Om att läsa

Ett snyggt recex från Annorlunda förlag

Anna Jakobsson Lund kommer med en ny bok i dagarna. Czentes Omega utspelar sig på Intergalaktiska akademien för elever med särskild problematik och är den första i en serie. Det ska bli intressant att se om Jakobsson Lund lever upp till förväntningarna med sin femte egenutgivna bok.

Förutom att jag fått en snygg bok att läsa har författaren varit vänlig nog att skicka med ett par praktiska bokmärken. Stort tack till Anna för detta och för recensionsexemplaret!

Annorlunda förlag är förresten Annas egna förlag under vilket hon ger ut sina egna böcker.

Ett par av de föregående böckerna som jag läst:
Tredje principen (först i en trilogi)
Equilibruim

Annonser
Böcker

Inuti huvudet är jag kul – Lisa Bjärbo

Lisa Bjärbos senaste för ungdomar, Inuti huvudet är jag kul (2018), hade jag inte hört så mycket om, mer än att jag sett någon positiv bloggrecension. Men jag hade hört Bjärbo prata om den i podden Bladen brinner (som hon hade ihop med Johanna Lindbäck, ungdomsförfattare,) så jag var förstås nyfiken och tänkte att den skulle ge några timmars intressant och fängslande läsning. Och så blev det.

Liv och hennes pappa flyttar från Stockholms innerstad till småländsk landsbygd och ett hus med renoveringsbehov. Hon ska börja en ny gymnasieklass och nog för att det var tufft att göra det i Stockholm för någon så blyg som henne så blir det jättejobbigt nu. Blygheten förvandlas till hjärnsläpp och Liv klarar inte att svara på enkla frågor och ältar om och om igen hur fel allt blir när hon misslyckas med att bete sig som en helt vanlig tonåring. Hon, som spanar på killen på bussen, och som finner sig vara intressant som kompis för den där coola tjejen från samma buss. Hur i hela friden ska Liv få ihop detta när hon inte klarar att vara sig själv till mer än kanske 12-17%?

Lisa Bjärbo fångar känslan väl av att önska att en kan försvinna framför en hel klass av gloende ögon när en kommer ny. JAG får ångest över hur fel det blir när Liv inte förmår att göra det enklaste saker, som att gå med klasskompisen från skåpet till lektionen och bara svara på det som frågas. Det kryper i mig när jag läser om Liv som ligger vaken om nätterna och går igenom vardagssituationer där hon anser att hon gjort bort sig. Situationer andra troligen inte ens tänker på i efterhand. Så ja, nog har Bjärbo lyckats med att beskriva hur det är att vara extremt blyg och kämpa med detta, och hur det utvecklas till panikångest. För det är dit det leder för Liv.

Som tur är finns fantastiskt fina människor runt henne. Och en vansinnigt bra pappa. Historien med att mamma inte finns nystas upp fint och först mot de sista sidorna låter Bjärbo läsaren förstå vad som skett och hur det har påverkat Liv och hennes pappa. Det är snyggt gjort. Och ger en trovärdighet till hela storyn.

Välskrivet som vanligt när vi kommer till en Lisa Bjärbo-bok. Detaljer, miljöer, karaktärer … Allt sitter som en smäck. (Senast läste jag Djupa Ro som också imponerade.) Läsningen trots det tunga ämnet gick lätt och är du nyfiken tycker jag du ska ge den en chans. Rekommenderas!

En bok att köpa? Du hittar Inuti huvudet är jag kul bl.a. här och här.

Böcker

Dirk Gently’s Holistic Detective Agency – Douglas Adams

Dirk Gently’s Holistic Detective Agency (2014) läste jag om på Vargnatts bokhyllas blogg och blev nyfiken då den verkade ha mycket humor och vara väldigt annorlunda. Kändes som om det var något jag ville läsa. Och det var det!

Doulgas Adams står bakom boken om Dirk Gently som driver en annorlunda sorts detektivbyrå där fall som handlar om försvunna katter inte är för små att åta sig, eller att jaga spöken. Fast det handlar inte bara Dirk, eller rättare sagt så handlar det ännu mer om Richard, och en äldre professor vid ett universitet och Richards chef. Och lite om Richards flickvän. Och om en robot. Och om att något har besatt en bekants kropp och sinne. Hur som helst. Det händer saker som är svåra att hänga med i och läsningen krävde koncentration. Jag är faktiskt inte säker på att jag fattade hur de löste allt till slut. Men det gör inget. För det var väldigt underhållande läsning.

