Företaget, Om att leva

Tre sanningar om företagande jag inte kände till innan jag startade upp

När jag startade upp som företagare kände jag egentligen ingen med eget företag. Eller enskild firma som jag har.

Så inför att starta upp allt fick jag ta reda på en massa saker själv. Och en hel del förvånade mig.

Här är tre av dem:

– Räkna med en STOR andel obetalt jobb, speciellt som ny och innan du hittar in i din prissättning och arbetsomfattning.

Japp, andel obetald vs betald arbetstid har verkligen varit ojämn. Med allt från några få procent betald arbetstid till dryga hälften. Och nej, vi snackar inte 40-timmars vecka som grund för dessa siffror.


– Hälften av det du tjänar försvinner i skatt och andra avgifter.

Moms dras av med tjugo procent från varje köpt tjänst och skatt ska förstås in. Plus att en massa andra avgifter dras och att det ju finns en hel del utgifter i företaget.

– Du kommer inte kunna ta ut betald semester på många år, om ens någonsin…

Det lät ju oerhört deprimerande. Nog för att jag räknar med att det dröjer innan jag har ett jämnt inflöde av uppdrag hoppas jag innerligt att uppdragen täcker minst fyra veckors semester om några år. För ja, jag måste själv spara till semestern på det jag tjänar på uppdragen.


Det finns mängder av tips och råd som är rätt vanskliga för en nybliven företagare. Så kallade sanningar om att vara företagare som någon som startar upp bör ta med en nypa salt. Men de här, de upptäckte jag var samstämmiga när jag kollade runt.

Nu efter tre år drygt som lektör och skrivcoach känner jag mig fortfarande osäker på vissa bitar. Som tur är har jag andra företagare att fråga nu. Plus en redovisningskonsult som jag inte klarar mig utan. Utan henne vore bokföringen ett omöjligt berg att bestiga.

Så, det var en inblick i mitt företagande. Det kommer sådana inlägg ibland då jag förstått att en del läsare tycker det är kul att ta del av. Något här som du känner igen, eller som förvånade dig?

Annons
Företaget, Om att leva

Tre år som lektör

Nu har jag varit lektör och skrivcoach i tre år. Egenföretagare. Min egen chef. Liksom Administratör. IT-tekniker. Ekonom. Marknadsförare. Personalansvarig. Löneförättare. Sekreterare. Assistent… Men mest av allt utvecklar jag ändå manus, både hela och utdrag ur dem.

Så idag kommer några tankar kring hur de här tre åren varit.

Ta hjälp

Jag har lärt mig att vissa saker begriper jag bara inte. Så jag har skaffat mig en suverän redovisningskonsult. Det skänker ro åt själ och sinne.

När jag ville göra om hemsidan förra våren anlitade jag hjälp. Nu önskar jag att jag hade någon som kunde vara med och hjälpa till med nya idéer om hur den kan utvecklas och få en bättre SEO, alltså att den kommer högre upp i sökningar.

Inflöde uppdrag

Första dryga halvåret var inflödet otroligt segt. Och så brukar det visst vara. Så jag var beredd på det. Sedan har det fortsatt att gå upp och ner. I våras hade inflödet en riktigt lång torr-period. Nu trillar det in lite pö om pö. Och vid några tillfällen har jag fått över en månads väntetid. Vilket förstås lett till att några, som helst velat ha hjälp i förrgår, sökt sig vidare.

Tålamod med skrivandet är rätt vanligt att aspirerande författare saknar. Att det gör susen att låta manuset vila en eller två månader, speciellt när det är hos lektör, har många ju inte förstått alls. Nåväl, de lär sig väl, de med.

Ännu en yrkestitel

Jag kan sedan i vår, visa upp ännu en yrkestitel. Och det tycker jag att man kan få, visa upp vad man åstsdkommer och lär sig alltså. Speciellt när man utbildar sig och fördjupar kunskaper för att bli ännu starkare i ett ämne man brinner för och vill kvalitetssäkra.

Inte anade jag, när jag började som lektör och skrivcoach för drygt tre år sedan, att jag skulle gå en utbildning till förlagsredaktör. Men det gjorde jag. Och har de praktiska kunskaperna att starta och driva ett förlag nu. Något jag dock inte har några planer på. Men jag gillar att ha kunskapen om det då frågor om branschen från bl.a. kunder är rätt vanliga.

