Böcker, Om att läsa

En feelgood och texter från fängelset

Två böcker lästa i januari. Dessutom håller jag på med en tegelsten som snart är klar. Vad gäller läsningen i januari blev det en riktigt fin feelgood och en samling texter av frihetsberövade män.

En oönskad julklapp (2020) av Sara Molin, som gjort det igen. Alltså skrivit en pärla till feelgood.

Sara Molin kom i våras med sin första bok Som en öppen bok, som gjorde succé. Och det var hon väl värd efter flera års kämpande med att få ut sin debut. Så när En oönskad julklapp kom i november, var mina förväntningar höga. Och de infriades med råge. Så himla kul.

Och du som brukar läsa bloggen, och mina omdömen om böcker, vet att jag inte strösslar med lovorden. Molins första bok har jag i alla fall hänvisat till för flera av mina kunder som ett studieobjekt i hur en välskriven feelgood-bok kan se ut. Detsamma kan jag nu göra med En oönskad julklapp.

Men vad handlar den om? Jo, om Diana, sjuksköterska som jobbat utomlands, som volontär i sju år, och som återvänder hem över vintern och julhelgerna. Hon har fått ett vikariat på en akutmottagning, ska bo hemma med sin mamma igen, och rätt snabbt vänds vardagen upp och ned. För mamman som burit på en väl bevarad hemlighet hela Dianas uppväxt avslöjar den.

Smidigt berättat, några oväntade och väntade vändningar (det är ju trots allt feelgood så vissa saker går det liksom att förvänta sig, precis som det ska) gjorde läsningen till en njutning.

Det blev en bladvändarläsning på några dagar. Och om du också är ett fan, ja, då kan jag ju berätta att Molin redan skriver på nästa bok.

Men vad skiljer Molins böcker från andra feelgood då? Jo, det torde vara att de har en aningens mer seriös ton då de hanterar några ämnen som egentligen kan betraktas som rätt tunga och som hanteras med god balans för en feelgood. Det är inte heller så puttenuttigt som det kan vara ibland. Om du läst Jenny Colgans Små bageri-böcker vet vad jag menar. Så, En oönskad julklapp, rekommenderar jag starkt!

Friheten innanför murarna (2020) är en samling texter skrivna av interner på Mariefreds anstalt, utgiven av Magnus Utvik. Texterna består av korta reflektioner, längre berättelser och ger en fin insikt i hur männen på anstalten betraktar sin tillvaro.

Magnus Utvik, som står bakom utgivningen av Friheten innanför murarna, hade en skrivargrupp på anstalten. Flera visade intresse för att delta, och efter att par träffar blev det sex deltagare. I olika övningar berättar de om sina liv i korta glimtar, om att vara frihetsberövad och de får prova att uttrycka sina tanker utifrån korta rubriker som Ensamhet, Rädsla eller prova på att inleda en deckare.

Jag som arbetat i många år mot kriminalvården, med frihetsberövade föräldrar (både personer som varit häktade och som haft långa straff) och deras barn, tyckte boken lät intressant. Som skrivpedagog undrade jag också hur texterna skulle kunna se ut, vad de arbetat med och hur de tacklat sitt skrivande.

En del berättelser var mer självutlämnande och jag lärde mig rätt snart känna igen vem som skrev, utan att kolla efter namnet. Men så är det ju också, vi har alla vårt personliga sätt att uttrycka oss.

Om man ska titta lite djupare på texterna och personerna bakom tycker jag också det var intressant att få en inblick i en vardag som ofta varit kriminell, vilket speglades i flera texter. På andra skrivarkurser skulle texterna stuckit ut till sitt innehåll, då vi ”vanliga” svenssons lever i en annan verklighet och skriver om det vi känner till.

Friheten innanför murarna var intressant och jag tycker det är starkt gjort av deltagarna att bidra med sina texter. Så, är du nyfiken, då ska du verkligen ta dig en titt.