Nu kommer något som kan liknas vid spoilers så hoppa fortsatt läsning om du inte vill veta så mycket om bokens handling.

Dirk Gently’s Holistic Detective Agency innehåller tidsresor, en robot som ser ut som en människa, en häst som tycker om att få springa fritt snarare än att stå i folks badrum, besök hos en mycket känd brittisk poet, hypnos och tja, trolleri. Jo, och en själ som inte fått ro. Vi får inledningsvis delta vid en middag på universitetet där ett gäng gaggiga professorer med egendomliga egenskaper deltar. Ett antal rätt sega sidor faktiskt och jag undrade vad i hela friden vi gjorde där. Det fanns ett syfte även om det satt långt inne att nå fram till det.

Men nu låter jag gnällig. Douglas Adams bok är speciell, den innehåller knasiga och oväntade vändningar. Min läshjärna ruskades verkligen om. Och jag gillar det. Det finns dock endast en bok till i serien (och någon sorts trea som inte verkar vara en färdig bok) eftersom Adams tyvärr gick bort för ett tag sedan.

Nyfiken? Testa och läs, se vad du tycker. Jag läser gärna tvåan så snart jag får möjlighet.

En bok att köpa eller läsa mer om? Då kan du kika in t.ex. här och här. Dirk Gently’s Holistic Detective Agency finns också som tv-serie, men enligt andra som både sett och läst bok/böcker, så är det mycket stor skillnad mellan dessa. Ändå, jag skulle gärna ta en titt om jag får en chans. 😉

Om att läsa, Om att skriva

Läst, åkt tåg och träffat likasinnade

Med ett antal timmar på tåg i helgen blev det läst en hel del (åtminstone kunde jag läsa på tre av fyra resor utan att bli tokyr – de där snabbtågen och bakåtvänd stol är ingen höjdare). Plus att jag hade en del hotelltid att slå ihjäl efter att ha utforskat orten.

Så nu har jag läst Sjärnklart av Lars Wilderäng och Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul. Två mycket olika böcker och det var skönt att kunna växla mellan dem, då de båda behandlar rätt tunga ämnen. Eller vad sägs om samhällets undergång vs panikångest. Trots detta, två mycket fängslande böcker.

Helena Hedlunds Det fina med Kerstin är också snart utläst. Och gissa vad? Den där boken av Douglas Adams (ni vet han som skrev Liftarens guide till galaxen – vilken jag faktiskt inte läst, än!) som jag nämnde för några inlägg sedan är också utläst. Så jisses vad många blogginlägg med bokomdömen som väntar. Kanske jag borde skrivit ett sådant istället för att dilla om mina skrivarcoacher (föregående inlägg) och att jag HAR läst böckerna. Men inget säger att en måste vara logisk liksom, så då blir det så här.

Men hur kommer det sig då att jag var ute och reste i helgen? Jo, jag var på träff för distansskrivarkursen jag går på halvfart, den med fokus på ens egna romanprojekt. Störta behållningen av sådana kurser tycker jag nästan alltid är att träffa andra skrivande människor och få fundera ihop med dem på både mitt och deras manus. Och så även denna gång. Men även kursen höll bra. Inget jättenytt, men en del som lämnade några saker för mig att fundera på för mitt dystopimanus. Gott när det blir så.

Imorgon hoppas jag på att börja läsa Breathe, en dystopisk ungdomsbok. Vet inte så mycket om den, mer att att jag läste någonstans på någons blogg (är ett tag sedan eftersom jag glömt var och vem) en recension av någon då som tyckt att den var bra. Ska bli kul att se vad jag tycker. Känner du till den? Vad tyckte du i så fall?

 

Böcker

Berättelser från yttre förorten – Shaun Tan

I en samling berättelser som utspelar sig i den yttre förorten får jag läsa om olika grannars, barns och familjers märkliga äventyr och upplevelser. Det är magiskt, annorlunda och framför allt är det något som lämnar mig i eftertankens värld. Berättelser från yttre förorten (2012) stannar kvar, som en dröm, eller en känsla en inte kan ta på, men som ändå gör avtryck. På ett bra sätt.

