Företaget, Om att leva

Hjärntrött

Allt var bokföringens fel. Jag hittade ett fel från i november. Fixade. Kom på att jag borde gå igenom hela året när jag ändå höll på.

Och blev besatt. För jag hittade ett gammalt fel från i våras som jag missat. Så istället för att göra klart en annan dag gjorde jag allt på samma gång. Fick typ ordning men har kvar att göra rättelser till årsbokslut och deklaration.

Så det blev för mycket.

Hjärntrötthet slog till. Och jag måste nu göra allt i långsammare takt med många långa pauser. Skala bort intryck.

Så jag kommer ta en bloggpaus, en eller två veckor. Prioriterar att jobba lugnt med mina uppdrag som lektör och skrivcoach. Ska vila. Njuta av en långsammare tillvaro med mindre sociala medier.

Och kanske inte helt fel ändå. Bloggen slukar inte så mycket tid. Men FB, och framförallt IG som jag har flest följare på, kan ju norpa tid från en bara sådär. Visserligen roligt med gemenskapen på IG men ibland undrar jag vart tiden tar vägen. Så det blir ett litet uppehåll där med.

Vi ses snart igen!

Böcker, Om att läsa

En hit till tegelsten

Jag tror jag nämnt att jag läst en tegelsten under en tid. Tad Williams The War of the Flowers (2003). En fantasy om att skifta värld från människornas till älvornas. Ett rike där alla möjliga sorts varelser lever tillsammans fast inte utan konflikter.

Jag går inte in på handlingen mer än så. Men det här var en härlig läsning med en manlig musiker till huvudperson med sina fel och brister och ett stort hjärta. Det var en bok fylld av detaljer och långa scener som jag ofta undrade vad de skulle utmynna i. Men sedan knöts allt ihop sinnrikt. En långsam läsning. Ofta spännande. Ofta märklig. Men mest av allt fängslande och fascinerande.

Bild Pexels

I övrigt har februariläsningen gått trögt. En ungdomsbok som jag tyckte var dåligt redigerad (från ett mindre förlag som tryckt boken på nytt) och en ungdomsbok (ftån stort känt förlag) av en debutant. Den tyckte var jobbig på grund av temat som jag tycker känns lite uttjatat med en ung kvinna med någon sorts identitetskris och psykiska besvär. Ingen av dem lästes klart.

Dessutom har jag en bok för bokcirkeln som jag tycker är mäkta ointressant. Den kommer jag inte heller läsa klart.

Hur går det för dig med läsningen? Guld och gröna skogar eller aska och elände?

Om att skriva

Jag följde mina drömmar för att andra följt sina

Jag har fått gästblogga hos Sabine Mickelsson, och berättar om hur jag inspirerades till att följa mina drömmar efter att ha tagit del av andras historier om sina äventyrliga och uppfyllda drömmar.
Här kommer inledningen av mitt inlägg.

Tidigt började jag sluka ord och berättelser. Så när de egna böckerna tog slut på semestern hos släkten i Älvsbyn, och bokhandeln och biblioteket var stängt, plöjde jag igenom veckotidningarna som en släkting samlat på hög.

Storögt läste jag om brott som begåtts, om paranormala fenomen och livsöden. Och slukade följetongsnovellerna.

Varje vinter och varje sommar lockade tidningarna, ja faktiskt mer än böckerna jag tagit med. Och där föddes en fascination för historier om människor som gått sin egen väg.

De hade cyklat genom USA. Seglat jorden runt. Bestigit berg. Rest sig från sina rullstolar. De åkte till fattiga länder, startade skolor, grävde brunnar.

Att följa en dröm är inte så enkelt. Livet och vardagen kan bestå av många hinder. Men när man verkligen vet vad man vill då borde inget kunna stoppa en…

Helena Andréasson

Genom att trycka på länken här (eller i Sabines namn ovan, kan du läsa inlägget i sin helhet.

Har du några drömmar som du följt eller vill följa? Om du vill får du gärna dela med dig i en kommentar.

Foto Katarina Persson

Företaget, Om att leva

Passiva inkomster – bra idé men…

Att ha en passiv inkomst som företagare är ju en jättebra idé. Det vill säga att sälja något som inte kräver någon större insats från min sida.