För februari hoppas jag läsa en bok för bokcirkeln och få läst några lockande recensionsexemplar. Och så min tegelsten. Men den är jag nästan klar med så den är nog minsta bekymret. Har du någon bok du längtar efter att läsa?

Om att skriva

Ibland är det flow

Jag har en rätt lättsam inställning till det här med att ställa krav på eget skrivande och att ha vissa pass att göra varje dag eller vecka. Jag tycker visserligen det är trist att jag inte alltid orkar eller bortprioriterar det för annat. Som att glo på någon tv-serie. Men det är inte hela världen. För jag tänker att jag kanske tar igen eventuella skrivmål (minst två pass per vecka) en annan dag.

Och i helgen gjorde jag det med råge, tog igen mina skrivmål en annan dag alltså.

Jämförelse med föregående helg:
Lördag 687 ord
Söndag 1153 ord
Och så nu senaste helgen: 
Lördag 2486 ord
Söndag 818, 749, 912 och 1275 ord

Kan dock erkänna att detta superflow om fem pass på trettio minuter upp till dryga timman uppstår rätt sällan. Och att det nu slutade med att jag inte fick städat som jag planerat, eller bakade mig en äpplepaj. Så kanske bara bra det.

Hur ser du på detta med skrivmål och deadlines?

Jag hade visserligen en deadline som var mer övergripande och det var en dröm jag hade om att få bli antagen av ett förlag och ge ut en bok innan jag fyllde fyrtio, eller åtminstone under året som fyrtioåring. Men eftersom jag snart fyller fyrtioett och inget förlag nappat på min dystopi får jag se det målet, den drömmen, den deadlinen som körd. Och jag har liksom förlikat mig med det. Och valt att inte pusha på med någon ny dröm, något nytt mål eller någon ny deadline. Nu blir det som det blir.

Böcker, Om att läsa

Läskaos och 48 böcker

Jag brukar vara med i Kaosutmaningen. Och 2020 var jag det med. Det är en läsutmaning som går ut på att man ska läsa minst 20 böcker som matchar något av kriterierna på listan. Jag läser inte böcker valda utifrån vad det står på listan, utan ser i efterhand om jag kan matcha in dem. Förra året lyckades jag med nitton. Så jag föll precis på mållinjen.

1. Läs en bok med vitt omslag.                                                  
Half Lost, Sally Green
2. Läs en bok som är en spökhistoria.
3. Läs en bok vars författare är från Indien.
4. Läs en bok vars författare är från England.                       
Half Bad, Sally Green
5. Läs en bok vars författare är från USA.
                              
Educated, Tara Westover
6. Läs en bok som är skriven av en pseudonym.
7. Läs en bok som publicerades det år du föddes.
8. Läs en bok vars huvudperson är HBTQ.                              
Sommarplåga, Hanna Jedvik
9. Läs en bok vars handling baserats på verkliga händelser.
Flickan med sju namn, Hyeonseo Lee
10. Läs en bok som utspelar sig på sommaren.                    

Inte längre min, Ann-Helén Laestadius
11. Läs en bok med en blomma på omslaget.                       
The Stranger Diaries, Elly Griffiths
12. Läs en bok som har en färg i titeln.
13. Läs en bok som utspelar sig i det landskap du bor.
14. Läs en lånad bok (ej en biblioteksbok).
15. Läs en bok/författare från Östeuropa/Sydeuropa.
16. Läs en bok/författare från Sydamerika.
17. Läs en novell.
18. Läs en debutbok utgiven 2020.                                           
Som en öppen bok, Sara Molin
19. Läs en bok med en katt på omslaget.
20. Läs en bok som har ett efternamn i titeln.
21. Läs en bok som du har fått i julklapp.
22. Läs en bok vars författare är eller har varit politiker.
23. Läs en bok med kvinnlig huvudperson.                            
Mellan oss, Sandra Beijer
24. Läs en bok där en stor del av handlingen inte utspelar sig på jorden.
Dunkelstjärna, Joseph A Davis
25. Läs en bok som djur/magiskt väsen ingår i handlingen i.
Half Wild, Sally Green
26. Läs en klassiker.
27. Läs en påskekrim.
28. Läs en bok av din favoritförfattare.                                   
Balladen om sångfåglar och ormar, Suzanne Collins
29. Läs en bok av en författare du inte har läst något av tidigare.  

