Om att leva, Om att skriva

Dags att skriva igen

Eller snarare redigera, även om det säkerligen kommer bli en del skrivande. Under sommaren har skrivandet fått stå tillbaka för sol, bad och utflykter till nästan enbart stranden. Vid två tillfällen fick jag sådär toklust att skriva och avverkade någon dryg timma ett par mornar till att skriva lite. Dystopimanuset fick sig en nyskriven scen – som jag förstås kommer behöver arbeta med framöver – och jag är så glad och tacksam för att när jag väl sätter mig och skriver så går det av bara farten. 5 sidor, dvs 1690 ord på 1 timma och 2 minuter.

För mig som inte orkat skriva (en underdrift typ, men jag tror ni är med på vad jag menar här i utmattningens kölvatten) är det så himla skönt att känna att det faktiskt går att få ur sig orden när jag väl sätter mig ner. När huvudet är med och fingrarna inte snubblar fram och hoppar över ord eller skriver ord som hjärnan inte registrerat alls osv.

Men nu är det dags. Jag ska gå en distanskurs i att skriva där fokus är på det egna projektet under hela terminen. Kursen är på halvfart och jag går den för att ge mig själv en morot att faktiskt ägna manuset tid igen. För jag är fortfarande trött och känslig för ansträngningar men vill inte låta månaderna gå utan vidare kontakt med mitt manus.

För ett år sedan i slutet av september skickade jag in första delen av dystopimanuset (planerat för två delar) till ett antal förlag och ja, om ni läste här i våras vet ni att jag länge väntade på besked från ett förlag där man till sist beslutade att inte ge ut alls. Så det är ett år sedan som jag arbetade på mitt manus. Det är faktiskt ett år sedan jag skrev och redigerade över huvudtaget. För redan i höstas var den annalkande utmattningen där och påverkade vad jag förmådde prestera.

Men nu så.

Fast vet ni vad. Även om det är dags att börja skriva igen har jag tagit en sista helg och gjort ingenting. Eller ja, nästan ingenting. Ingenting av skrivande mer än det här inlägget då. Jag har läst också. Och färglagt en teckning från min mindfulness-rit-bok. Och så har jag varit på en konsert med en symfoniorkester som framförde film-, tv-serie- och dataspelsmusik. Och bakat. Usch, nu lät det som jag gjort en massa saker, men det har jag verkligen inte. Trots att jag köpt en tröja också. 😉

Men bortsett från konsert och tröjinköp har jag hållit mig nästan helt i soffan, ja faktiskt mycket mer än vad katterna gjort. Och gissa, det har varit precis vad jag behövt.

Två saker som sysselsatt mig i helgen. Perfekta att ägna sig åt i just soffan.

(En vänlig bloggare informerade mig om att kommentarsfunktionen saknades för det här inlägget och jag upptäckte att jag blivit rejält spammad så jag gissar att WP helt enkelt spärrat kommentarerna. Eftersom jag aldrig varit med om detta tidigare och inte kan lista ut hur jag ska få tillbaka den testar jag att kopiera inlägget och lägga upp det på nytt för att se om kommentarsfältet dyker upp. Förlorar dock alla finisar som tryckt på gilla-knappen nu när jag tar bort förra inlägget. Ser ju lite knasigt ut med två likadana efter varann. … Och så kollade jag! Det ut som det ska. Bara att gilla och kommentera! 🙂 )

Annonser
Om att läsa, Om att leva

Shaun Tan – bilder som säger mer

Med ett lugnt tempo för sommaren och få aktiviteter inbokade blev det i alla fall en tur till Helsingborg och en natt på hotell här under semestern. Allt tack vare att bloggaren NinnaO nämnt att Shaun Tan hade en utställning på kulturhuset där. Shaun Tan är illustratör från Australien och har flera fina och annorlunda bilderböcker att visa upp. Det röda trädet, Borttappad och Ankomsten är några jag skrivit om.

Shaun Tan upptäckte jag tack vare att vi läste bilderboken Borttappad i Barn- och ungdomslitteraturkursen jag gick för några år sedan. Han fick ALMA-priset 2011 och samma år fick han en Oscar för bästa animerade kortfilm, baserad just på boken Borttappad (The Lost Thing).

