Frågor, Om att läsa

Jenny Fikke – svensk fantasyförfattare som debuterar på engelska

Idag presenterar jag Jenny Fikke, som debuterar med en fantasybok som hon ger ut själv. Och som hon ger ut på engelska. Om det ska hon få berätta mer själv. Välkommen Jenny, och varsågod och berätta om dig och din bok.

Jag heter Jenny Fikke, jag är från Backa på Hisingen utanför Göteborg. Jag är lastbilschaufför och författare på deltid. Detta är min första bok, The Crown Prince (Kronprinsen, på svenska, jag har inte hunnit ge ut den i Sverige ännu).

The Crown Prince (Kronprinsen) är en fantasibok för vuxna, och något jag blev förvånad över är att vuxna män verkar verkligen gilla den. Jag trodde att det skulle vara unga kvinnor i första hand som tyckte om den, men så är det inte. Jag frågade en av de män som läst den vad han gillar. Han jag frågade är 45 år och ingenjör, han sa att han tycker om starka kvinnliga karaktärer, och en historia berättad från ett annorlunda perspektiv. Det gjorde mig glad.

Ja, det är första boken i serien The Kongahälla Legend, (Kongahälla sagan). Den är utgiven som E-bok på Amazon och kommer som print runt den 9 november 2020. Jag håller även på att göra den som ljudbok just nu, det tror jag kommer ta ca en månad så runt nyår skulle jag gissa.

Jenny Fikke

Hur har skrivprocessen sett ut för The Crown Prince?
Jag gör mycket research, om saker och platser, går runt, läser massor, lär mig mer, försöker stå i staden eller på platsen och verklige försöka känna hur det kändes att leva där i en annan tid. Använda fantasin, se det framför sig. Jag reste till Italien och besökte massor av romerska platser för att se och förstå, och kunna sätta mig in i platserna jag skriver om. Inte för att The Crown Prince är någon historiskt korrekt bok, för det är en fantasy bok. Det är mer för att jag skall veta hur kulisserna ser ut.

Vad tycker du har varit svårast och lättast med att skriva The Crown Prince?
Svårast är nog min inre kritiker som aldrig blir nöjd och som hela tiden påpekar och påpekar allt som kan göras bättre. Lättast, är när jag läser ett stycke som är riktigt bra och jag verkligen ser hur bra det är. Det gör att jag vill skriva mer och ännu vackrare.

Vad för sorts hjälp har du använt för att få klart The Crown Prince?
Jag har haft ett flertal olika lektörer Det är bra att höra vad olika folk tycker, speciellt om de är lektörer och vet vad de pratar om. Inklusive dig, Helena. Jag har även kört igenom boken några gånger med korrekturläsare.

När jag började skriva på den så hade jag ingen aning om hur man skrev. Jag har alltid skrivit, dagböcker och dikter, men att skriva en bok är något helt annat. Jag insåg snabbt att jag inte kunde tillräckligt om skrivandet. Därför började jag läsa böcker om skrivande, jag lyssnade på seminarier om kreativa skrivtekniker på Youtube, jag lärde mig om perspektiv, dialog mm. Jag började även lyssna på skrivpodcasts där folk som skriver intervjuades. Men i slutändan är det nog en kombination av träning och information.

Du har ju valt att skriva på engelska, hur kommer det sig?
Ja, jag vill satsa på den största marknaden för min genre. I Sverige är inte fantasy speciellt stort, om man jämför med marknaden för fantasy i resten av världen. Speciellt USA. Idag finns det så pass mycket hjälpmedel och plattformar där man kan ge ut sin bok över hela världen om man vill. Man kan få in sin bok i massor av bokaffärer, det finns inga gränser. Allt hänger på dig, vad vill du? Vill du ge ut för en specifik marknad eller vill du ge ut överallt? Vill du ge ut på förlag? Gör det då. Allt är upp till dig, du är skeppare på din skuta.

Berätta gärna lite om din utgivningsprocess
Jag har gett ut boken som e-bok på Amazon (till att börja med) även som print bok, och jag håller även på med att göra en ljudbok av den engelska versionen av boken. Detta gör jag genom Findaway Voices som är en ljudboksproducent. Jag kommer även att ge ut den ”Wide” vilket betyder över hela världen. Detta gör jag genom Ingram Sparks, och andra liknande företag som verkar som en distributionskanal, även till bibliotek världen över både med ljudbok och print och e-bok. Alla dessa utgivningsmöjligheter är ju print on demand så man behöver inte köpa böcker i förväg. Det sköter sig själv så att man kan koncentrera sig på sitt skrivande och på marknadsföringen.