Däremot kan ju en så kallad passiv inkomst innebära en hel del förarbete. Den passiva inkomst jag har är min skrivarkurs Vägen till en välskriven roman (som jag kommer döpa om till Skriv en välskriven roman om ett tag tror jag – namnet är så långt nu).

En skrivarkurs behöver ju göras inför att säljas. Och jag lade många timmar på att få ihop de sju lektioner som kursen består av. Att jag sedan dessutom fick för mig att uppdatera dem med ett litet moment till och då passade på att revidera dem gjorde inte saken bättre. Så ja, de har fått sin beskärda del av arbetstid.

Kursen är en självstudiekurs med en textinlämning vid avslutad kurs. Allt jag behöver göra nu är att se till att betalning är gjord och därefter lägga upp kursen till kunden. Kursen går via mejl, helt enkelt för att kursplattformar är dyra och jag tycker mejlformatet fungerar fint. Skulle jag ha en plattform för kursen skulle den behöva vara dyrare och kanske sälja än mindre än den redan gör.

För det är ju det som är ett bekymmer med passiva inkomster, att de ju inte blir några inkomster av dem om de inte säljer. Och då spelar det ingen roll hur lite tid jag än må behöva lägga på dem vid köp.

Utbudet är stort, liksom konkurrensen. Så att byta namn, göra om hemsidan och försöka mig på mer annonser framöver, det är en väg att gå för att kursen, och de andra kurserna jag har, (som inte riktigt har samma upplägg) ska sälja bättre.

Så ja, har du funderat på att skaffa dig en passiv inkomst tycker jag absolut du ska göra det, men du får vara beredd på att det kan dröja innan du tjänat in din arbetstid.

Jag läste/hörde på nyheterna att ungefär hälften av unga på gymnasiet vill vara sina egna och inte anställda. Deras bild av att vara egen… var kommer den ifrån? Jag har alltid sett egenföretagare som människor som kämpar sig rätt blå för att ha igång en verksamhet som ger vinst. Och ja, varför sällar jag mig till dem då egentligen kan en ju undra. Men att få arbeta med det jag vill, hur jag vill och när jag vill, det överväger så mycket annat.

Självklart hoppas jag att mitt egna företagande en dag också ger mig nog för att ta ut lön. För jag är inte riktigt där än. Förhoppningsvis borde jag vara det om något år. Återkommande kunder liksom kunder som rekommenderar mig, och andra företagare/lektörer som hänvisar till mig, är något som jag redan märker av.

Så vem vet, en dag kanske min kurs säljer som smör i solsken. Låt oss hoppas.

Vad har du för tankar om, och erfarenheter av, passiva inkomster?

Info om kursen: Vägen till en välskriven roman – en självstudiekurs på sju veckor med en textinlämning, 1950 kr inkl moms. För info om upplägg och innehåll följ länken – Vägen till en välskriven roman, Helena A – skrivcoach & lektör

Bild: Pexels
Böcker, Om att läsa

En feelgood och texter från fängelset

Två böcker lästa i januari. Dessutom håller jag på med en tegelsten som snart är klar. Vad gäller läsningen i januari blev det en riktigt fin feelgood och en samling texter av frihetsberövade män.

En oönskad julklapp (2020) av Sara Molin, som gjort det igen. Alltså skrivit en pärla till feelgood.

Sara Molin kom i våras med sin första bok Som en öppen bok, som gjorde succé. Och det var hon väl värd efter flera års kämpande med att få ut sin debut. Så när En oönskad julklapp kom i november, var mina förväntningar höga. Och de infriades med råge. Så himla kul.

Och du som brukar läsa bloggen, och mina omdömen om böcker, vet att jag inte strösslar med lovorden. Molins första bok har jag i alla fall hänvisat till för flera av mina kunder som ett studieobjekt i hur en välskriven feelgood-bok kan se ut. Detsamma kan jag nu göra med En oönskad julklapp.

Men vad handlar den om? Jo, om Diana, sjuksköterska som jobbat utomlands, som volontär i sju år, och som återvänder hem över vintern och julhelgerna. Hon har fått ett vikariat på en akutmottagning, ska bo hemma med sin mamma igen, och rätt snabbt vänds vardagen upp och ned. För mamman som burit på en väl bevarad hemlighet hela Dianas uppväxt avslöjar den.