Förutom bilderböckerna för barn har han gjort en grafisk roman, Ankomsten, som handlar om en man som när det blir oroligt i hemlandet lämnar sin familj för att söka lyckan för dem i ett främmande land. Genom bilder som fint beskriver kulturkrockar, det svåra i att bli en del av ett nytt samhälle och längtan till de nära som är så långt borta har Tan skapat en bok som fängslar och fascinerar. För flera av bilderna har Tan hämtat inspiration från gamla gråbruna fotografier och färgskalan för hela boken går alltså i dessa toner.

På utställningen kunde man sitta ner i ett rum och läsa hans böcker, ett mycket trevligt inslag. Dessutom fanns många originalbilderna från Borttappad och det gick även att se en film med Shaun Tan, samt kortfilmen. Bifogar den, fast jag hittade den bara i sin helhet med fransk text, och på engelska förstås. Men det funkar. Titta gärna. Den är en femton minuter.

I sommar har jag också läst hans bok Sommarregler (en passande titel så här års med många bra lärdomar att ta fasta på) och så har jag hans Berättelser från yttre förorten att se framemot eftersom den ligger i min TBR-hög. Är du nyfiken på Tan tycker jag absolut att du ska ge honom en chans. Och tänk nu inte att det enbart är för barn bara för att det är bilderböcker. Speciellt Ankomsten är en bok som allt kan passa en äldre målgrupp. Om inte annat fascinerades min läsecirkel starkt av den.
image

(Utställningen på kulturhuset Dunkers i Helsingborg pågår till den 12 aug.)

Om att leva

Bad- och skrivtid

Jag vill ha mer semester. Jag vet, vi har det bra i Sverige med våra betalda semestrar men jag har ändå inte fått nog och vill inte alls börja jobba på måndag. Jag vill ha mer.
image

En förkylning har i tre dagar satt stopp för badandet. Även om jag orkat göra annat smått är det bad som lockar. Sandstränder är inga vanliga inslag i badrepertoaren utan det är klippor, badbryggor och stegar som gäller. Och tänk, nu har vi 24 grader varmt vatten på flera av favoritbadplatserna.
image
Så jag håller tummarna för att det förkylda går över snabbt och att jag får möjlighet att bada så snart som möjligt. För när det kommer till bad då kan jag inte få nog.
image

Läsningen har flytit fint under sommaren medan skrivandet har fått stå tillbaka. Men jag är säker på att det blir mer av den varan här fram över. På vilket sätt får jag berätta mer om en annan gång och säger bara att jag har ordnat för mig så att jag kommer bli ”tvungen” att ägna mig åt mitt manus. Vilket manus det blir återstår dock att se.

Så passar jag på att hälsa en ny följare välkommen här för juli månad. Tack för att du vill läsa och följa min blogg!
image

Om att leva, Om att skriva

Inte en bok men bokigt ändå

Efter midsommarfirande med goda vänner på midsommarafton blev det en lugn midsommardag med en biltur och pickninck.

Den här fina viken ligger mellan Marstrand och Kungälv. De västliga vindarna kom med lite väl mycket kraft och svalka så det blev till att sitta i lä.

Den ombyggda kvarnen går det att bo i och andra halvan hade någon gång läst någonstans att författaren Mats Strandberg (Färjan, Cirkel-trilogin) bott här.

Mats Strandberg kan ju ha skrivit på sin skräckroman Hemmet här (om en fantiserar lite) så det var lätt inspirerande att föreställa sig att han kanske suttit just här inne, blickat ut under skrivpassen och på så vis fått ihop sin bok.

Om inte annat skulle jag gärna göra det. Bo här. Skriva, blicka ut, ta en promenad och skriva lite igen.

 

Om att läsa, Om att leva, Om att skriva

Första gången på sex år

Min blogg fyller sex år snart. Jag startade den för att få en daglig kontakt med skrivandet med en tanke om att alla sorters skrivande var bättre än inga sorter alls. Så även om det inte gällde manus utan tankar om sådant jag läst och upplevt skulle det medföra att jag kom närmre orden. Och därmed skulle orden komma närmre mig.

Ungefär så tänkte jag och ungefär så blev det. Skrivandet blev mer naturligt än det varit innan och det har under de här sex åren blivit lättare att finna ord till meningar som ju bildat stycken och som i sin tur bildat hela inlägg. Om och om igen. Nästan helt utan paus.