Vad handlar The Crown Prince om?
Det var en gång ett kungarike i Rom, rätt under kejsarens näsa. I det magiska kungariket i Rom levde en kung och en drottning med sina tre söner. En dag fick en Völva en vision, i den såg hon gudarnas fiende, Surt dö, hon såg också vem som gjorde det. En av kungasönerna i Rom kommer att mörda Surt när han vuxit till man. När Surt får reda på det startar han en klappjakt för att stoppa sin egen död. En dag när några valkyrior besöker Rom upptäcker de att något försökt ta sig genom det magiska skyddet runt palatset och kungafamiljen i den magiska kungastaden i Rom. Frågan är om de kommer kunna stoppa det som försöker ta sig in, innan det är försent.

Hur fick du idén till boken?
Jag kör lastbil och var i Kungälv och lastade på kakfabriken, jag läste en turisttidning om området. I den fanns en artikel om Tjyvön som ligger mitt i älven utanför Kungälv. På den ön avrättade de folk ända tills 1800 talet. Jag såg på Bohusborgen och tänkte på Kongahälla som inte låg långt därifrån. Jag bara kände att här i Göteborg har vi så otroligt mycket historia, det hade varit en perfekt kuliss till min saga.

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?
Evigheters, evigheters, evigheter. Fast jag har skrivit hela serien från början till slut. Jag skrev inte bara en bok och gav ut den. Jag ville veta att hela berättelsen höll måttet. Jag har hört att många skriver första boken i en serie och sedan måste stressa igenom bok två. Det ville jag inte göra, jag vill att alla böckerna skall vara på samma nivå. Det är ju populärt att ge ut flera böcker om året. Men jag började från noll, och jag kunde inte skriva när jag började, och de sägs att det tar ca 10 år att lära sig att skriva. Med andra ord, jag har inte bråttom. Jag vill hellre ge ut en bok jag är stolt över och som jag känner att jag är färdig med. Där jag har skrivit det jag ville skriva, än att stressa igenom boken och sedan ångra att jag inte tog lite mer tid på mig.

Har du några särskilda skrivrutiner?
Jag älskar att vakna på morgonen och sätta på kaffet, sedan sätta på min skrivmusik, gå in på det avsnitt jag jobbar på. Jag kommer lättast in i min ”skrivtrans” genom att lyssna på min skrivmusik och om jag börjar med att editera ett kapitel. Det gör att jag sugs rätt in i historien igen. Jag ser det jag skriver om som en film i mitt inre, jag har rätt bra fantasi.

Vad kan du ge för råd till någon som vill skriva en bok?
Börja, vad är det du vill säga idag, skit i, i morgon. Du kommer ändå inte hinna skriva hela boken på en gång. Om det är något som du vill säga, skriv det. Skriv om det, skriv det igen, lägg till lite nytt, dra ifrån något som inte behövde sägas. Osv. Så växer boken sakta tills den är en bok. Vissa tycker om att ”Plotta” skriva en slags minihistoria så att du vet vad som skall hända i din bok.

Jag fungerar inte så, jag har massor av små historier som jag skrivit ut som idéer som aldrig kommer bli bok. Nej, om jag får en idé så är det oftast sådant som kan få plats på ett kapitel. Därför fokuserar jag på det kapitlet, jag skriver ut det jag tänker, sedan försöker jag göra det till ett riktigt spännande kapitel. När jag är klar slutar jag skriva. Några dagar senare skriver jag om kapitlet, då har jag oftast nya idéer som jag lägger till. Och förr eller senare blir det en bok.

Något annat du vill berätta om The Crown Prince?
Jag håller på och översätter del två till engelska, jag översätter själv från svenska till engelska. Min engelska är inte bra nog för publicering på engelska, så jag har hjälp av en språkkonsult som ser över min översättning och rättar till mitt språk. Något som kan tilläggas, är att om man låter någon översättare översätta boken så är det deras översättning. Inte din. Det är också därför jag gör det själv, och det är billigare.

Bilden på bokens framsida köpte jag på en av de många webbsiterna där man kan köpa färdiga bokframsidor. Det finns väldigt många att välja mellan och jag letade i några månader tills jag snubblade på den bilden jag har som framsida. Den bilden var absolut helt perfekt. Men, om man ger ut på Amazon till exempel så finns det mallar för både text och framsida som är gratis att använda. Med massor av gratis bilder och foton. 

