Om att skriva

Om att skriva och tackla refuseringar

Många som skriver och blir refuserade har lagt oerhört mycket tid sina manus. Men det tar ju inte förlagen hänsyn till.

Att lägga oerhört mycket tid på sitt projekt kan jag skriva under på. I antal år, som jag redigerat och skrivit från och till, med och utan hjälp, blev det fem år innan en tur till förlag. Nu har jag lagt ytterligare två år på samma manus.

Med förra förlagsvändan tror jag att jag fått fjorton, femton refuseringar. Och med ett annat manus cirka åtta refuseringar är jag uppe i drygt tjugo.

Det är tråkigt att bli refuserad men min självkänsla och mitt skrivande står inte och faller med att ett förlag säger nej till det jag skrivit.

Kanske är jag enligt förlaget dålig på skriva. Ja, då får jag försöka bli bättre. Kanske är mitt manus inte något de vill ge ut. Kanske de inte vågar satsa på mig, en okänd debutant.

Som tur är har jag den här gången fått flera fina positiva refuseringar så jag tror inte att jag är ute och cyklar. Det underlättar förstås, när det kommer till att att ta alla nya nej.

Vi är alla olika, och jag är rätt glad för denna sida av mig själv. Min värld faller liksom inte samman på grund av några nej. Att skicka till förlag och bli refuserad är en del av ett författarskap. Precis som att gå anställningsintervju, eller att som skrivcoach inte få ett uppdrag från en kund som hört av sig med frågor. Tråkigt. Men inte hela världen.

Hur känner och tänker du?

Om att leva, Om att skriva

Önskar dig en fin midsommar!

Söndag till igår jobbade jag på annan plats än vanligt. Så skönt att kunna byta miljö, få tillgång till trädgård, nära till bad och fina promenadstråk. Jag trivs jättebra i stan (Göteborg om du missat detta) men när det är närmre 30 grader varmt är det nice att få lämna asfaltsdjungeln.

Jag hade turen att få börja veckan med en skrivcoachning över telefon. En halvtimma var bokat (varav första kvarten var gratis) och sedan blev det ytterligare trettio minuter. För, under samtalet fick kunden några idéer som hen ville lyfta. Perfekt. I ett mejl sedan fick jag ett stort tack och fick höra att samtalet varit över förväntan. Nöjd kund, väldigt nöjd skrivcoach.

Jag är så glad över hur gärna många delar med sig och lovordar det jag gör för dem. Det var inget jag förväntade mig när jag drog igång i höstas.

Eget skrivande är dock satt på paus. I drygt fyra veckor nu. Fick jättefin respons efter att jag lämnat in de första elva kapitlen på skrivarkursen men behöver fundera över hur jag ska tackla några förslag som handlade om del ett, det manus som alltså är ute på förlag.

Jag skickade manuset till tre förlag till, varav jag till och med hörde av mig till två först för att se om de var intresserade av att ta emot ens. På sina hemsidor bad de om utskrivet manus och jag ville inte skriva ut 264 sidor två gånger. Inte ens dubbelsidigt. Och båda sa att de ville läsa. Yay! Men när de svarat/refuserat (någon gång i höst?) har jag inga fler traditionella förlag som passar mitt manus att skicka till.

Så det hade ju varit lite kul med ett ja. Och om inte så låter jag nog manuset vara och skriver (redigerar om) något annat. Tror jag.

Hoppas du får en fin midsommar. Vi ska fira utomhus med vänner. Typ som vanligt, fast ändå inte. Hur blir ev firande för dig?

Så, med detta lite längre inlägg än jag tänkt mig, önskar jag dig en fin midsommarhelg! Ses om en vecka igen.🙂

Böcker

Maj månads läsning nr 2

Som jag sa häromveckan, när jag lade upp mina lästa böcker för maj månad så blev några över. Här kommer de:

Konsten att städa – förändra ditt liv med ett organiserat hem, Marie Kondo
Så skönt på något vis att läsa en så praktiskt bok. Gör si och gör så. Jag fick i alla fall god lust att prova på tipsen och gör det så smått. Min garderob börjar se ursnygg ut. Jag har alltid varit ordningsam av mig, men ibland fallerar ordningen totalt och allt blir en enda röra att ta hand om. Senare. Men, jag tror att med mer ork och färre utmattningssymtom, så blir det ännu lättare att hålla ordning hela tiden och då även direkt. Inte enligt devisen senare. Rekommenderas med varning om att eventuell städiver kan uppstå.

Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete, Åsa Axelsson
Att lämna ekorrhjulet handlar om att välja ett annat liv än det som gäller. Normen är ju heltidsarbete, två föräldrar och typ två, tre barn. Nu har visserligen författaren tre barn så det hon ifrågasätter är hetsen och stressen och det uppbokade liv man lever som kärnfamilj. Måste verkligen båda föräldrarna jobba? Nej, blir hennes svar. 

En intressant bok om att göra mer själv och spara in. Och familjen kan verkligen spara in på mängder av saker. Jag som lever i en lugn tvåsamhet utan större utsvävningar har lite svårt att känna igen mig i att barnen ska ha senaste tekniken vad gäller det mesta, och typ hundra skor var och flådiga resor till städer och platser jag själv knappt ens tänkt tanken på att besöka. Det som inspirerar är ändå tanken på att inte rätta in sig i ledet, inte jobba ihjälp sig och stressa ihjäl sig för andras skull. Jag, som sagt, har alltid levt rätt lugnt, i min egen takt och aldrig haft ett fullt vardagsschema. Jobbet som socionom däremot, det kunde varit bättre ibland. 