Framtiden och något helt nytt

Framtiden är lika med hösten, vintern och våren. Det jag känner till och vet om. Som att jag ska ha en ny kurs i samarbete med Jenny Westerlund på JW förlag och utbildning.

Jag håller på att förbereda en kurs i grundläggande professionell manusutveckling- skönlitterärt fokus. En kurs för de som på något vis redan jobbar professionellt med skrivande och vill lära sig mer, eller som behöver förkunskaper inför Jennys utbildning till förlagsredaktör.

Förhoppningsvis blir kursen återkommande med två starter per år. I övrigt ska jag som vanligt arbeta med att ta emot uppdrag från privata kunder och som frilansansare. Plus gå in på extrajobbet för att hålla ekonomin på en näsan över vattnet-nivå. Dessutom vill jag – hur bra det än kan gå med att få uppdrag framöver – ha kvar mitt extrajobb för den sociala bitens skull.

Nuläget

Nu i oktober väntar två lektörsläsningar och ett par skrivcoachningar ska avslutas. Samtidigt gör jag material och innehåll samt planerar upplägget för den kommande kursen som drar igång i november.

Ja, det var några reflektioner över de här tre åren och om vad som väntar. Nu hoppas jag på tre minst lika bra år med roliga uppdrag och samarbeten.

Vill du följa mig som lektör och skrivcoach? Få tips om skrivandet?

Är du nyfiken på vad jag gör och vill få skrivtips som utvecklar ditt skrivande och erbjudanden rekommenderar jag dig att följa mig på Instagram (där jag lägger upp nästan dagligen) eller Facebook (några gånger/vecka) eller att prenumerera på mitt Skrivtipsbrev. Du får elva nyttiga skrivtips direkt när du anmäler dig till det.

På Instagram och Facebook hittar du mig som @helenaaskrivcoach

(Länk till ett inlägg från helgen på Instagram om du vill gå den vägen: www.instagram.com/helenaaskrivcoach)

Här hittar du Skrivtipsbrevet, med de elva skrivtipsen!

Vill du ta del av tidigare skrivtips hittar du dem på hemsidan.

Företaget, Om att leva

Företagsårets första halva – insikter och uppdrag

Augusti är snart förbi och som företagare har höstterminen dragit igång. Efter många år som socionom i verksamheter där vi följde läsåret tänker jag fortfarande i höst- och vårtermin.

Så jag tänkte att vi kan kika på hur det varit under våren och sommaren med företagandet.

Företagsårets första halva innebar att jag:
▪️ hade både fler och förre uppdrag än beräknat

▪️ gick klart utbildningen till förlagsredaktör

▪️ började arbeta som recensent för BTJ (Bibliotektstjänst)

▪️lärde mig att aldrig svika magkänslan.

Okej, låt oss djupdyka i dessa punkter.

Färre och fler uppdrag

Februari och mars var väldigt tunnsådda med inkommande uppdrag. Ett par jag räknat med kom inte in och det var mycket färre förfrågningar än vanligt. Sedan tjocknade det till sig. Nu har jag så gott som fullt till slutet av september.

Utbildad till förlagsredaktör

Trots att jag redan ju redan hade en god utbildning och jobbat som lektör i några ville jag fördjupa mig i detta med att utveckla manus men framförallt ville jag få på papper det jag kände till om förlagsbranschen – plus lära mig ännu mer. Så jag hängde på en utbildning som startades för första gången förra hösten av JW förlag och utbildning. Och ångrar det inte alls. Nu känner jag mig mer än rustad för de uppdrag jag tar.

Recensent

Sedan januari är jag recensent för BTJ, det som förut hette Bibliotektstjänst. Recensionerna utgör bl.a. ett underlag för inköpen till biblioteken. Det här är ju ett jobb jag aldrig skulle sökt utan alla år som bokbloggare. Så tack bloggen och alla ni som läser den för detta.

Gjorde en nyttig lärdom

Flera gånger har jag sagt nej, för att magkänslan sagt att jag borde se upp med vissa kunder. Nu lärde jag mig att aldrig svika den känslan. Redan initialt i kontakten fick jag en uppfattning om att jag hade en ”svår” kund på mejl-tråden. Men, svältfödd som jag var efter flera månaders ytterst få uppdrag sa jag ja – med viss bävan.