Bete sig, Linda Jones                          
30. Läs en bok någon rekommenderat till dig.                      
Mitt storslagna liv, Jenny Jägerfeld
31. Läs en bok du endast lyssnar på.
32. Läs ett seriealbum/grafisk roman/bildroman.
33. Läs en fackbok.                                                                        
Skriv ditt liv, en handbok i skrivande, Jenny Eklund
34. Läs en bok som filmatiserats.                                               

Hunger Games, Suzanne Collins
35.
Läs en bok vars omslag i huvudsak är gult.                     
Athena: Grattis världen! Jag är här nu! – Elin Ek
36. Läs en bok med miljötema.
37. Läs en bok med en karaktär med samma yrke som du – eller ditt drömyrke.
38. Läs en YA-bok.                                                                         
Endgame: Kallelsen, Spelet, Striden – James Frey
39. Läs en barnbok utgiven i år.
40. Läs en bok som innehåller ett verb i titeln.                     
Bränn mina brev, Alex Schulman

SLUTRESULTAT FÖR ÅRET- 48 (?) LÄSTA BÖCKER
Jag brukar räkna antal lästa böcker per år, vilket brukar gå lätt och smidigt eftersom jag duktigt brukar skriva upp de jag läst. Så inte år 2020. Och fråga mig inte varför. Glömde? Men, när jag går igenom bloggen tycks det landa på 48 stycken. Då har jag även en fyra, fem, sex stycken som jag påbörjat men inte läst klart. Bland annat Lärarinnans sång, Vigdis Hjort, och en av Alex Schulman för bokcirkeln som jag inte kom in i, liksom FranKISStein (tror det stavades så) och en bok nr två i A Discovery of Witches.

Jag tror jag hoppar över läsutmaningarna i år, eller ja, den enda som jag hängt kvar med i snart åtta år, tror jag behöver fokusera på att faktiskt skriva upp det jag läst istället.

BOKFAVORIT?
Hm… Jo, jag tyckte väldigt bra om Alex Schulmans Bränn alla mina brev. Den överraskade verkligen positivt och hängde kvar länge efter att jag läst den i våras. Så den kan jag rekommendera varmt. Men annars fanns många bra och intressanta böcker och även några rena bottennapp, men de som jag tyckte allra sämst om, de skrev jag inte om. Inte när de har svenska mindre författare i alla fall. Vill inte dissa på det sättet.

Nu ser jag i alla fall fram emot ett nytt läsår. En bok avklarad, bara uppemot ett femtiotal till att avverka. För vi satsar väl på en bok per vecka? Eller vad säger du? Har du något läsmål eller någon utmaning du deltar i?

Kommande böcker på bloggen, och en av dem har jag redan läst klart.
Om att skriva

Räknar ord då och då

Jag brukar inte räkna ord eller sidor när jag skriver, men nu när jag skriver nytt har jag börjat med det. Tänker att det kan vara en morot, något som gör att jag sätter mig vid datorn.

Och hur går det då? Jo, rätt ok. En anledning till att jag inte skrivit tidigare om kvällarna/helgerna är ju för att jag inte förmått det. All hjärnverksamhet har gått till arbete på förmiddagen och dagen. Och sedan har energin varit slut.

Nu har jag lite mer hjärna över efter mina arbetspass med företagande och extrajobb, så sedan våra storhelger skriver jag igen.

Och då kan Wordcount se ut så här:

Lördag 1103 + 1300 + 1221
Söndag 1540 + 940
Lördag 955 + 549
Måndag 504
Onsdag 854
Lördag 1004 och Söndag 541

Som du ser skriver jag inte varje dag och passen ligger på en kvart till strax över en timma. Men de har hittills gett cirka 30 sidor. Så jag är nöjd.