Shaun Tan är illustratör och författare. En gåva att ha båda dessa talanger. Och hans historier om barndomens lekar och om barndomens fantasier, ihop med spännande och skrämmande grannar som barn inte kan hålla sig ifrån, bildar en förort som känns rätt okej att växa upp i. Det är inte den svenska förorten som beskrivs, utan den australienska och jag föreställer mig låga villor, enplanshus, långa gator och en torr natur präglad av färgen beige. Något som förmedlas i vissa av Tans bilder. Hans berättelser speglas och fördjupas av hans olika tekniker för att teckna. Ingen berättelse, eller bild, är den andra lik.

Berättelser från yttre förorten har en gåtfullhet över sig, och en sorts vänlighet, vilket ihop med en utforskande nyfikenhet över varför det är som det är skapar den där känslan av eftertanke somjag nämnde inledningsvis. Att jag som vuxen läser berättelserna leder även tankarna till barndomen och egna upplevelser av grannar och händelser. Shaun Tan må göra bilderböcker, något många förknippar enbart är för barn, men jag som vuxen uppskattar dem mycket och tänker att Tan är en av de som klarar av att göra crossover-böcker, böcker för både barn och vuxna.

”Har du någonsin funderat på vad som sker med alla dikter folk skriver? Dikterna som de aldrig låter någon annan läsa” Om du har det, då får du svar om du läser Berättelser från yttre förorten. Men annars är detta kanske inte en bok som har så många svar, även om du får veta hur ett samhälle tar slut, vad som sker när någon inte varit snäll mot sin hund, eller hur det kan bli när du tar emot en utbytesstudent.

Du som läser min blogg vet att Shaun Tan är en författare jag återkommer till då och då. Jag fick bokcirkeln jag är med i att läsa Ankomsten (en grafisk roman) för några år sedan och i somras var jag på en utställning i Helsingborg som visade upp Tans alster. Vissa författare gör lite starkare intryck helt enkelt.

 

En bok att köpa eller läsa mer om? Du hittar Berättelser från yttre förorten bl.a. här och här.

 

Filmer

Film – Three Billboards Outside Ebbing, Missouri

I våras dök den här filmen upp på biograferna och jag ville så gärna gå, men fick bara inte ihop det. Trots att den förlängdes på repertoaren. Och att den gjorde det kan jag väl förstå. För den är så himla fin.

Mildred köper reklamplats på tre stora tavlor längs en liten väg i Ebbing där hon ställer frågan till stadens polischef om varför hennes våldtagna och mördade dotters förövare ännu inte anhållits. Tavlornas budskap väcker starka känslor och delar det lilla samhället i två, de ena på polischefens sida och de andra på hennes. Eller ja, några få tycks i alla fall stötta Mildred för sitt tilltag.

Three Billboards Outside Ebbing, Missouri beskrivs som en svart komedi-drama film. Och ja, den är mörk och det är sorgligt och tragiskt, men det finns en sådan värme och fin humor så det inte blir sådär tungt som jag trodde. Frances McDormand är suverän i rollen som Mildred, liksom Woody Harrelson i rollen som polischef. Utöver dem måste nämnas Sam Rockwell som gör en roll som polisassistent som fick mig att häpna. Karaktären i sig är så oväntad, liksom hur den agerar/reagerar. Det blev den roll som gjorde mest intryck.

Överlag upplever jag castingen som genomtänkt och att varje roll, hur liten den än är, som väl utförd. Det finns en scen som gick rakt in i hjärtat. Och utan att spoila för dig som inte sett, så säger jag bara när glaset med juice ställs fram. Du som sett förstår och är nog med på vad jag menar.

Filmer med öppna slut har vissa svårt för. För mig spelar det ingen roll – den här gången i alla fall. En film du är nyfiken på? Se den då. Jag har svårt att tro att du ångrar dig. Det finns så mycket att få en behållning av, även om en inte skulle falla för allt. Men det gjorde jag. Värsta, och bästa, filmen hittills i år. Rekommenderas!

Utmärkelser: Oscar, Golden Globe och British Academy Film Award för bästa kvinnliga huvudroll och bästa manliga biroll och Golden Globe för bästa manus (liksom en Oscarsnominering för Bästa film) för att nämna några av alla utmärkelser som filmen fått.