Om att läsa, Om att leva, Om att skriva

Första gången på sex år

Min blogg fyller sex år snart. Jag startade den för att få en daglig kontakt med skrivandet med en tanke om att alla sorters skrivande var bättre än inga sorter alls. Så även om det inte gällde manus utan tankar om sådant jag läst och upplevt skulle det medföra att jag kom närmre orden. Och därmed skulle orden komma närmre mig.

Ungefär så tänkte jag och ungefär så blev det. Skrivandet blev mer naturligt än det varit innan och det har under de här sex åren blivit lättare att finna ord till meningar som ju bildat stycken och som i sin tur bildat hela inlägg. Om och om igen. Nästan helt utan paus.

Inte heller i sommar stänger jag igen min bloggaktivitet. Men jag gör ett val att skriva mindre än jag brukar.

Orsak?

Dels för återhämtnings skull, dels för att jag har mindre att skriva om (redigerandet/skrivandet är ytterst sparsmakat i nuläget).

För första gången på sex år ska därför bloggandet få mindre uppmärksamhet under sommaren. Jag pausar inte helt, utan kommer skriva om böcker. Och ibland kikar jag in hos er. Aldrig trodde jag att bloggandet skulle leda till så många fina bloggbekantskaper. Jättekul!

Det ni har att vänta är alltså ett par recensioner av recensionsexemplaren jag fått nyligen och böckerna jag läste på korta semestern, bland annat Kvinnan på tåget och A Room with a View.

Ha det fint nu så ses vi lite då och då här i sommarens bloggvärld!

Trevlig sommar!
Annonser
Om att skriva

Vidgar vyerna

Det finns en plats i närheten av lägenheten som är något av en favoritplats. Här går det att sitta på gräset, en bergknalle, under träden i skugga eller med benen dinglande på en liten mur. Jag säger liten, men den är bara låg på ena sidan och har ett stup på andra. Härifrån, från muren, gräset och bergknallen har man finfin utsikt över centrala Göteborg, lite av Hisingen och en klar dag ser man hamnen med älvmynningen i horisonten.

Funderandet över livspusslet där skrivtid och arbetsliv och vanlig vardag (med en vettig fritid) gör sig rätt bra här. Perspektiven kan få skifta fokus och med blicken mot bilarna som susar förbi nedanför på leden, eller kryper fram i rusningen, skapas en känsla av att möjligheterna är… ja, om inte oändliga så i alla fall många. På gott och på ont.

Jag har dock inte löst frågan på hur skrivarvardagen och det andra ska samsas. Vet inte ens hur hösten ska se ut, mer än att ett alternativ inte längre är möjligt. En sak i taget. Så vad kan jag göra, annat än att säga att fortsättning följer.

Och fortsättningen den följer om en dryg vecka för nu tar jag semester. Kanske någon insikt trillar in då när det blir miljöombyte och nya vyer att ta in. Ha det fint!

Ps. Jag har fått nya följare här i maj som jag passar på att hälsa välkomna. Stort tack för att ni läser och vill följa min blogg! Ds.

Om att leva, Om att skriva

Få ihop arbetsvardagen

Förra veckan var ingen enkel vecka. Alldeles för många besked och upptäckter som sänkte förhoppningar och tilltro till än det ena och än det andra. Ingen enkel situation alls på denna arbetsplats. Synd det, för egentligen trivs jag bra.

Så nu står jag här (eller sitter faktiskt) alldeles villrådig. Ska jag stanna och försöka ta mig igenom ännu en höst där de stora organisatoriska förändringar som sker kanske blir till min fördel (besked till januari) eller ska jag pausa (ta ledigt utan pengar för att på avstånd betrakta vad som sker utan att påverkas direkt), eller söka något helt annat?

Har lite tid till att fundera, men gissa om detta går runt i tankarna även när jag bestämmer att jag ska ta ett beslut senare. Inte alltid lätt att styra över tankeverksamheten. Och mitt i allt vill jag skapa förutsättningar för en god skrivarvardag. Livspussel eller vad?

Om att leva, Om att skriva

Vägen till en god skrivarvardag

Många som bloggar om sitt skrivande verkar ha så mycket tid att skriva. Och ofta även ork. Men de som verkar ha både tid och ork kan väl ändå inte INTE jobba?

För det framgår inte alltid om dessa författare eller aspirerande sådana har ett brödjobb. En stadig inkomst som trillar in varje månad.

Spännande. Det tycker jag i alla fall som funderar på hur en skrivarvardag ska gå ihop med ett arbetsliv. Kanske har de ett annat sorts arbete än vad jag har? Ett som tillåter dem lämna arbetsdagen utan att de tömts på sin energi. Troligen.

Men det är ju inte varje dag jag känner mig uttömd. Som tur är. Men i längden blir det för ofta.

Så. Jag funderar på hur jag ska lösa detta dilemma. Återkommer med rapport när jag funnit en väg till en god skrivvardag. 🙂

Om att leva, Om att skriva

I korthet

Inga inläggsidéer

Marie på Mitt skrivliv skrev för en tid sedan om tomheten i att inte finna inspiration. Nu instämmer jag i detta vad det gäller att skriva inlägg helhjärtat. Ibland dyker en tanke upp, men när jag ska ta hand om den då har den flugit sin kos och lämnar ett tomt avtryck av ingenting.

Läsning

Som tur är läser jag rätt mycket nu och det genererar ju åtminstone någon sorts inlägg. Finna sig, Agnes Lidbeck, är läst och ett omdöme kommer snart. Även M.R.C. Kasasians två senaste har jag läst och ett de får ett gemensamt inlägg där jag bland annat kommer fundera över karaktären och den personlige detektiven Mr Grice som har så många likheter med två andra kända detektiver som jag tycker mycket om.

Redigerar

I sakta takt snurrar tankarna på hur jag ska hantera min dystopi, både första delen som fick så fin feedback i refuseringen från förlaget och andra delen vars inledning och jag inte riktigt är sams. Grunna är ett bra ord för det jag gör. Ingen jätteaktiv tankeverksamhet utan det ligger mer där i bakhuvudet och spinner. Någonstans leder det säkert.

Återhämtning

Fortsätter färden mot ett piggare jag. Sover mycket, läser mycket och ser en del på tv. Det som fungerar i tv-väg är långsamma serier à la MacGyver och Unge kommisarie Morse. Endeavour, som den heter i original, är ren njutning på flera sätt med sina duktiga skådespelare och fina 60-talsmiljöer. MacGyver däremot kan vara rätt svår med sina knasiga dialoger och supertöntiga komma-ur-knipan-lösningar. Men samtidigt alldeles alldeles underhållande i perfekt långsam takt.

Uppdatering

Gjorde misstaget att uppdatera appen WordPress. Det slutade med att jag inte kan spara inlägg som utkast där. Uppdateringar alltså. Alldeles för ofta blir de till det sämre.

Ser fram emot

Nästa vecka är det en röd dag igen och klämdagen tänkte jag antingen ta ut eller jobba hemifrån på. Oavsett, en extra dag ledig på torsdagen. Ljuva lycka. Välbehövligt och förhoppningsvis varken blåser eller regnar den bort så att en kan få vara ute utan att frysa. Och jag vet, det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Men det råkar jag tycka är helt fel och instämmer inte alls.