Lite av varje

Jag pysslar med både lite och mycket på samma gång. Promenerar till jobbet när vädret tillåter och eftersom sommarlunken infallit. Skönt att inte ha mötes- och samtalstider att passa om mornarna. Så med denna frihet blev det en promenad till Ullevi ikväll för en utanför-lyssning på Coldplays spelning plus en fika innan konserten. Annars, läser. Har läst igenom min ena testläsares kommentarer (mer om det senare) och har själv börjat testläsa ett manus lite smått. Och läser en ungdomsbok som får mig att skratta. Den hoppas jag bli klar med innan helgen för då bär det iväg till Bråvallafestivalen. Så, som sagt, lugn lunk men ändå rätt fulltecknat. Sommartid typ.

Planer för helgen ja…

… det har jag väl som typ alla andra. Midsommarfirande med vänner. Och så tänkte jag läsa igenom min ena testläsares kommentarer i helgen. Ja, ni läste rätt. Min ENA testläsares kommentarer. För jag bidde med två testläsare igen, efter att ha tappat den ena. Men oavsett hinder som stod i vägen för denna testläsare kom den tillbaka.

Visst är jag nyfiken på att läsa, men jag vill ge det tid, och låta feedbacken sjunka in. Vissa saker rusas fram, detta vill jag inte göra så med. Om jag har tid att läsa och fundera på responsen borde den också bli lättare att ta till sig. För jag vill ge dels kommentarerna rättvisa, dels min egen förmåga att ta till mig av dem rättvisa. Är jag trött, stressad eller så, då tänker jag att jag är sämre på att ta emot.

Men först, midsommar. 🙂

Glad midsommar på er alla!

Drama hos frisören

Efter jobbet hade jag bokat tid hos frissan. Eftersom jag slutade jobbet lite tidigare åkte jag förbi salongen för att se om det kanske gick att få håret klippt något tidigare. Men, drama! Två frisörtjejer hördes bli allt högljuddare bakom väggen bakom disken och han som tog emot mig blev inropad dit innan jag hann säga mitt ärende.

Tur det. För sedan dundrade ena tjejen ut, rödgråten och efter några höga tillrop(!) mot den andra. Han som tog emot kunder tittade liksom förvirrat och ursäktande på mig och jag öppnade munnen för att säga att jag vill bli klippt tidigare, men insåg att jag nog inte vill bli klippt alls. Skulle någon av de tre tjejerna verkligen klara en klippning i sitt upprörda tillstånd? En stormar ut, en annan likaså och han efter henne. En tredje svarar i telefonen efter att jag jag gjort en viftande gest åt henne att ta det före mig. Jag behövde tänka igenom vad jag skulle säga. Fråga om en klippning nu? Nä… Komma tillbaka om en timme för tiden jag bokat…?

Jag bokade om och beslutade mig för att det får vara färdigklippt där. Min favorittjej har ändå slutat och den ena tjejen som stormade ut klippte mig en gång och blev sur när jag påpekade att jag ville ha en liten, liten förändring av hur hon hade klippt frisyren.

Så nu går jag runt här med mitt ovanligt långa hår och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Typiskt.

 

Ähum sol, liksom…

Andra som också råkar bli distraherade av sol? Fint väder? Får picknick-feeling och att vill vara ute typ hela tiden bara för att det är över 20 grader?

Jag är sådan varenda år. Trots att jag inte gillar att sola! Misstänker starkt att sommarens oftast få soldagar gör mig vill-ha-det-varmt-så-jag-kan-bada-tokig. Förra året badade jag en dag. EN dag. Den dagen badade jag över fem gånger. Fick inte nog.

Igår glömde jag att solen tenderar att brännas. Ansiktet var som vanligt skyddat. Men resten – hejsan hoppsan liksom. Utekalas i det soliga på dagen och sedan picknick på brygga på kvällen (skulle dragit förbi Ullevi också och tjuvlyssnat på Körberg, Sjöholm och Jöback men då slog tröttheten till efter hela dagen ute så det bidde soffan istället) och jag var fint röd på speciellt armarna som fått en rejäl dos sol – blek som jag är vad annat att vänta… Nu har det faktiskt nästan gått över till brunt men jag tänker se till att smörja mig ordentligt idag. För det är fint väder nu med!

