckerna? Vad tyckte du isf?

 

Vill du läsa mer om böckerna hittar du Ceremonin bl.a. här och här.

Om att skriva

Tänk om. Tänk bra!

Jag, precis som nästan alla andra, känner av det där att en borde skriva klart. Eller ja, redigera klart.

En stress flåsar oss i nacken och vi springer, rusar framåt med andan i halsen.

Strävan att nå i mål är stor. Deadline är ofta satt och jäktar på. Inte blir det bättre av andras kommentarer. Många gånger från personer som inte förstår hur krävande det är att skriva ”klart”. ”När är boken färdig? När får vi se den i tryck? Du har ju hållt på sååå länge …”

Men, är det något jag lärt mig under åren, är det att det är okej att låta det ta tid.

I vår strävan efter att vilja få manuset klart borde vi istället tänka: ”vilja få det bra!”

Att skriva en bok, och redigera, det kan gå snabbt. Men, att se till att det blir riktigt bra, det brukar ta längre tid. Åtminstone när en är ny på det. Odebuterad författare brukar vara lika med oerfaren författare. Att få ihop sitt första manus är en lärprocess. Och det är okej.

Jag vet själv hur svårt det är att se om ens manus är klart att förvandlas till bok. Jag vet hur lätt det är att lita på andras ord. Personer som leder olika sorts skrivarkurser, ja är utbildade inom hantverket, borde kunna se om ens manus håller. Ni vet, för att skickas iväg. För jag har fått höra att det varit bra. Två olika gånger, för två olika manus, och nej de höll inte. Ja, det var det bästa jag kunde göra då. Men inte bra nog för förlagen. Och faktiskt inte bra nog hantverksmässigt. Någon av de där förstå-sig-påarna borde ha sagt något. Eller, var de inte kunniga nog? Eller vågade de inte?

Oavsett hade jag kunnat vänta, låtit manusen vila, och tittat på dem senare igen. Men jag hade aldrig kommit lika långt då, på egen hand, som jag gjort idag, rustad med två utbildningar till. Ändå, trots gedigna utbildningar, trots erfarenhet av ett författarskap, måste en ta hjälp för att förvandla sitt manus till en bok. För hur välutbildad en än kan bli, hur många böcker en än ger ut, kan en inte se på sin egen text med samma blick som en utomstående.

Så. Jäkta inte. Ta hjälp. Låt ditt manus bli riktigt bra. Det ökar chanserna för att få förlagens intresse och uppmärksamhet. Dessutom. Du lär dig mycket användbart på vägen, och får en slutprodukt, en debutbok, att vara stolt över i många år.

Lycka till!

Om att leva

2019 – en årssammanfattning

Michaela von Kügelgen, ”Kugge”, bl.a författare och bloggare brukar sammanställa året i ett gäng frågor så jag tänkte att jag provar den sammanställningen för hela året, efter att ha varit inne på olika sammanfattningar. Så här kommer den, en vecka in på nya året. Enjoy!

Gjorde du något 2019 som du aldrig gjort förut?
Jag startade egen firma.
Genomdrev du någon stor förändring?
Se svar ovan.

http://www.helenaaskrivcoach.com

Vilket datum från 2019 kommer du alltid att minnas?

Kanske helgen andra halvan och jag firade 20 år ihop. Hotell, god mat och utflykt till spökigt slott. Roligt med, att vi stannade till i Gränna och spanade in hamnen. Det var kräftfiskepremiär, och i den 27 gradiga värmen, klockan fem på kvällen, så låg bilarna med sina båtar på kö för iläggning. Det var kul att se.

Vilka länder besökte du?
Aha, jag var i Danmark. Färja från Helsingborg. En kort stund men ändå. Danmark!

Bästa köpet?
Vet inte. Hittade en snygg klänning att använda till vardags, på rea. Sådant är alltid kul.

Jag och min klänning, på väg till kursen i Gävle.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att jag fått så fina kundomdömen efter uppdragen jag gjort. Alla vill inte vara offentliga, men jag vet i alla fall att jag gjort ett bra jobb.

Saknade du något under år 2019 som du vill ha år 2020?
Ork. Energi. Glädje. Det ena ger liksom det andra.

