Minisemester och skrivpepp

I några dagar var jag internetfri. Det händer inte ofta och vad konstigt det var att inte kunna kolla upp allt möjligt i telefonen. Märkligt var det också att inte på en vecka arbeta med manuset. Jag ville gå igenom vissa saker innan jag skickade det för testläsning men med de avslutande träffarna på utbildningen och turen till Köpenhamn blev det inte att jag kunde göra det jag ville just då. Så efter Köpenhamn, som vi kom hem från i början av veckan, blev det ett par intensiva kvällar innan jag skickade till testläsare igår.

Nu känner jag mig tom och lättad. Jag tycker det är skönt att jag har lämnat ifrån mig dystopin samtidigt som det är tomt att inte ha något att arbeta med. Men det kommer jag råda bot på snart. Ungdomsboken jag skickade till förlag för två år sedan tänker jag redigera om för att se om den kan komma igenom ett nytt försök till utgivning lite senare och jag har några förlag sparade för detta.

Men Köpenhamn då. Jag och andra halvan var äkta turister. Åkte båt i kanalerna och hamnen, klättrade i kyrktorn och besökte museer, käkade ute och ville inte gå in om de ljusa kvällarna som lockade med sina uteserveringar.

Jag kämpade mig upp i ett kyrktorn  – ja, jag säger kämpade eftersom trapporna var mer som stegar vissa avsatser – och nådde ändå upp toppen eftersom trappan går som en spiral på utsidan av tornet sista biten (andra halvan tyckte det räckte att stanna inne i tornet) och däruppe var utsikten verkligen hisnande. Fick se till att jag kom med på bild för att bevisa att jag tog mig ända upp. Kändes som en bedrift liksom. Gissa förresten om jag hade träningsvärk nästa dag efter att ha gått upp för kyrkans över 400 (?!) trappsteg. Måste helt klart börja träna. Vilket jag ju har tid med nu när jag inte pluggar…

Tyvärr var inte vädret nice hela tiden. En dag regnade det. Då blev det att hålla sig under paraplyet och undvika de stora vattenpölarna eftersom stövlarna lämnats hemma.

Kul att ta en minisemester så här när sommaren är i sina startgropar. Ljusa kvällar är en favorit. Vinterns mörka eftermiddagar känns overkliga när vi har det så här fint nu. Jag skulle gärna ha det så hela tiden.

Så nu längtar jag efter semestern som dröjer en månad till. Och så längtar jag efter att sätta tänderna i ungdomsboken. Jag fick så himla fin respons på ett kort utdrag av den (två sidor) på kursträffarna. En kommentar som jag blev lite extra glad över var att en läsare tyckte texten påminde om serien Skam och sa ungefär att den var rapp, tät och dramatisk så som serien är. Jag som inte ens sett Skam, mer än när jag zappat förbi… Men jag ska se den. Nu känns det som jag verkligen borde göra det. Kul att få höra i alla fall.

 

Jag biter på naglarna och har en plan

Då var det gjort. Det nervösa nagelbitandet kan börja. För jag har skickat manuset till testläsarna. Jag är så oändligt glad för att det finns människor som vill göra det här. För mig. Wow!

Jag gör självklart samma tillbaka, och ser att det finns en enormt stor behållning i att läsa andras texter för att lära mig själv om mitt eget skrivande.

Lite dubbelt upp blir det dessutom av nagelbitandet här framöver. Jag är ju skrivpedagog nu. Och det vill jag ta vara på. Så i höst kommer jag se hur jag förverkligar detta. Mer om det då. Men,  jag har en plan, som Sickan så käckt säger och aldrig ger upp. Så tänker jag med göra. Jag har min plan, och jag tänker inte ge upp förrän den går i lås.

 

Läser ikapp och läser

Efter gårdagens uppgivenhet efter upptäckten av hur jag snurrat till det med alla uppgifter som skulle göras inför utbildningens avslutande träffar har jag äntligen börjat komma ikapp. (Längsta meningen i bloggens historia?!) Allt har inte blivit rätt trots ansträngningar under dagen att få iordning på det. Men det är bättre idag än igår i alla fall. 

Så nu tar jag pluggpaus och kan äntligen börja läsa Elin Säfströms En väktares bekännelser. Vad är väl bättre än att ligga i en hotellsäng med te och choklad bredvid sig och ha en bok i handen? Dessutom drar vinden fram utanför så det dundrar. Nästan som en höstkväll. Mysigt! (Och helt ok med blåsvädret eftersom det faktiskt inte är höst.)

Läsa innantill… not so enkelt like it verkar

Här nu på kvällen efter att ha packat väska och städat halva lägenheten går jag lite käckt igenom uppgifterna vi har för avslutande träffarna på utbildningen och inser att jag blandat ihop ungefär allt. Och by the way – nej! – kursen är inte på engelska. Men rubriken behövde gestalta mitt förvirrade tillstånd i vilket jag mixat ihop så kallade handledargrupper och tvärgrupper och de uppgifter som ska redovisas i dem, och att jag nu dessutom lyckades läsa in mig på fel uppgift. Jag som aldrig tar miste på sådant här. Eller snarare, aldrig tar miste. Punkt!

Jag ger upp.