Planerar du för fortsatt skrivande?
Absolut, jag tror aldrig jag kommer sluta skriva.

Info om boken 
Releasedatum: E-bok är ute på Amazon, printbok på Amazon runt 10 nov 2020.
Ljudbok ute runt nyår eller i början av nästa år.
Genre/målgrupp: Saga för vuxna.
Antal sidor: 241
Förlag: Egen utgivning
Framsidan: http://thebookcoverdesigner.com/designers/betibup33/

Vill du följa Jennys författarskap och läsa mer om hennes skrivande kan du kika in på hennes facebook-sida eller hennes blogg: www.jennystravelwritingblogg.com/

Stort tack för att du ville vara med och berätta om din bok, ditt skrivande och ditt spännande val att ge ut själv på engelska. Jag hoppas förstås att The Crown Prince hittar hem till många nya läsare. Lycka till med fortsättningen!

Frågor, Om att läsa

Smakebiten – The Curse of the House of Foskett

Årets första smakebit på söndag kommer från M.R.C. Kasasians deckare i viktoriansk Londonmiljö. Bok nr 2 i serien om detektiven Grice och hans skyddsling Middleton. Sidan 120:

‘Take a look around and see if the other rooms are more sociably equipped, and do try not to destroy any clues.’
‘Everything is a clue’, I reminded him.
‘Remember that and you might be slightly less of a nuisance.’ He crawled round the desk. ‘This is only the second time I have come across this type of varnish used on walnut veneer.’ He lay on his back with his arms stiff at his sides. ‘What is the easiest way to give somebody poison?’

Vad jag tyckte om bok nr 1 kan du läsa här. Fler smakebitar hittar du hos Astrid Terese och bloggen Betraktningar. Om du deltar tänk på att undvika spoilers. Trevlig söndag!

Böcker, Frågor, Om att läsa

Snyggast finast längst

2017 års läsning mycket kort sammanfattad i fem rubriker:

Snyggast omslag
Equilibrium, Anna Jakobsson Lund

Störst överraskning
Marica Källners Det som får plats

Bitter besvikelse
How I Live Now, Meg Rosoff (Alma-pristagare 2016)

Tjockast och längst
Det, Stephen King (1188 sidor)

Finaste favoriten
Delad förstaplats:

En väktares bekännelser, Elin Säfström
Johan Ehns Down Under

I övrigt har 2017 varit omläsningens år. Jag har läst om Twilight-sagan och hann med sex av sju Harry Potter. Om inte jag läst Det nu i slutet på året skulle kanske jag fått klart hela Harry Potter-serien innan nyår, men så blev det inte nu. Att läsa om böcker kan jag verkligen rekommendera om du känner dig trött, har mycket att tänka på och ändå vill läsa något du tycker om. Det är som att träffa en gammal vän och ta vid där man slutade. Man upptäcker en del nytt, men i övrigt är det både tryggt och mysigt att ses.

För det nya året ser jag bland annat fram emot att läsa Micheala von Kügelgens Vad heter ångest på spanska? som jag köpte på Bokmässan här i Göteborg, och Charlotte Cederlunds sista del i Idijärvi-trilogin som ska komma i mars. Dessutom hoppas jag på gott om tid och ork till läsning för jag ser förstås även fram emot nya recensionsexemplar och nya upptäckter. Har kanske du någon bok du längtar efter? Berätta gärna i så fall. 🙂

Tack för i år alla fina bloggläsare. Önskar er ett fint gott nytt år!

Frågor, Om att läsa

En smakebit på söndag – Persuasion

Det är september, det är höst (en underbar dag med strålande sol och lite krispigt varm luft som ger höstfeeling) och jag hänger på Maris söndagssmakebitar för första gången för terminen. Dagens smakebit kommer från Persuasion, Jane Austen:

För fler smakebitar, eller om du själv vill delta, kika in hos Mari och länken här ovan.
Trevlig söndag!

Frågor, Om att läsa

Bokinköp och bokvanor

Jag hittade en lista hos Akima Montgomery som handlar om bokköp och tyckte den var kul så jag hänger på. Fler som vill svara, bara gör det. (Länka gärna till mig så jag kan läsa era svar.) Och jag tror inte jag behöver översätta – ni hänger med väl fastän frågorna är på norska? 😉

Bokkjøpsliste

Hvor kjøper du bøker?
Jag köper helst böcker i butik, mer som impulsköp. Oftast pocket.