Vad önskar du att du gjort mer?
Oavsett vad jag önskar att jag gjort mer hade jag förmodligen inte orkat. Åtminstone inte vad det gäller sådant som socialt umgänge eller för mycket tankeverksamhet.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Sovit. Men måste man så måste man. Lagt mindre tid på att behöva rätta till sådant som andra gjort fel på ordinarie jobbet, men som jag drabbades av. Fast hade jag inte lagt tid på det hade jag inte fått delvis upprättelse.

Bästa boken du läste 2019?
Vet inte om jag hade någon sådan jättebra läsupplevelse. Tyckte att En helt vanlig familj, Mattias Edvardsson, var överraskande bra. I övrigt märker jag att jag får allt svårare att slukläsa. Gissar att när jag själv analyserar manus för att stötta andra i att utveckla dem, så krävs en väl redigerad bok med t.ex. stark handling och trovärdiga karaktärerer för att jag ska uppslukas.

Favoritprogram på TV?
Unge kommissarie Morse, eller Endeavour, som serien heter på engelska. Såg i en kommentar någonstans att någon tyckte den var tunn och jag bara ähum, what?! Tunn?

Största musikaliska upptäckten?
Musikalisk upptäckt? Nä. Men upplevelse. Lyckades få till ett par besök på operan här i Göteborg tack vare deras studentlista. Har sett Ringaren i Notre Dame och Carmen. Ringaren måste vara det bästa jag sett på operan, någonsin. Carmen var tyvärr inte så stark som jag hoppats. Har ett minne av Faust som jag såg för många år sedan och att jag var helt uppfylld av den. Så kanske Carmen bleknade i jämförelse.

Vad var din största framgång på jobbet 2019?
Okej, mina tre jobb då:
– För ordinarie jobbet måste det ha varit att jag sa upp mig. En framgång för min hälsa.
– För extrajobbet att jag anmälde intresse för en förflyttning och fick det. Och har trivts oerhört bra på nya avdelningen med kollegor och arbetsuppgifterna.
– För egna företagandet… Ja, DET är väl största framgången jobbmässigt. Att jag startade eget som skrivcoach och lektör efter många års drömmar om detta.

Största framgång på det privata planet?
Att vi varit tillsammans i 20 år. Och vill fortsätta vara det. 😉

Vad spenderade du mest pengar på?
På mat. Så är det nog varje år. Inte för att vi äter ute mycket eller köper så himla dyrt, men vi köper hem rätt ofta.

Något du önskade dig och fick?
Förlängd tjänstledighet. Från fyra månader till nio.

Något du önskade dig och inte fick?
Bättre återhämtning från utmattningen.

Vad gjorde du på din födelsedag 2019?
Vad innebär det att jag inte minns … Gammal?

Vad fick dig att må bra?
Mysa med katterna och andra halvan. Se manuset utvecklas. Tacksam över att jag kunnat ta till mig av den suveräna responsen jag fått. Som att ha haft en egen redaktör.

Vem saknade du?
Kanske inte så mycket vem, utan snarare möjligheten att vara social och träffa vänner, även de som bor längre bort. Avsaknad av ork helt enkelt

De bästa nya människorna du träffade?
Många fina nya kollegor i höst. Även i våras kom nya trevliga kollegor som det är roligt att prata med på rasterna. Överlag ett bra gäng på extrajobbet som jag trivs jättebra med.

Mest stolt över?
Ja gissa?! Att jag fått igång företagandet. Att jag envist fortsätter redigera även om jag velat skicka till förlag redan i höst. Säger förlagen nej bör det inte bero på dåligt hantverk.

Högsta önskan just nu?
Ork. Och gärna ett jobb på deltid, på en arbetsplats med bra kollegor och en okej chef. Helst bra, men det tror jag inte längre på.

Vad tänker du göra annorlunda under 2020?
Jag har en förhoppning om att ha en skriv-/redigeringstund på 30 minuter varje dag. Med 30 min/dag finns nog möjlighet att ta igen. Och missar jag t.ex. en dag blir det ändå 3 timmar/vecka.

Annorlunda i övrigt … Jag vill röra på mig mer. Yoga och promenera. Även promenad på 30 min/dag är en målsättning. Och så vill jag gå på Yogapass. Men i nuläget är promenaden prio.

Jaha, det var det. Vad långt det blev. Någon punkt du känner att du vill ta till dig av? Eller dela med dig av?

Med önskan om att du, och jag, får ett gott år då!

Vi ses!

Om att läsa, Om att leva, Om att skriva

Siffror som sammanfattar

38 böcker. Det är så många böcker jag läst 2019. Fast jag har inte hunnit skriva om alla som jag läst än. Saknar två eller tre. Får dubbelkolla. (Du vet väl att du kan kika i menyn för att se vilka böcker jag läst?)