Och visst håller jag på att ta ett steg från arbetslivsnormen med företagandet. Välja egna arbetstider och hur jag vill lägga upp mitt arbete. Jag gillade Jag lämnar ekorrhjulet och är glad för att Katarina tipsade om denna, liksom Kondos Konsten att städa. Två riktigt bra maj-läsningar.

Skriv om ditt liv – Elva författare berättar hur, Petra Ariton
En trevlig antologi. Om precis det rubriken innehåller. Mycket matnyttigt för den som vill skriva en självbiografi. De olika medverkande författarna ger olika tips, och berättar om egna biografier och sitt skrivande. Jätteintressant och en stor variation. Själv blev jag mycket förtjust i första författarens mycket praktiska tips, Sarah Larsson tror jag det var. Hon gav flera många bra tips kring skrivande generellt också. Mycket pedagogiskt. Så Skriv om ditt liv – elva författare berättar hur, kan jag allt rekommendera. 

Böcker

Mina mysiga maj-läsningar

Det blev några böcker lästa i maj. Några tyckte jag bättre om, andra lite sämre. Blandade dessutom facklitteratur och skönlitteratur denna månad. Men den så kallade facklitteraturen får vänta till ett eget inlägg.

8 saker du aldrig skulle våga, Eva Susso och Moa Eriksson Sandberg
Fyra tjejer utmanar varandra i en lek. De skriver utmaningar till varandra som de drar och måste genomföra. De har en vecka på sig. En kul idé till bok som jag tycker löstes upp lite godtyckligt. Måhända att jag någonstans där i början missade att det var dags för en skolbal på slutet, men det var liksom inte i den riktning jag trodde att boken var på väg. Positivt kanske att bli överraskad, själv tyckte jag bara att jag inte hängde med. Men som sagt, det kan ju hända att jag missade hinten där i början. De fyra tjejerna är väldigt olika. Vi har, och jag kör stereotyperna för att beskriva dem: Den osäkra prinsessan, sport-tjejen, den androgyna gay-tjejen, och den snygga självsäkra. Jag har inget emot sterotypa roller och tycker det är roligt med t.ex. high school-filmer.

Som sagt, en kul idé till handling och hade jag varit tretton år hade jag säkert älskat den här boken. Nu nästan trettio år senare gör jag inte det. Troligen gör jag inte det för att det liksom blir trångt. 8 saker du aldrig skulle våga innehåller bl.a.: bli av med oskulden, mobbning, övergrepp och grooming, homo- och bisexualitet, smyga i omklädningsrum, skolbal med fylla och bråk (förstås). Men är du nyfiken tycker jag absolut att du ska läsa.

Monster i terapi Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg
Maj månads mest efterlängtade bok. Den kom redan i vinter så jag har väntat in den ett tag. Och den höll. Med råge. Den är skriven utifrån samtalsterapi med flera sessioner för varje monster-patient. Så annorlunda, så kul! Att jag själv suttit som samtalsledare och behandlare kan bidra till förtjusningen. Men jag vet att jag inte är ensam om att älska detta. Läs! Kolla in hypen. Se om du kan bli lika förtjust.

Kistbyggarna, Morgan Larson
Den här boken valdes till bokcireln och handlar om ett gäng människor som sökt en sommarkurs på en ö, i att bygga sin egen kista. Piratförlaget ger ut den här sortens böcker, någon sorts halvmörka humoristiska livsberättelser med skruv. Några i bokcirkeln kallade den feelgood. Jag var inte jätteförtjust, tyckte det kändes lite tillgjort. Det skruvade blir för skruvat, det svåra liksom löst alldeles för enkelt. Dessutom tycker jag att Kistbyggarna spelade på mina känslor, fick mig tycka att det var sorgligt (för det var det) på samma gång som jag retade mig. Men, det var en annorlunda och rätt så lätt historia att läsa så om du är nyfiken tycker jag absolut att du ska ta dig en titt.

Är det nu allt börjar? Siri Spont
Att åka på språkresa till Brighton med någon man bara chattat med, men som känns som ens själsfrände kan väl knappast gå fel. Eller? Tilda som ska börja nian är säker på att resan ska ge henne allt hon längtar efter. Status, en kille, ett äventyr. Men det hon får är illa färgat hår, ett par egistiska rumskompisar och flera nyttiga lärdomar. Typ i stil med att inte halsa vodka.

Jag är nervös å Tildas vägnar. De hon har runt sig verkar göra vad de kan för att råka illa ut. Strävar så mycket efter att bli sedda av killar och sådana som räknas att de utplånar sig själva. Tilda är en fin tjej som jag tror många kan känna igen sig i. Och hon lär sig många bra saker, förutom det med vodkan. Är det nu allt börjar? är en viktig bok, en viktig historia. Rekommenderas.

Förutom dessa har jag även läst del två av A Discovery of Witches, men det gjorde mig så besviken så… Jag vet inte vad jag ska placera den. Inte här med de mysiga majläsningarnarna i alla fall. Nej, den och den första boken får få ett eget inlägg. Och då kommer mitt skrivcoachande jags åsikter fram. Inte bara mitt ”simpla” läsarjag. 😉

Eftersom det är torsdag passar jag också på att önska en trevlig helg. Nästa inlägg om en vecka. Vi ses då!