Smidigt berättat, några oväntade och väntade vändningar (det är ju trots allt feelgood så vissa saker går det liksom att förvänta sig, precis som det ska) gjorde läsningen till en njutning.

Det blev en bladvändarläsning på några dagar. Och om du också är ett fan, ja, då kan jag ju berätta att Molin redan skriver på nästa bok.

Men vad skiljer Molins böcker från andra feelgood då? Jo, det torde vara att de har en aningens mer seriös ton då de hanterar några ämnen som egentligen kan betraktas som rätt tunga och som hanteras med god balans för en feelgood. Det är inte heller så puttenuttigt som det kan vara ibland. Om du läst Jenny Colgans Små bageri-böcker vet vad jag menar. Så, En oönskad julklapp, rekommenderar jag starkt!

Friheten innanför murarna (2020) är en samling texter skrivna av interner på Mariefreds anstalt, utgiven av Magnus Utvik. Texterna består av korta reflektioner, längre berättelser och ger en fin insikt i hur männen på anstalten betraktar sin tillvaro.

Magnus Utvik, som står bakom utgivningen av Friheten innanför murarna, hade en skrivargrupp på anstalten. Flera visade intresse för att delta, och efter att par träffar blev det sex deltagare. I olika övningar berättar de om sina liv i korta glimtar, om att vara frihetsberövad och de får prova att uttrycka sina tanker utifrån korta rubriker som Ensamhet, Rädsla eller prova på att inleda en deckare.

Jag som arbetat i många år mot kriminalvården, med frihetsberövade föräldrar (både personer som varit häktade och som haft långa straff) och deras barn, tyckte boken lät intressant. Som skrivpedagog undrade jag också hur texterna skulle kunna se ut, vad de arbetat med och hur de tacklat sitt skrivande.

En del berättelser var mer självutlämnande och jag lärde mig rätt snart känna igen vem som skrev, utan att kolla efter namnet. Men så är det ju också, vi har alla vårt personliga sätt att uttrycka oss.

Om man ska titta lite djupare på texterna och personerna bakom tycker jag också det var intressant att få en inblick i en vardag som ofta varit kriminell, vilket speglades i flera texter. På andra skrivarkurser skulle texterna stuckit ut till sitt innehåll, då vi ”vanliga” svenssons lever i en annan verklighet och skriver om det vi känner till.

Friheten innanför murarna var intressant och jag tycker det är starkt gjort av deltagarna att bidra med sina texter. Så, är du nyfiken, då ska du verkligen ta dig en titt.

För februari hoppas jag läsa en bok för bokcirkeln och få läst några lockande recensionsexemplar. Och så min tegelsten. Men den är jag nästan klar med så den är nog minsta bekymret. Har du någon bok du längtar efter att läsa?

Om att skriva

Ibland är det flow

Jag har en rätt lättsam inställning till det här med att ställa krav på eget skrivande och att ha vissa pass att göra varje dag eller vecka. Jag tycker visserligen det är trist att jag inte alltid orkar eller bortprioriterar det för annat. Som att glo på någon tv-serie. Men det är inte hela världen. För jag tänker att jag kanske tar igen eventuella skrivmål (minst två pass per vecka) en annan dag.

Och i helgen gjorde jag det med råge, tog igen mina skrivmål en annan dag alltså.

Jämförelse med föregående helg:
Lördag 687 ord
Söndag 1153 ord
Och så nu senaste helgen: 
Lördag 2486 ord
Söndag 818, 749, 912 och 1275 ord

Kan dock erkänna att detta superflow om fem pass på trettio minuter upp till dryga timman uppstår rätt sällan. Och att det nu slutade med att jag inte fick städat som jag planerat, eller bakade mig en äpplepaj. Så kanske bara bra det.

Hur ser du på detta med skrivmål och deadlines?

Jag hade visserligen en deadline som var mer övergripande och det var en dröm jag hade om att få bli antagen av ett förlag och ge ut en bok innan jag fyllde fyrtio, eller åtminstone under året som fyrtioåring. Men eftersom jag snart fyller fyrtioett och inget förlag nappat på min dystopi får jag se det målet, den drömmen, den deadlinen som körd. Och jag har liksom förlikat mig med det. Och valt att inte pusha på med någon ny dröm, något nytt mål eller någon ny deadline. Nu blir det som det blir.