Yay!

 

Minisemester och skrivpepp

I några dagar var jag internetfri. Det händer inte ofta och vad konstigt det var att inte kunna kolla upp allt möjligt i telefonen. Märkligt var det också att inte på en vecka arbeta med manuset. Jag ville gå igenom vissa saker innan jag skickade det för testläsning men med de avslutande träffarna på utbildningen och turen till Köpenhamn blev det inte att jag kunde göra det jag ville just då. Så efter Köpenhamn, som vi kom hem från i början av veckan, blev det ett par intensiva kvällar innan jag skickade till testläsare igår.

Nu känner jag mig tom och lättad. Jag tycker det är skönt att jag har lämnat ifrån mig dystopin samtidigt som det är tomt att inte ha något att arbeta med. Men det kommer jag råda bot på snart. Ungdomsboken jag skickade till förlag för två år sedan tänker jag redigera om för att se om den kan komma igenom ett nytt försök till utgivning lite senare och jag har några förlag sparade för detta.

Men Köpenhamn då. Jag och andra halvan var äkta turister. Åkte båt i kanalerna och hamnen, klättrade i kyrktorn och besökte museer, käkade ute och ville inte gå in om de ljusa kvällarna som lockade med sina uteserveringar.

Jag kämpade mig upp i ett kyrktorn  – ja, jag säger kämpade eftersom trapporna var mer som stegar vissa avsatser – och nådde ändå upp toppen eftersom trappan går som en spiral på utsidan av tornet sista biten (andra halvan tyckte det räckte att stanna inne i tornet) och däruppe var utsikten verkligen hisnande. Fick se till att jag kom med på bild för att bevisa att jag tog mig ända upp. Kändes som en bedrift liksom. Gissa förresten om jag hade träningsvärk nästa dag efter att ha gått upp för kyrkans över 400 (?!) trappsteg. Måste helt klart börja träna. Vilket jag ju har tid med nu när jag inte pluggar…

Tyvärr var inte vädret nice hela tiden. En dag regnade det. Då blev det att hålla sig under paraplyet och undvika de stora vattenpölarna eftersom stövlarna lämnats hemma.

Kul att ta en minisemester så här när sommaren är i sina startgropar. Ljusa kvällar är en favorit. Vinterns mörka eftermiddagar känns overkliga när vi har det så här fint nu. Jag skulle gärna ha det så hela tiden.

Så nu längtar jag efter semestern som dröjer en månad till. Och så längtar jag efter att sätta tänderna i ungdomsboken. Jag fick så himla fin respons på ett kort utdrag av den (två sidor) på kursträffarna. En kommentar som jag blev lite extra glad över var att en läsare tyckte texten påminde om serien Skam och sa ungefär att den var rapp, tät och dramatisk så som serien är. Jag som inte ens sett Skam, mer än när jag zappat förbi… Men jag ska se den. Nu känns det som jag verkligen borde göra det. Kul att få höra i alla fall.

 

Läsa innantill… not so enkelt like it verkar

Här nu på kvällen efter att ha packat väska och städat halva lägenheten går jag lite käckt igenom uppgifterna vi har för avslutande träffarna på utbildningen och inser att jag blandat ihop ungefär allt. Och by the way – nej! – kursen är inte på engelska. Men rubriken behövde gestalta mitt förvirrade tillstånd i vilket jag mixat ihop så kallade handledargrupper och tvärgrupper och de uppgifter som ska redovisas i dem, och att jag nu dessutom lyckades läsa in mig på fel uppgift. Jag som aldrig tar miste på sådant här. Eller snarare, aldrig tar miste. Punkt!

Jag ger upp.

Varför blev det nu så här då? Jo, för att allting heter likadant. Metod-något hit och metod-något dit, läsning-något hit och läsning-något dit. (Med samma avslutande uppgiftsnummer på det hela.) Ibland är det bara så, en fixar inte att läsa innantill och följa instruktioner helt enkelt. Jag behöver sommarlov!