Forhåndsbestiller du bøker? Hvis ja, gjør du det i butikk eller på nett?
Nej det har jag inte gjort någon gång.

Hvor mange bøker kjøper du i gjennomsnitt per måned?
Per månad?! Nej, jag kan nog räkna böckerna jag köper per år. 3-5 skulle jag gissa på. Så har det varit de senaste åren i alla fall. Hyllorna är fulla och därför har jag skurit ner på inköpen rejält.

Benytter du ditt lokale bibliotek? Hvis ja, hvor mange bøker låner du av gangen?
Jag använder biblioteket flera gånger per månad, men lånar sällan mer än en bok per gång. Då vet jag oftast vad jag vill låna och reserverar boken över nätet för att hämta ut den när den står i hyllan och väntar på mig. Enkelt och smidigt. Då får jag verkligen till lånen.

Hva er din mening om biblioteksbøker?
Jag tycker att bibliotek är en av de bästa uppfinningar vi har! Tänk, oändliga (nästan) möjligheter till att låna vilken bok som helst. Förutom en engelsk bok har jag hittills inte stött på att boken jag vill ha inte finns att låna.

Hva syns du om brukte bøker?
Jag köper gärna böcker på second hand, men också här begränsar jag mig kraftigt efter fler inköp förr om åren. Loppis- och second handböcker ingår i summan 3-5 böcker per år. Men visst, jag har lättare för att köpa billiga böcker (ibland inte mer än en femma för en bok jag är nyfiken på!) och faller oftare för dem alltså.

Står dine leste og uleste bøker sammen?
Ja, det gör de. Borde kanske separera dem för att lättare få överblick över inköp jag ännu inte tagit mig an…

Planlegger du å lese alle bøkene du eier?
Jo, jag vill läsa böckerna jag har, men jag har väl ingen plan att det måste ske snart. Det blir efter hur lusten faller på, vad jag vill läsa.

Hva gjør du med bøker du eier, men som du ikke føler for å lese eller ikke liker?
Skänker eller säljer.

Har du donert bøker noen gang?
Ja, till second hand-butiker vars inkomster går till välgörande ändamål.

Har du noen gang hatt bokkjøpestopp?
Jo, det har. När bokhyllorna blev fulla tänkte jag inga fler böcker. Det höll väl några månader kan jag tänka. Minns inte längre.

Føler du at du kjøper for mange bøker?
Nej, det tycker jag inte längre. Men eftersom jag tar emot recensionsexemplar – och ibland frågar efter rec.ex. jag tycker verkar intressanta – är inflödet av böcker ändå rätt konstant. Men jag tycker det ligger på en bra låg nivå. Fast jag har tänkt gå igenom bokhyllorna i sommar (igen) för att se om jag kan skänka/sälja några fler. För när böckerna inte får plats i bokhyllorna utan börjar ligga här och där blir det för stökigt för min smak.

Och det var det. Mina bokbryderier och bokvanor. Hur ser det ut för dig? 🙂

 

Frågor, Om att läsa

En smakebit på söndag – De oroliga

Linn Ullmans De oroliga får bli smakebiten idag. Mari ordnar med smakebitar om söndagarna. Ett bra sätt att upptäcka ny litteratur då vi som bloggar om böcker kan bidra med vad vi läser just nu.

Jag har De oroliga att läsa för en uppgift för utbildningen och jag hade missat att den handlade om Ingmar Bergman och Liv Ullmans dotter, eller ja, egentligen alla tre. Det är en sorts trio-biografi. Som ett kinderägg. Jag har kommit en bit så smakebiten är från sidan 271:

Jag ville se vad som hände om jag lät oss växa fram i en bok som om vi inte hörde hemma någon annanstans. För mig var det så: Jag mindes ingenting, men så kom jag över ett fotografi av Georgia O´Keeffe som påminde om min far. Jag började minnas. Jag skrev: ”Jag minns”, och blev genast illa till mods eftersom jag förstod hur mycket jag hade glömt. Jag har en del brev, fotografier, lappar som jag har sparat, utan att jag kan redogöra för varför jag sparade just de lapparna och inte andra, jag har sex inspelningar av samtal med min far, men när vi gjorde inspelningarna var han så gammal att han hade glömt de mesta av sin egen och vår gemensamma historia.

