Filmer, Om att leva

Tankar om biopratare

Åker inte tåget utan pendeln. För tåget gick inte som det skulle… (stön för att aldrig komma hem) och då började jag tänka på en annan sak som jag funderat på och tycker är störande. Folk som pratar på bio. Alltså inte bara lite grann någon enstaka gång – även om jag inte begriper det heller. Nej, ni vet sådana som pratar nästan hela tiden.

Vad pratar de om? Och hur kan de bete sig som om vi som säger till är de som stör?!

Tankar om detta någon?

Filmer

Gick på bio…

Ant man posterImb… och såg Ant-man.

En härligt ironisk och riktigt rolig film. Jo, och lite spännande också. Tycker Paul Rudd passade perfekt som myrhjälte. Ant-man kan helt klart rekommenderas, speciellt om du är lite förtjust i de där superhjältefilmerna som kommer från Marvel 🙂

Och häromdagen fick jag en ny följare som jag passar på att hälsa välkommen. Tack för att du vill följa min blogg!

Filmer

John Greens Paper Towns Trailer

Att jag gillade boken Paper Towns kan du läsa om i ett föregående inlägg. Här kommer filmtrailern och jag tycker den är lovande, så nu håller jag tummarna för att även filmen kommer vara bra. Premiär 24 juli, alltså om en månad.

Filmer

Pride – film

pride-pride-posterPride, baserad på en sann historia. Hm, tänkte jag när jag såg recensenten i SVT prata om filmen. Den verkar bra, och kan kanske vara värd att se. Jag blev liksom inte överväldigad utan snarare nyfiken.

Nu är jag överväldigad. När jag sett den. Wow, vad bra.

Det är en sådan där film som får en att tycka att det är sorgligt, svårt, roligt och underbart. Det där med livet alltså.

Vad handlar Pride om? Jo, om gruvstrejken 1984 i Wales. Ett gäng unga homosexuella män, och en kvinna, vill göra något för att stötta gruvarbetarna och lyckas efter en del ansträngning få kontakt med ett litet samhälle i Wales. Men det där med att vara gay och stötta de strejkande männen, och deras kvinnor, är rätt svårt. Här gäller det att krossa fördomar.

Tyvärr är Pride en film som biograferna inte prioriterar, trots ett gäng bra skådespelare som Bill Nighy och Imelda Staunton. Den hade premiär innan jul och redan går den bara på ”dåliga” tider och i alldeles för små salonger. Ändå är föreställningarna helt slutsålda och det dröjde några dagar innan vi fick till ett biobesök. Så passa på om du vill ha den som en bioupplevelse, om några veckor kanske det är försent.

Böcker, Filmer

City of Bones -Cassandra Clare

City_of_Bones ClareSerien The Mortal Instruments första bok City of Bones var inte riktigt som jag trott. Jag trodde att den skulle vara mer lik filmen. Filmatiseringar som troget följer böcker (Hungerspelen, Divergent) har snävat in mina förväntningar på att de ska vara lika, och City of Bones följde inte riktigt mönstret för detta. Men nog tycker jag allt att boken var bättre än filmen 🙂

Handling
Clary är femton och tror att hon är en helt vanlig tjej, tills hon på en nattklubb inser att hon kan se personer som inga andra ser. Och som de beter sig sedan. Kan de verkligen vara mänskliga? Clary dras snabbt in i en ovanlig värld och upptäcker att hennes mor ljugit om nästan allt under hennes uppväxt. Men Clary kan inte ställa sin mamma till svars för hon har försvunnit. Som tur är får Clary hjälp att ta reda på vad som hänt och befinner sig plötsligt inte bara  i en värld hon aldrig kunnat föreställa sig, utan också mittemellan två killar. Den ene har hon känt hela livet, den andre lär hon känna nu.

Min reflektion
Att City of Bones, på svenska Stad av skuggor, blivit filmatiserad förvånar mig inte då boken har sköna inslag av vampyrer, varulvar, magi och snygga demonjägare. Men i jämförelse med boken är filmen rätt tam. Boken är våldsammare, hetsigare och mer spännande. De rappa replikskiftena mellan Clary och Jace passar i vilken påkostad Hollywoodfilm som helst, men från filmen kan jag inte ens minnas att de var så snabba på att ge svar på tal.