Böcker, Om att läsa

Läskaos och 48 böcker

Jag brukar vara med i Kaosutmaningen. Och 2020 var jag det med. Det är en läsutmaning som går ut på att man ska läsa minst 20 böcker som matchar något av kriterierna på listan. Jag läser inte böcker valda utifrån vad det står på listan, utan ser i efterhand om jag kan matcha in dem. Förra året lyckades jag med nitton. Så jag föll precis på mållinjen.

1. Läs en bok med vitt omslag.                                                  
Half Lost, Sally Green
2. Läs en bok som är en spökhistoria.
3. Läs en bok vars författare är från Indien.
4. Läs en bok vars författare är från England.                       
Half Bad, Sally Green
5. Läs en bok vars författare är från USA.
                              
Educated, Tara Westover
6. Läs en bok som är skriven av en pseudonym.
7. Läs en bok som publicerades det år du föddes.
8. Läs en bok vars huvudperson är HBTQ.                              
Sommarplåga, Hanna Jedvik
9. Läs en bok vars handling baserats på verkliga händelser.
Flickan med sju namn, Hyeonseo Lee
10. Läs en bok som utspelar sig på sommaren.                    

Inte längre min, Ann-Helén Laestadius
11. Läs en bok med en blomma på omslaget.                       
The Stranger Diaries, Elly Griffiths
12. Läs en bok som har en färg i titeln.
13. Läs en bok som utspelar sig i det landskap du bor.
14. Läs en lånad bok (ej en biblioteksbok).
15. Läs en bok/författare från Östeuropa/Sydeuropa.
16. Läs en bok/författare från Sydamerika.
17. Läs en novell.
18. Läs en debutbok utgiven 2020.                                           
Som en öppen bok, Sara Molin
19. Läs en bok med en katt på omslaget.
20. Läs en bok som har ett efternamn i titeln.
21. Läs en bok som du har fått i julklapp.
22. Läs en bok vars författare är eller har varit politiker.
23. Läs en bok med kvinnlig huvudperson.                            
Mellan oss, Sandra Beijer
24. Läs en bok där en stor del av handlingen inte utspelar sig på jorden.
Dunkelstjärna, Joseph A Davis
25. Läs en bok som djur/magiskt väsen ingår i handlingen i.
Half Wild, Sally Green
26. Läs en klassiker.
27. Läs en påskekrim.
28. Läs en bok av din favoritförfattare.                                   
Balladen om sångfåglar och ormar, Suzanne Collins
29. Läs en bok av en författare du inte har läst något av tidigare.  

Bete sig, Linda Jones                          
30. Läs en bok någon rekommenderat till dig.                      
Mitt storslagna liv, Jenny Jägerfeld
31. Läs en bok du endast lyssnar på.
32. Läs ett seriealbum/grafisk roman/bildroman.
33. Läs en fackbok.                                                                        
Skriv ditt liv, en handbok i skrivande, Jenny Eklund
34. Läs en bok som filmatiserats.                                               

Hunger Games, Suzanne Collins
35.
Läs en bok vars omslag i huvudsak är gult.                     
Athena: Grattis världen! Jag är här nu! – Elin Ek
36. Läs en bok med miljötema.
37. Läs en bok med en karaktär med samma yrke som du – eller ditt drömyrke.
38. Läs en YA-bok.                                                                         
Endgame: Kallelsen, Spelet, Striden – James Frey
39. Läs en barnbok utgiven i år.
40. Läs en bok som innehåller ett verb i titeln.                     
Bränn mina brev, Alex Schulman

SLUTRESULTAT FÖR ÅRET- 48 (?) LÄSTA BÖCKER
Jag brukar räkna antal lästa böcker per år, vilket brukar gå lätt och smidigt eftersom jag duktigt brukar skriva upp de jag läst. Så inte år 2020. Och fråga mig inte varför. Glömde? Men, när jag går igenom bloggen tycks det landa på 48 stycken. Då har jag även en fyra, fem, sex stycken som jag påbörjat men inte läst klart. Bland annat Lärarinnans sång, Vigdis Hjort, och en av Alex Schulman för bokcirkeln som jag inte kom in i, liksom FranKISStein (tror det stavades så) och en bok nr två i A Discovery of Witches.