Senare, när responsen nått kunden, fick jag veta hur jag borde gjort istället och kallades opedagogisk. Något de flesta kunder annars säger tvärt om om. Jag hade ett par tuffa veckor där responsen, liksom jag som person och lektör, ifrågasattes och jag försökte bemöta det som kunde besvaras utan att gå i försvar eller be personen i fråga sluta vara så irrationell och bara låta mig vara.

Tack och lov för alla nöjda kunder och snabb positiv återkoppling efter uppdrag som jag blivit bortskämd med i övrigt, när sådant här sker.

Höstterminen

Nu blickar jag framåt. Nya uppdrag väntar här i september och så har jag ett par pågående skrivcoachningar. Även något alldeles, alldeles, nytt som jag inte gjort tidigare väntar nu och senare i höst. Men det återkommer till. Dessutom ser jag fram emot att varva företagandet med extrajobbet. Det har varit så roligt att träffa alla kollegor där nu i augusti efter sommarens sex veckors långa uppehåll.


Så, det var företagsårets första halva. Plus och minus men mest plus.

Jag fortsätter ta det försiktigt med tanke på hjärntröttheten som hänger kvar (eller är det månntro post-covid jag tampas med eftersom jag åkte på det i somras igen och blev generellt sett sämre – igen! – med matthet och trötthet?). Jag väljer t.ex. fortfarande bort eget skrivande till förmån för brödjobb och återhämtning.

Men, nu, nu satsar vi på hösten va? Hoppas du på något särskilt i höst eller planerar för något speciellt? Eller kommer det liksom lunka på lite mer som vanligt?

Företaget, Om att leva

Jag seglar lugnt i år

Under januari kom de, inläggen om årets nya ledord. Jag såg dem på LinkedIn, på FB och IG. Ord om personlig utveckling, balans, hälsa, mod, frihet, om att växa och våga. Ord som ska hjälpa till att hålla riktning och påminna om ditt fokus. Det handlade om livet, arbetet och skrivandet.

Även jag funderade över vad jag ville med mitt företag, där i början av året. Sedan kom ett par veckor med covid och jag ville mest bara bli frisk.

Som företagare upplever jag att det finns en ständig strävan efter att nå ut. Synas. Marknadsföra sig. Få folk att välja mig.

Ibland blir jag stressad. För jag ser hur andra företagare utvecklar sina verksamheter. Utökar tjänsterna. Verkar sälja som smör. Och jag tänker att de kommit så mycket längre än mig. Att de lyckas bättre. Och då känner jag att jag måste … ja, vadå? Synas mer. Skrika högre. Göra mer. Göra nya saker.

Men. Jag är jag. Och de är de.

Så efter att ha tänkt i några veckor kring vad jag vill och vem jag är som person och som företagare valde jag min väg. Mitt mål. Mitt ledord.

Jag valde: segla. Och kryssa!

Okej, det blev tre ord, eller två. För när man seglar behöver man kryssa ibland, det vill säga utnyttja vinden som så att säga ligger på från fel håll för att ta sig framåt.

Jag vill utföra mitt arbete i lugn och ro. Jag vill utveckla i min takt. Inte stressa fram något. Jag vill göra ett gott jobb och känna mig förnöjsam med det jag har och det jag åstadkommer. Jag vill att de som anlitar mig ska känna sig sedda och bli nöjda med det jag gör.

Jag vill inte jämföra mig med andra och känna stress. Jag vill inte tänka på att andra gör mer, kan mer, når längre och snabbare. Jag vill tänka på allt jag kan och gör. Utan att stressa. Utan att tävla.

Och det gör jag i år genom att tänka att jag seglar framåt. Och när det behövs, då kryssar jag. Jag kommer i mål. På mitt sätt.

Hur tänker du? Har du något ledord? Eller flera? För olika områden i livet? För ett?

Företaget, Om att leva

Det blir så mycket enklare, sa de

Skaffa digitalt bokföringssystem, sa de. Allt blir så mycket enklare då, sa de. Det är bara att lägga in, sa de. Bara att lägga upp, sa de. Kvitton, fakturor… Det sköter sig självt, sa de. Du behöver inte räkna, sa de.