0,7 lästa böcker per vecka alltså. Eller drygt 3 per månad. Jag är nöjd. Visst kunde jag läst mer, men då hade jag inte redigerat lika mycket eller lagt lika mycket tid på att starta upp företaget, eller marknadsföra mig som skrivocach och lektör. Dessutom, det tar tid att lära sig de där sociala medierna.

8 säsonger Vampire Diaries körde jag även igenom nu under hösten. Bortsett från säsong sju är det en serie jag verkligen gillar. Men, när en tittar på typ två avsnitt om dagen blir en snabbt irriterad på hur författarna valt att om och om och om igen göra sammanhangsmarkeringar, dvs låta karaktärerna förklara för varandra (alltså för tittarna) varför de säger och känner och gör som de gör. Tusen gånger typ. Tror det kan ha varit säsong tre och fyra som speciellt led av detta. I övrigt är musiken grymt bra i nästan alla säsonger.

7-sovare, japp that’s me. Trots tjänstledigt från februari sov jag ofta dagtid, fram till maj. Då verkade jag klar med detta. Trodde jag. Sedan blev det en påfrestning pga jobbet (japp, trots tjänstledigt strulade det, fack och HR fick gå in) och energin rann iväg. Kände mig lite piggare sedan mot hösten. Perfekt eftersom jag fick uppdrag som lektör och skrivocoach.

9 månader tjänstledig. För att sedan jobba i två, dvs under uppsägningstiden, var/är ingen hit (slutar siste jan). Strul med än det ena och det andra på de futtiga tolv timmar/v som jag jobbar sedan min tjänst ändrats. Inte konstigt att tröttheten kommit åter. Men – både tyvärr och tack och lov – så upphör i alla fall snart ordinarie jobbet. Och jag får se vad som händer på jobbfronten.

2020 borde kunna bli så mycket bättre. Tröskeln är rätt låg liksom. Nu hoppas jag på ett friskt år. Med tid och ork för läsning, skriv, redigering, vänner, träning och många nya spännande uppdrag att coacha.

Vad har du för förhoppningar kring 2020? Något särskilt mål?

Det bästa jag gjort i år. Startat eget!
Om att skriva

Första kapitel-analys

Början är ju så oerhört viktig för att läsarna ska fortsätta läsa. Och då menar jag hela början. Inte bara första kapitlet, även om det självklart måste hålla väl, men även följande kapitel behöver ju väcka intresse och låta läsaren förstå vad för sorts handling, dvs bok, som väntar. En del pratar om första meningen. Själva har jag aldrig varit en sucker för ”första meningen” utan anser snarare att första stycket eller första sidan måste funka för att jag ska vilja läsa vidare.

När jag väljer en bok som jag aldrig hört talas om i t.ex. bokhandeln (eller ja, kanske hört lite om) så brukar jag ignorera baksidan. Detta för att jag upplevt så många baksidestexter som varit missvisande och framför allt, som spoilat handlingen. Inte slutpoängen, men som avslöjat sådant som sker drygt halvvägs in i boken. Så, när jag inte läser baksidan, läser jag första sidan. På så vis avgör jag om jag vill läsa vidare eller inte. Och jag är inte ensam om detta.

I mitt företag som skrivcoach och lektör erbjuder jag första kapitel-analys. Just för att det är så viktigt att hitta rätt med sitt bokmanus inledande kapitel. Om en hamnar på rätt väg med dessa, då löser sig också mycket annat. Dessutom, när en tar del av en första kapitel-analys får en ju många råd och tips som fungerar fint att även använda i övrigt manus.

Idag och imorgon har jag ett erbjudande. Den som anlitar mig idag eller imorgon, det vill säga den andre eller tredje januari, kan få en första kapitel-analys med 20 % rabatt. Då gäller det även att kunna skicka in sitt/sina kapitel i vecka två eller vecka tre.

Det ska blir roligt att se om någon nappar. Skulle du vara intresserad kan du läsa mer på hemsidan. 

På Instagram och Facebook har jag tidigare idag lagt upp info om detta i ett par olika inlägg. Och när jag skrivit klart det här ska jag ta en titt i min inkorg för att se om någon visat intresse. För ett par, tre timmar sedan hade ingen det, men det finns ju gott om tid än. 🙂