Jag tror jag hoppar över läsutmaningarna i år, eller ja, den enda som jag hängt kvar med i snart åtta år, tror jag behöver fokusera på att faktiskt skriva upp det jag läst istället.

BOKFAVORIT?
Hm… Jo, jag tyckte väldigt bra om Alex Schulmans Bränn alla mina brev. Den överraskade verkligen positivt och hängde kvar länge efter att jag läst den i våras. Så den kan jag rekommendera varmt. Men annars fanns många bra och intressanta böcker och även några rena bottennapp, men de som jag tyckte allra sämst om, de skrev jag inte om. Inte när de har svenska mindre författare i alla fall. Vill inte dissa på det sättet.

Nu ser jag i alla fall fram emot ett nytt läsår. En bok avklarad, bara uppemot ett femtiotal till att avverka. För vi satsar väl på en bok per vecka? Eller vad säger du? Har du något läsmål eller någon utmaning du deltar i?

Kommande böcker på bloggen, och en av dem har jag redan läst klart.
Om att skriva

Räknar ord då och då

Jag brukar inte räkna ord eller sidor när jag skriver, men nu när jag skriver nytt har jag börjat med det. Tänker att det kan vara en morot, något som gör att jag sätter mig vid datorn.

Och hur går det då? Jo, rätt ok. En anledning till att jag inte skrivit tidigare om kvällarna/helgerna är ju för att jag inte förmått det. All hjärnverksamhet har gått till arbete på förmiddagen och dagen. Och sedan har energin varit slut.

Nu har jag lite mer hjärna över efter mina arbetspass med företagande och extrajobb, så sedan våra storhelger skriver jag igen.

Och då kan Wordcount se ut så här:

Lördag 1103 + 1300 + 1221
Söndag 1540 + 940
Lördag 955 + 549
Måndag 504
Onsdag 854
Lördag 1004 och Söndag 541

Som du ser skriver jag inte varje dag och passen ligger på en kvart till strax över en timma. Men de har hittills gett cirka 30 sidor. Så jag är nöjd.

Det jag skriver är ursprungligen en gammal historia som legat länge, länge. Och är en sorts fantasy med inslag av nordisk folktro och myter. Med tanke på hur gammal den är skriver jag på nytt och har berättelsen som en grund för att nu utveckla och fördjupa.

Och med tanke på att det var evigheter sedan jag skrev nytt och inte tragglade med redigering känns det rätt uppfriskande. Men hur går det för dig, och ditt skrivande? Framåt eller bakåt?

Böcker

Om allt vore annorlunda och Half Lost

Två böcker till hann jag läsa ut i december, förutom Joseph A Davis Dunkelstjärna, som jag skrev om nyligen. Nu blev det en debut och en bestseller.

Om allt vore annorlunda, är Sanna Macdonalds debut från 2019. En fantastiskt fin berättelse där olika livsöden följs i nutid och från 1937. Jag tycker de olika historierna vävs ihop snyggt, karaktärerna är också starkt skildrade och jag ville verkligen veta hur det skulle gå.

Det handlar om kärlek, mer eller mindre förbjuden sådan, relationer och hur de ses ur egna ögon och ur andras. Att våga gå sin egen väg och med allt som det innebär. Rädslan att ta steget och hur svårt det kan vara att få älska, precis vem som helst när som helst. Kärlek är ju ofta något som liksom drabbar och inte går att värja sig mot. Så Om allt vore annorlunda, kan jag verkligen rekommendera!

Half Lost (2016) är sista delen i trilogin om Nathan som föds som både god och ond häxa, son till den mest fruktade häxan (eller om man säger trollkarl – lite snurrigt med begreppen när läsningen sker på engelska) i hela västvärlden. När jag läste första boken, Half Bad, var jag inte helt såld, men den tog sig och andra boken Half Wild fick mig att sträckläsa.

Sally Green har skrivit en trilogi som är rak, stark och fascinerande. Dessa människor, häxor eller trollkarlar, lever i vår vanliga värld, men styrs av sina egna regler. Inte helt olikt Harry Potters universum, men skillnaden här är att det är rått, naket och kallt. Och jag gillar hur avskalad berättelsen är, samtidigt som den berör och engagerar. I dessa böcker – utan att egentligen spoila något – utmynnar historien till en krig mellan de onda och de goda, där gränserna suddas ut. För vem är egentligen bara ond, eller god? Är du nyfiken på serien Half Bad, av Sally Green, tycker jag absolut att du ska ta dig en titt. Rekommenderas.