Inte heller i sommar stänger jag igen min bloggaktivitet. Men jag gör ett val att skriva mindre än jag brukar.

Orsak?

Dels för återhämtnings skull, dels för att jag har mindre att skriva om (redigerandet/skrivandet är ytterst sparsmakat i nuläget).

För första gången på sex år ska därför bloggandet få mindre uppmärksamhet under sommaren. Jag pausar inte helt, utan kommer skriva om böcker. Och ibland kikar jag in hos er. Aldrig trodde jag att bloggandet skulle leda till så många fina bloggbekantskaper. Jättekul!

Det ni har att vänta är alltså ett par recensioner av recensionsexemplaren jag fått nyligen och böckerna jag läste på korta semestern, bland annat Kvinnan på tåget och A Room with a View.

Ha det fint nu så ses vi lite då och då här i sommarens bloggvärld!

Trevlig sommar!
Om att leva

Vidgade vyers resultat

Nya insikter

Efter en veckas semester med läsning och sol, promenader, lite shopping och god mat om kvällarna kom insikterna jag efterfrågat innan resan intrillande. Eller nej. Inga uppenbarelser även om jag fann en viss… lösning. Att det sedan inte alls blev som jag tänkt eftersom chefen ändrat sig nu är en helt annan sak. Nytt att förhålla sig till igen och innan något är påskrivet vågar jag inte hoppas att det blir som jag, ja, just hoppats.

En insikt resan gav med råge var i alla fall lyckan av att kunna ligga. Alltså ligga ner. Det är först när ens kropp slutar fungera och inte gör det den brukar som en begriper hur otroligt värdefullt det är när allt fungerar. Och fy sjutton att en tar vissa saker för givet. Som att ligga ner. Jag åkte på någon helvetisk muskelinflammation i en ryggmuskel som ledde till att jag nätt och jämt enbart klarade av att sitta. Så var det i ett helt dygn innan det släppte och jag kunde hasa mig ner till poolen. Ljuva lycka!

Live work play

Med förhoppning om att vårens prövningar ger med sig och att balansen mellan arbete och fritid kommer jämna ut sig framöver hittade jag den här skylten på strandpromenaden. Live, work and play ska få bli mottot för resten av året och så överger jag mitt annars gärna använda favoritcitat från filmen A Long Kiss Goodnight ”Life is pain. Get used to it!”

Läst

Gissa om läsningen gått undan. Fyra böcker hade jag med och tre lästes ut jättesnabbt (Kvinnan på tåget, Det handlar om dig och Rosengädda nästa). En ny hittade jag dessutom på plats i bokbytarhyllan så den fick gå före A Room with a View som jag hade påbörjat. En sax i hjärtat är en störtskön pusseldeckare i bästa Agatha Christie stil och utspelar sig i en by på den småländska landsbygden sommaren 1957. Snart utläst och jag har inte alls listat ut vem mördaren är. Antingen är jag oerhört blind för eventuella ledtrådar eller så är det bara listigt skrivet. Oavsett, roligt att klura. För denna och de andra kommer snart ett omdöme. Fortsätter sommarkvällarna gissar jag dock att det kan dröja. Det är trots allt mer lockande att ta vara på fint väder än att skriva vad jag tyckt om ett gäng böcker. 😉

Om att leva, Om att skriva

Få ihop arbetsvardagen

Förra veckan var ingen enkel vecka. Alldeles för många besked och upptäckter som sänkte förhoppningar och tilltro till än det ena och än det andra. Ingen enkel situation alls på denna arbetsplats. Synd det, för egentligen trivs jag bra.

Så nu står jag här (eller sitter faktiskt) alldeles villrådig. Ska jag stanna och försöka ta mig igenom ännu en höst där de stora organisatoriska förändringar som sker kanske blir till min fördel (besked till januari) eller ska jag pausa (ta ledigt utan pengar för att på avstånd betrakta vad som sker utan att påverkas direkt), eller söka något helt annat?

Har lite tid till att fundera, men gissa om detta går runt i tankarna även när jag bestämmer att jag ska ta ett beslut senare. Inte alltid lätt att styra över tankeverksamheten. Och mitt i allt vill jag skapa förutsättningar för en god skrivarvardag. Livspussel eller vad?