Charlotte Cederlunds Så jävla operfekt (2021) handlar om Emma som en dag hittar en lapp i klassrummet. På lappen står det att hon är bra så som hon är, och allt förändras.
Att gå på högstadiet och passa in, ja, att duga, i egna och andras ögon, är ingen lätt sak. Allt man gör mäts och bedöms. Emma inser att det inte bara är hon som känner kraven och pressen från t.ex. klasskamrater att vara på ett visst sätt.
Cederlund lyfter bl.a. teman som övervikt, ätstörningar, kränkningar och övergrepp i en bok där huvudkaraktären tar ställning och står upp för sig själv och andra. Hon vågar gå emot den starka hierarkin som präglar både klassen och skolan. Utan att veta om hon kan lyckas ändra något.
Som tonåring hade jag förmodligen uppskattat Så jävla operfekt mer. Jag dras visserligen in i den men blir inte uppfylld av den. Å andra sidan är det få böcker som ger den känslan nuförtiden. Jag skyller på åldern och mitt jobb som lektör. Kraven är högre helt enkelt.
Charlotte Cederlund har gett ut flera barnböcker sedan sin debut Middagsmörker (2016), första boken i Idijärvi-trilogin, en serie för unga med fantastiska inslag som utspelas i norra Norrland med samisk myt och tradition i fokus. En trilogi jag gillade skarpt.
Har du läst något av Cederlund? Vad tyckte du i så fall? Och har du någon annan bra författare att tipsa om? Jag läser gärna lite fler ungdomsböcker om jag får bra tips.
Skriva läsa leva 