Ursäkta jämförelserna film och bok, men jag kan inte låta bli. Boken vinner dock i nästan alla kategorier. Jag säger nästan, för jag störde mig på en sak som inte går att störa sig på i filmer. De många överdrivna liknelserna. Först skriver Cassandra Clare t.ex. att ett stängsel är prytt med taggtråd överst, och därefter skriver hon att taggtråden ligger rullad som serpentiner på ett bord på ett barnkalas. Så här gör hon ideligen. Först beskriver hon hur något förhåller sig, sedan gör hon en liknelse. Kanske fånigt att störa sig på, men jag gör det. Såpass mycket att jag funderat över om resterande böcker är värda att läsas om de är översållade med dessa liknelser.

Men eftersom det ändå är fantasyböcker – urban fantasy för att vara lite mer exakt – och dessutom ungdomsböcker, två genrer jag brukar gilla skarpt kommer jag ge dem en chans. Och om du är nyfiken på dem, tycker jag allt att du också ska göra det med.

 

 

Filmer

Mockingjay, part 1 – filmen

mockingjay poster ukI helgen såg jag The hunger games Mockingjay, part I. Som ett fan av böckerna, och filmerna, har jag svårt att göra en objektiv bedömning för jag tyckte att Mockingjay var så BRA! Och särskilt bra är Jennifer Lawrence. Nej, hon är bättre än bra, hon är helt amazing. Vad skulle filmerna varit utan henne?

Filmerna följer Suzanne Collins böcker troget, bortsett från att bok tre blivit två filmer. Jag undrade hur man skulle lösa det, men här i film tre, den näst sista alltså, tycker jag att de löst det bra. Jag kan ändå inte låta bli att undra hur man uppfattar filmen om man inte läst boken? En del information går förlorad, som förståelse för det övertag president Snow har över Katniss och hur det påverkar henne, eller hur tidigare vinnare av spelen utsatts för olika övergrepp och hot.

Men en bok är en bok och en film är en film och att gå in under ytan, ge förklaringar till hur det varit med det ena eller det andra, hör inte riktigt hemma i filmvärlden. Så om det nu inte framgick förut, jag är helnöjd med Mockingjay, part I.

Filmer, Om att läsa

Tematrio – Dystopiskt

dystopiasmallI veckans tematrio handlar det om dystopier. Berätta om tre bra dystopier (bred definition, postapokalyps går lika bra)!
Mina val kanske är lite väl självklara, men jag kunde liksom inte låta bli 🙂

1. Hungerspelen, så klart. Suzanne Collins trio, vars tredje film av fyra (!) har premiär idag. Mockingjay part I. En favoritserie, både som bok och film!

the-infinite-sea yancey2. Den femte vågen, den första boken i en serie om tre med inslag av science fiction. Den blir såklart också film med premiär nästa år någon gång… Andra boken har nyss kommit ut, The Infinite Sea. Författaren heter Rick Yancey.

3. Divergent av Veronica Roth. Som de andra är den också filmatiserad liksom att den utgörs av en trilogi.

Gillar dem alla, bara i olika grad. Att de är ungdomsböcker som rör sig i ett crossover-land gör dem bara mer intressanta. Och orkar man inte läsa, tja då kan man ju alltid se filmerna, även om det inte riktigt är samma sak.

Filmer, Om att läsa

Tv-serier vs läsa

När det kommer till att välja mellan att läsa eller kolla på en tv-serie eller en film väger det ofta lika tungt. Upplevelserna jag får av att titta på något eller läsa en bok kan vara lika givande och svåra att ställa mot varandra.
Jag har sett att flera bokbloggare ägnar sig åt att svara på tv-seriefrågor och nog är jag sugen att hänga på. Ska bara få tid att svara ordentligt på dem. Fortsättning följer alltså.