Det jag skriver är ursprungligen en gammal historia som legat länge, länge. Och är en sorts fantasy med inslag av nordisk folktro och myter. Med tanke på hur gammal den är skriver jag på nytt och har berättelsen som en grund för att nu utveckla och fördjupa.

Och med tanke på att det var evigheter sedan jag skrev nytt och inte tragglade med redigering känns det rätt uppfriskande. Men hur går det för dig, och ditt skrivande? Framåt eller bakåt?

Böcker

Om allt vore annorlunda och Half Lost

Två böcker till hann jag läsa ut i december, förutom Joseph A Davis Dunkelstjärna, som jag skrev om nyligen. Nu blev det en debut och en bestseller.

Om allt vore annorlunda, är Sanna Macdonalds debut från 2019. En fantastiskt fin berättelse där olika livsöden följs i nutid och från 1937. Jag tycker de olika historierna vävs ihop snyggt, karaktärerna är också starkt skildrade och jag ville verkligen veta hur det skulle gå.

Det handlar om kärlek, mer eller mindre förbjuden sådan, relationer och hur de ses ur egna ögon och ur andras. Att våga gå sin egen väg och med allt som det innebär. Rädslan att ta steget och hur svårt det kan vara att få älska, precis vem som helst när som helst. Kärlek är ju ofta något som liksom drabbar och inte går att värja sig mot. Så Om allt vore annorlunda, kan jag verkligen rekommendera!

Half Lost (2016) är sista delen i trilogin om Nathan som föds som både god och ond häxa, son till den mest fruktade häxan (eller om man säger trollkarl – lite snurrigt med begreppen när läsningen sker på engelska) i hela västvärlden. När jag läste första boken, Half Bad, var jag inte helt såld, men den tog sig och andra boken Half Wild fick mig att sträckläsa.

Sally Green har skrivit en trilogi som är rak, stark och fascinerande. Dessa människor, häxor eller trollkarlar, lever i vår vanliga värld, men styrs av sina egna regler. Inte helt olikt Harry Potters universum, men skillnaden här är att det är rått, naket och kallt. Och jag gillar hur avskalad berättelsen är, samtidigt som den berör och engagerar. I dessa böcker – utan att egentligen spoila något – utmynnar historien till en krig mellan de onda och de goda, där gränserna suddas ut. För vem är egentligen bara ond, eller god? Är du nyfiken på serien Half Bad, av Sally Green, tycker jag absolut att du ska ta dig en titt. Rekommenderas.

Har du läst någon bok att rekommendera? Vilken genre, vilken sorts bok som helst funkar. Jag är nyfiken på det mesta. Och alltid kul att få boktips. 🙂

Om att leva

Vilket år – både bättre och sämre

För ett år sedan så jag hejdå till ett år som varit riktigt eländigt. Och var säker på att det kommande året skulle bli så mycket bättre.

Då, i december 2019
Jag väntade på att avsluta en deltidstjänst som skolkurator, ett steg jag upplevt mig tvungen att ta pga att den person som var arbetsledare (nope, inte chef längre för då) om och om igen bemött mig illa och det var en kamp jag inte var redo att ta med fack och min nya chef – den sjunde eller åttonde på tre år.

Nyårsafton för ett år sedan

Året 2020 och jobb
Året började riktigt bra. Jobbet som skolkurator avslutades och några små uppdrag skrivcoachning kom in. Jag kunde arbeta på extrajobbet med trevliga och roliga kollegor.

Sedan ställdes allt in.

Det tog några månader innan jag landade i det nya. Inte hjälpte det att jag fick hålla mig isolerad pga corona-symtom, som de då inte tog prover för. Efter sju veckor var jag symtomfri, men matt och fick ta det lugnt. Tack och lov för att jag orkade ta de små uppdrag som trillade in under tiden.