Varför blev det nu så här då? Jo, för att allting heter likadant. Metod-något hit och metod-något dit, läsning-något hit och läsning-något dit. (Med samma avslutande uppgiftsnummer på det hela.) Ibland är det bara så, en fixar inte att läsa innantill och följa instruktioner helt enkelt. Jag behöver sommarlov!

 

Författarens språkliga fingeravtryck

Vilka är dina vanligaste ord när du skriver? Vad skriver du mest? Jane Austen ska tydligen ha skrivit hövlighet, obetänksamhet och inbillning oftast. Det är inte mina vanligaste ord, det kan jag garantera.

I SvD:s artikel På jakt efter författarens språkliga fingeravtryck som handlar om författares sätt att skriva kan du bland annat läsa om vad som till exempel kännetecknar skillnaden mellan kvinnor och mäns texter. Allt utifrån statistiska dataanalyser som förstås kan vara mer eller mindre lätta att tillmäta betydelse beroende på vad man frågar efter.

Så här står det i alla fall:

Men den amerikanske författaren och journalisten Ben Blatt har roat sig med att göra systematiska, och samtidigt rätt osystematiska, kvantitativa studier av litteratur. Han har byggt upp litterära databaser på jakt efter författares unika ”fingeravtryck” och olika slag av upprepningar, för att pröva relevansen i olika vedertagna råd i konsten att skriva.

Lite kul läsning tyckte jag. Det kanske du också tycker. Trevlig läsning.

(Jag skrev förresten ett långt inlägg utifrån artikeln för några veckor sedan, men hela inlägget for ut i rymden för att aldrig mer återses… Jag tappade lite grann av lusten att skriva om då.) Artikeln ligger i högerspalten också så att den finns kvar ett tag, ifall du råkar tappa bort den. 😉

 

Bokinköp och bokvanor

Jag hittade en lista hos Akima Montgomery som handlar om bokköp och tyckte den var kul så jag hänger på. Fler som vill svara, bara gör det. (Länka gärna till mig så jag kan läsa era svar.) Och jag tror inte jag behöver översätta – ni hänger med väl fastän frågorna är på norska? 😉

Bokkjøpsliste

Hvor kjøper du bøker?
Jag köper helst böcker i butik, mer som impulsköp. Oftast pocket.

Forhåndsbestiller du bøker? Hvis ja, gjør du det i butikk eller på nett?
Nej det har jag inte gjort någon gång.

Hvor mange bøker kjøper du i gjennomsnitt per måned?
Per månad?! Nej, jag kan nog räkna böckerna jag köper per år. 3-5 skulle jag gissa på. Så har det varit de senaste åren i alla fall. Hyllorna är fulla och därför har jag skurit ner på inköpen rejält.

Benytter du ditt lokale bibliotek? Hvis ja, hvor mange bøker låner du av gangen?
Jag använder biblioteket flera gånger per månad, men lånar sällan mer än en bok per gång. Då vet jag oftast vad jag vill låna och reserverar boken över nätet för att hämta ut den när den står i hyllan och väntar på mig. Enkelt och smidigt. Då får jag verkligen till lånen.

Hva er din mening om biblioteksbøker?
Jag tycker att bibliotek är en av de bästa uppfinningar vi har! Tänk, oändliga (nästan) möjligheter till att låna vilken bok som helst. Förutom en engelsk bok har jag hittills inte stött på att boken jag vill ha inte finns att låna.

Hva syns du om brukte bøker?
Jag köper gärna böcker på second hand, men också här begränsar jag mig kraftigt efter fler inköp förr om åren. Loppis- och second handböcker ingår i summan 3-5 böcker per år. Men visst, jag har lättare för att köpa billiga böcker (ibland inte mer än en femma för en bok jag är nyfiken på!) och faller oftare för dem alltså.

Står dine leste og uleste bøker sammen?
Ja, det gör de. Borde kanske separera dem för att lättare få överblick över inköp jag ännu inte tagit mig an…

Planlegger du å lese alle bøkene du eier?
Jo, jag vill läsa böckerna jag har, men jag har väl ingen plan att det måste ske snart. Det blir efter hur lusten faller på, vad jag vill läsa.

Hva gjør du med bøker du eier, men som du ikke føler for å lese eller ikke liker?
Skänker eller säljer.

Har du donert bøker noen gang?
Ja, till second hand-butiker vars inkomster går till välgörande ändamål.

Har du noen gang hatt bokkjøpestopp?
Jo, det har. När bokhyllorna blev fulla tänkte jag inga fler böcker. Det höll väl några månader kan jag tänka. Minns inte längre.

Føler du at du kjøper for mange bøker?
Nej, det tycker jag inte längre. Men eftersom jag tar emot recensionsexemplar – och ibland frågar efter rec.ex. jag tycker verkar intressanta – är inflödet av böcker ändå rätt konstant. Men jag tycker det ligger på en bra låg nivå. Fast jag har tänkt gå igenom bokhyllorna i sommar (igen) för att se om jag kan skänka/sälja några fler. För när böckerna inte får plats i bokhyllorna utan börjar ligga här och där blir det för stökigt för min smak.

Och det var det. Mina bokbryderier och bokvanor. Hur ser det ut för dig? 🙂