Men ingen sa hur man gör. Ingen sa börja med det här. Ingen sa tänk på detta först.

Ingen sa att supporten tar fem, sex arbetsdagar på sig att svara på frågor. Ingen sa att du kommer ligga sömnlös och fundera på hur du löser det som inte går att läsa sig till. Ingen sa att du kommer lägga timmar på att glo på filmer som förklarar allt annat än det du vill ha hjälp med.

Ingen sa du kommer bli hjärntrött av att rätta till det som blir fel.

Det var det bara jag som tänkte. Det var det bara jag som var trodde.

Men det sa jag inte.

Företaget, Om att leva

Hjärntrött

Allt var bokföringens fel. Jag hittade ett fel från i november. Fixade. Kom på att jag borde gå igenom hela året när jag ändå höll på.

Och blev besatt. För jag hittade ett gammalt fel från i våras som jag missat. Så istället för att göra klart en annan dag gjorde jag allt på samma gång. Fick typ ordning men har kvar att göra rättelser till årsbokslut och deklaration.

Så det blev för mycket.

Hjärntrötthet slog till. Och jag måste nu göra allt i långsammare takt med många långa pauser. Skala bort intryck.

Så jag kommer ta en bloggpaus, en eller två veckor. Prioriterar att jobba lugnt med mina uppdrag som lektör och skrivcoach. Ska vila. Njuta av en långsammare tillvaro med mindre sociala medier.

Och kanske inte helt fel ändå. Bloggen slukar inte så mycket tid. Men FB, och framförallt IG som jag har flest följare på, kan ju norpa tid från en bara sådär. Visserligen roligt med gemenskapen på IG men ibland undrar jag vart tiden tar vägen. Så det blir ett litet uppehåll där med.

Vi ses snart igen!

Företaget, Om att leva

Passiva inkomster – bra idé men…

Att ha en passiv inkomst som företagare är ju en jättebra idé. Det vill säga att sälja något som inte kräver någon större insats från min sida.

Däremot kan ju en så kallad passiv inkomst innebära en hel del förarbete. Den passiva inkomst jag har är min skrivarkurs Vägen till en välskriven roman (som jag kommer döpa om till Skriv en välskriven roman om ett tag tror jag – namnet är så långt nu).

En skrivarkurs behöver ju göras inför att säljas. Och jag lade många timmar på att få ihop de sju lektioner som kursen består av. Att jag sedan dessutom fick för mig att uppdatera dem med ett litet moment till och då passade på att revidera dem gjorde inte saken bättre. Så ja, de har fått sin beskärda del av arbetstid.

Kursen är en självstudiekurs med en textinlämning vid avslutad kurs. Allt jag behöver göra nu är att se till att betalning är gjord och därefter lägga upp kursen till kunden. Kursen går via mejl, helt enkelt för att kursplattformar är dyra och jag tycker mejlformatet fungerar fint. Skulle jag ha en plattform för kursen skulle den behöva vara dyrare och kanske sälja än mindre än den redan gör.

För det är ju det som är ett bekymmer med passiva inkomster, att de ju inte blir några inkomster av dem om de inte säljer. Och då spelar det ingen roll hur lite tid jag än må behöva lägga på dem vid köp.

Utbudet är stort, liksom konkurrensen. Så att byta namn, göra om hemsidan och försöka mig på mer annonser framöver, det är en väg att gå för att kursen, och de andra kurserna jag har, (som inte riktigt har samma upplägg) ska sälja bättre.

Så ja, har du funderat på att skaffa dig en passiv inkomst tycker jag absolut du ska göra det, men du får vara beredd på att det kan dröja innan du tjänat in din arbetstid.

Jag läste/hörde på nyheterna att ungefär hälften av unga på gymnasiet vill vara sina egna och inte anställda. Deras bild av att vara egen… var kommer den ifrån? Jag har alltid sett egenföretagare som människor som kämpar sig rätt blå för att ha igång en verksamhet som ger vinst. Och ja, varför sällar jag mig till dem då egentligen kan en ju undra. Men att få arbeta med det jag vill, hur jag vill och när jag vill, det överväger så mycket annat.