Att läsa böcker för att en måste är intressant. De oroliga hade jag aldrig läst om jag inte varit tvungen. Men jag finner den rätt fängslande. Mest tycker jag nog om att läsa om Linns egna barndom, speciellt tiden när hon bodde i USA.

Fler smakebiter hittar du som sagt hos Mari här ovan, och ska du vara med själv, tänk på att undvika spoilers. Trevlig söndag!

 

Frågor, Om att läsa

En smakebit på söndag – Markus av Trolyrien

Dagens smakebit hos Mari blir från en fantasybok för barn cirka 12-15 år (tycker de där med målgrupp är svårt). Jag fick Markus av Trolyrien av självaste författaren Joseph A Davis som rec.ex. för någon dryg månad sedan, men med skoluppgifter, annan litteratur och annat som jag varit tvungen att ta tag i har jag inte kommit mer än till sidan 22.

Smakebiten är från sidan 20.

Inte kommer jag ha tid att läsa den här nu i veckan heller, för på utbildningen ska vi läsa Linn Ullmans De oroliga och göra en uppgift, en bok jag på något sätt missat helt och inte alls vet något om. Ibland är det bra att inte ha några förutfattade meningar, men ibland kan det vara lite roligt att veta vad en har framför sig.

Trevlig söndag på er!

 

Frågor

En bokbloggares hemliga liv

Det var evigheter sedan jag hängde på en sådan där lista där man svarar på frågor. Men så hade Bokstund hittat en hos Lion’s Library och hon tyckte att den som kände sig manad kunde ta sig an frågorna och då kunde i alla fall inte jag motstå dem.  🙂

1. Hur länge har du bloggat?
Sedan juni 2012. Snart femårs jubileum!

2. Tror du att du kommer sluta blogga om böcker i framtiden?
Nej, eller alltså. Jag startade bloggen för att skriva lite varje dag och jag tyckte det var roligt att skriva om vad jag läst. Men hade jag haft ett jätteintresse för bakning, inredning eller katter skulle jag kanske bloggat om det. Bokbloggandet ligger dock närmre eftersom jag också skriver om min egen skrivprocess så nej, att skriva om katter hade inte funkat.

För några år sedan läste jag om bokbloggande och statistiken i en undersökning (som kanske är fem år gammal nu) sa att bokbloggars levnadslängd låg på ca två år. Ibland undrar jag om den undersökningen verkligen stämmer eftersom jag känner till många bloggar som hållit på längre än så.

3. Vad är det bästa med att vara en bokbloggare?
Boktipsen hos alla fantastiska bokbloggare. Många bloggar troget år ut och år in och jag tycker att sådant som Bokbloggsjerkor och Smakebitar är toppen. Då kan jag verkligen botanisera runt, hitta nya bokbloggar och få mängder av boktips.

4. Vad är det värsta med att vara en bokbloggare?
Att jag inte hinner läsa alla bra böcker jag får tips om.

5. Har du svårt att skriva rubriker till dina inlägg?
Njae… Ibland kommer jag på bättre rubriker efteråt, men jag orkar inte vara så petig.

6. Finns det någon bokbloggare som du beundrar?
Flera stycken. Speciellt de som bokbloggat i många, många år. Respekt!

7. Vilken bokbloggare skulle du vilja ha som gästbloggare på din blogg?
Gästbloggare är nog inte min grej eftersom jag inte riktigt förstått saken med det. Min blogg är ju ”bara” en liten bok-och skrivblogg. Så… Nej, jag vet inte.

8. Hur ser din rutin ut när du bloggar? T ex vilken tid, klädsel, dryck m.m.
Rutinen är nog att jag inte har någon rutin. Ibland skriver jag inlägg i förväg som jag tidsinställer, ibland skriver jag inlägg som jag lägger upp på en gång, ibland låter jag de vila lite. Ibland skriver jag i telefonen. Jag skriver mest på kvällar och på helger blir det oftast på mornar.

Jag varken äter eller dricker när jag bloggar. Helt enkelt för jag märkt att jag glömmer bort ev dryck och fika som jag ställer bredvid mig. Och eftersom jag oftast bloggar hemma, är jag klädd i hemmakläder. Dvs inte samma kläder som jag har t.ex på jobbet, det skulle bli för obekvämt eftersom jag gillar att sitta i soffan med datorn i knäet.