Har du läst någon bok att rekommendera? Vilken genre, vilken sorts bok som helst funkar. Jag är nyfiken på det mesta. Och alltid kul att få boktips. 🙂

Om att leva

Vilket år – både bättre och sämre

För ett år sedan så jag hejdå till ett år som varit riktigt eländigt. Och var säker på att det kommande året skulle bli så mycket bättre.

Då, i december 2019
Jag väntade på att avsluta en deltidstjänst som skolkurator, ett steg jag upplevt mig tvungen att ta pga att den person som var arbetsledare (nope, inte chef längre för då) om och om igen bemött mig illa och det var en kamp jag inte var redo att ta med fack och min nya chef – den sjunde eller åttonde på tre år.

Nyårsafton för ett år sedan

Året 2020 och jobb
Året började riktigt bra. Jobbet som skolkurator avslutades och några små uppdrag skrivcoachning kom in. Jag kunde arbeta på extrajobbet med trevliga och roliga kollegor.

Sedan ställdes allt in.

Det tog några månader innan jag landade i det nya. Inte hjälpte det att jag fick hålla mig isolerad pga corona-symtom, som de då inte tog prover för. Efter sju veckor var jag symtomfri, men matt och fick ta det lugnt. Tack och lov för att jag orkade ta de små uppdrag som trillade in under tiden.

Extrajobbet drog igång igen i höstas, med oerhört väl genomförda anpassningar. Tyvärr räckte det inte, och nu är vi inne på nya anpassningar och mer arbete ska utföras digitalt. Ska visserligen bli kul att lära sig, men en vits med extrajobbet är ju den sociala biten, att träffa kollegor och alla studenter. Nåväl, även detta går väl över.

Men hur blev året 2020 då?
Blev det bättre än 2019? Och ja, jag får nog säga att det blev det. Trots pandemin. Trots corona-symtom halva våren. Trots det konstiga förhållandena för arbete. Trots att inget varit som vanligt.

Som en person som fortfarande återhämtar sig från en utmattning var detta precis vad jag behövde. Tid ensam. Tid att göra mindre. Jag är fortfarande inte fri från min utmattning. Men jag är bättre. Symtomen är färre och mildare. Så, så länge jag tar det lugnt går det i rätt riktning.

Företagande och skrivande
Företaget har gått bättre än jag trodde när jag för över ett år sedan satt och gjorde en uppskattning av uppdrag och inkomster. Att extrajobbet dessvärre inte bidragit något vidare, det är en helt annan sak. Jag har kanske fått fler uppdrag än jag trodde just för att jag lagt mycket tid på t.ex. Instagram, som är den kanal varifrån flest kunder kommit.

Vad gäller skrivandet, det egna manuset – min dystopi i två delar – har det gått sämre. Eller kanske bättre än tänkt… Sedan i somras har jag nästan inte skrivit något alls. Men jag har under året mottagit fyra, fem positiva refuseringar och två förlag skrev att jag gärna fick skicka något annat manus till dem. Så det innebär att ungefär hälften av förlagen jag skickade till tycker jag skriver bra (de har sagt: välskrivet, genomtänkt, spännande och engagerande) och det är en bekräftelse i sig som räcker väldigt långt.

Det nya året 2021
Nu hoppas jag förstås på att få träffa mina kollegor på extrajobbet ibland – de är bäst! – och att jag får fler uppdrag så att den arbetstid jag lägger ner får en bättre balans. I nuläget är ju det bara en bråkdel av tiden jag lägger ner som är betald. Men, det börjar arta sig.

Jag hoppas också på att jag och alla jag känner ska få vara friska, att vi ska kunna börja ses och att våren ger många härliga varma tillfällen till att mötas ute. Sommaren, ja det är ju min favoritårstid och jag längtar efter bad, utflykter och långa dagar i Göteborgs skärgård.

Gott nytt år alla fina som läser, gillar och kommenterar. Tack!
Ni är guld värda!

Foto av VisionPic .net Pexels.com