Självklart hoppas jag att mitt egna företagande en dag också ger mig nog för att ta ut lön. För jag är inte riktigt där än. Förhoppningsvis borde jag vara det om något år. Återkommande kunder liksom kunder som rekommenderar mig, och andra företagare/lektörer som hänvisar till mig, är något som jag redan märker av.

Så vem vet, en dag kanske min kurs säljer som smör i solsken. Låt oss hoppas.

Vad har du för tankar om, och erfarenheter av, passiva inkomster?

Info om kursen: Vägen till en välskriven roman – en självstudiekurs på sju veckor med en textinlämning, 1950 kr inkl moms. För info om upplägg och innehåll följ länken – Vägen till en välskriven roman, Helena A – skrivcoach & lektör

Bild: Pexels
Företaget, Om att leva

Huvudet under armen

Det var visst torsdag idag. Lika med bloggdag. Tänkte på det för några dagar sedan. Sedan flöt dagarna ihop.

De gör lätt det när extrajobbet har pass på helgen. Igår onsdag, när jag jobbade kväll, frågade en kollega om det var tisdag när hon skulle ta fram kvällens underlag. Så jag är tack och lov inte ensam om det.

Annars försöker jag få kunder till nästa år. Fullt fram till mitten av december i nuläget. Fast jag kör ju halva dagar, men ändå. Kul att ha såpass med uppdrag just nu.

Dessutom, fullt upp med att planera för samarbetet med den lektör som kontaktade mig i somras. I slutet av januari ska vi köra igång. Och snart börjar vi marknadsföringen.

Själv har jag saker med hemsidan för företagandet som jag försöker lösa. Jag gillar att hemsidan har ett unikt utseende men på samma gång innebär det vissa begränsningar. Tyvärr bortprioriteras sådant fix till förmån för uppdrag. Men än finns tid för det. Ska bara lista ut hur jag ska göra.

http://www.helenaaskrivcoach.com

Om några veckor kommer förresten en ny författarintervju. Om en debuterande egenutgivare som valt att gå en annan väg än vad vi oftast är vana vid.

Hoppas du har det bra i vintermörkret annars. Håller avstånd och så. Men ser ändå till att komma ut och hitta på sådant du mår bra av. För det gör jag. Isolering och avstånd visst, det köper jag, men det får vara isolering med måtta.😉

Företaget

Ett år av det bästa jag gjort

För ett år sedan startade jag företaget. Jag blev Helena A – skrivcoach & lektör. Och visst, som ny företagare dröjer det innan uppdragen trillar in, men när de gör det… Jag har lätt insett att det här är det bästa jag någonsin gjort i jobbväg.

http://www.helenaaskrivcoach.com

Jag har fått göra några lektörsläsningar, många första kapitel-analyser och flera olika sorters skrivcoachningar. Jag har haft deltagare som gått min mejl-skrivarkurs Vägen till en välskriven roman! och jag har fått många nya fina bekantskaper via Instagram, som också är den kanal varifrån flest kunder kommit.

Jag har haft turen att bli hänvisad till av en lektör – när hon fått förfrågningar som inte passat henne – som uppgett mig som ett alternativ. På så vis har jag fått några kunder som jag annars kanske inte skulle fått samarbeta med. Så det uppskattar jag otroligt mycket.

Framöver ser jag fram emot ett samarbete kring en interaktiv skrivarkurs som jag blev kontaktad kring av en annan lektör. Hon står för vissa delar och jag står för andra. Än håller vi på att utforma kurs och upplägg men jag tror det kan bli riktigt bra.

Så trots att första året som företagare bl.a. bestått av en uppsägning från ett fint deltidsjobb (gick inte att jobba kvar av tråkiga anledningar), en pandemi som ställde in mitt extrajobb och sjukdomssymtom som höll mig hemma i fem veckor i våras, en utmattning att fortfarande ta hänsyn till, har det varit ett fantastiskt år.

Jag gör det jag vill, jag sätter upp villkoren för hur och när jag ska jobba och jag lär mig nya saker hela tiden.

Foto Katarina Persson

Har du en dröm? Satsa. Det har tagit mig tio år att komma hit sedan tanken om att stötta andra som skriver såddes. Men någonstans måste man ju börja.  Lycka till!