9. Har du svårt för att skriva recensioner?
Ibland är det svårt. Om jag inte tyckte om boken och det är en svensk författare som håller på att etablera sig, eller om jag fått boken som recensionsexemplar. (Som tur är har det ännu inte varit katastrofdåligt vad gäller rec.exen.) För jag vill inte dissa för hårt om författaren inte är ”superkändis”.

När jag tänker på det har jag faktiskt lite svårt för att kalla det för recensioner. Det låter så… pretentiöst. Trots litteraturvetenskapliga kurser och en fil kand i svenska känner jag mig liksom förmäten som säger att jag skriver recensioner på bloggen. Knasigt kanske. Men så är det. Därför känns det bättre att tänka på dem som omdömen.

10. Vad tycker du om bokbloggarvärlden?
Det är en härlig egen liten värld där mer eller mindre alla är så otroligt fina mot varandra. Jag trivs jättebra med att få vara en del av den gemenskapen.

11. Vilka taggar du för den här taggen?
Ingen alls. Utan låter den som vill vara med.

Glad påsk på er förresten!
Jag hoppas ni har det fint här i påskhelgen och att ni får något fint eller gott i era påskägg 🙂

 

Frågor, Om att läsa

En smakebit på söndag – The Last Star

Mitt bidrag till dagens Smakebit hos Mari blir den sista boken från Rick Yanceys trilogi som började med The Fifth Wave (Den femte vågen) och som nu avslutas med The Last Star. En dystopisk science-fiction serie som är späckad med action.

”CASSIE

I’M GOING TO KILL Evan Walker.
The brooding, enigmatic, self-involved, secretive bastard. I’m going to put his poor, tortured, human-alien hybrid soul out of its misery. You’re the mayfly. You’re the thing worth dying for. I woke up when i saw myself in you. Oh, puke.” (s21)

Roligt att kunna vara med idag. Jag har oftast lite ont om tid att göra smakbitar med tanke på att jag på söndagarna brukar får ihop veckans kursuppgifter och skicka in dem. Men nu var jag klar redan igår. Yay! Det ger mig tid att blogga, läsa smakebitar och jobba med det egna manuset. Trevlig söndag!

Frågor, Om att läsa

Bokbloggsjerka – Köpbegäret och bokrean

Annikas bokbloggsjerkaFredag och jag är ledig från jobbet. Jag har ingen uppgift för utbildningen (mer än egna manusprojektet) och inget inbokat under dagen. Fast jag tänkte jag skulle ta en tur in till stan och kika lite på reaböckerna. Kika, inte köpa… Eller? Om att vilja köpa böcker handlar bokbloggsjerkan hos Annika idag. Jag har tid att vara med och tycker det är jättekul att den börjat igen. Frågan från Annika lyder:

Jag kan inte gå in på en bokhandel utan att köpa böcker som jag känner ett absolut tvång att äga just där och då. Jag utgår ifrån att alla känner igen sig (eller har jag fel?), var tror du att detta tvång/denna impuls bottnar i?

emma-austenTvånget kring att äga böcker har lugnat ner sig. Många böcker är dock otroligt snygga, som alla vackra klassikerböcker. Deras omslag kan verkligen få mig att vilja äga ungefär varenda en. Och visst, någon har slunkit med hem trots att jag inte tänkt handla. Så snygghet i kombination med att det är en bok en liksom borde ha läst då faller jag lättare. Eller ja, ähum, borde ha läst. Jag säger inte att jag läst mina finklassiker bara för att jag köpt dem.

Det är i alla fall en tanke kring varifrån mitt tvång kommer ifrån. Dessutom kan jag tänka att en liten, liten pocket ska väl ändå inte ta så mycket plats. Och är den inte bra kan jag skänka/sälja den. Ett intalande som ibland får mig göra inköp.

stall_ut_en_vaktare-lee-harperMen faktiskt är det så att jag har blivit mycket bättre på att inte följa impulskänslan att vilja äga boken. Jag lånar böcker från biblioteket ofta. Och än så länge har jag inte stött på en bok som inte funnits. (Jag vet, det går att önska att de beställer, men det har jag sluppit.)

Ska bli spännande att se hur boktittandet kommer gå idag. Jag är mest på jakt efter ungdomsböcker, men med tanke på hur välfyllda bokhyllorna är – d.v.s. fulla – borde jag inte köpa någon alls. 😉

Trevlig helg på er!