Extrajobbet drog igång igen i höstas, med oerhört väl genomförda anpassningar. Tyvärr räckte det inte, och nu är vi inne på nya anpassningar och mer arbete ska utföras digitalt. Ska visserligen bli kul att lära sig, men en vits med extrajobbet är ju den sociala biten, att träffa kollegor och alla studenter. Nåväl, även detta går väl över.

Men hur blev året 2020 då?
Blev det bättre än 2019? Och ja, jag får nog säga att det blev det. Trots pandemin. Trots corona-symtom halva våren. Trots det konstiga förhållandena för arbete. Trots att inget varit som vanligt.

Som en person som fortfarande återhämtar sig från en utmattning var detta precis vad jag behövde. Tid ensam. Tid att göra mindre. Jag är fortfarande inte fri från min utmattning. Men jag är bättre. Symtomen är färre och mildare. Så, så länge jag tar det lugnt går det i rätt riktning.

Företagande och skrivande
Företaget har gått bättre än jag trodde när jag för över ett år sedan satt och gjorde en uppskattning av uppdrag och inkomster. Att extrajobbet dessvärre inte bidragit något vidare, det är en helt annan sak. Jag har kanske fått fler uppdrag än jag trodde just för att jag lagt mycket tid på t.ex. Instagram, som är den kanal varifrån flest kunder kommit.

Vad gäller skrivandet, det egna manuset – min dystopi i två delar – har det gått sämre. Eller kanske bättre än tänkt… Sedan i somras har jag nästan inte skrivit något alls. Men jag har under året mottagit fyra, fem positiva refuseringar och två förlag skrev att jag gärna fick skicka något annat manus till dem. Så det innebär att ungefär hälften av förlagen jag skickade till tycker jag skriver bra (de har sagt: välskrivet, genomtänkt, spännande och engagerande) och det är en bekräftelse i sig som räcker väldigt långt.

Det nya året 2021
Nu hoppas jag förstås på att få träffa mina kollegor på extrajobbet ibland – de är bäst! – och att jag får fler uppdrag så att den arbetstid jag lägger ner får en bättre balans. I nuläget är ju det bara en bråkdel av tiden jag lägger ner som är betald. Men, det börjar arta sig.

Jag hoppas också på att jag och alla jag känner ska få vara friska, att vi ska kunna börja ses och att våren ger många härliga varma tillfällen till att mötas ute. Sommaren, ja det är ju min favoritårstid och jag längtar efter bad, utflykter och långa dagar i Göteborgs skärgård.

Gott nytt år alla fina som läser, gillar och kommenterar. Tack!
Ni är guld värda!

Foto av VisionPic .net Pexels.com
Om att leva

God jul denna märkliga jul

Jag blir hemma sjuk idag. Det där utdragna fram och tillbaka-symtomen bröt liksom ut efter två veckor. Lyckades få en tid att hämta ut självtest. Så kanske jag får svar i mellandagarna då, om jag har du-vet-vad.

Vad du än gör idag hoppas jag du firar jul på ett sätt som du är nöjd med. Ensam, via någon länk med någon, kanske med din/dina närmsta i ditt hem eller någon annanstans – på tryggt sätt.

Jag önskar dig en fin jul, något gott att äta och något trivsamt eller intressant att läsa eller titta på. Vi ses nog på nyår igen. Förhoppningsvis friska och redo att fira in ett år som väl bara kan bli bättre. GOD JUL!

Böcker

Dunkelstjärnan – Joseph A Davis

Idag presenterar jag bara en bok. Ville inte vänta och samla hela månaden. Så här har du Dunkelstjärnan (2020) av Joseph A Davis.

Dunkelstjärnan är första boken i serien Kampen om Tusenvärld, en spännande fantasy om en annan värld där onda mörka skuggor hotar att ta över.

Två vanliga barn från vår värld, och en pojke med ovanliga förmågor och en alkoholiserad man, kastas in i ett oväntat äventyr. De tvingas möta faror, sitt förflutna och en framtid som de kan vara med och förändra. Om de vågar. Om de gör rätt val.

Joseph A Davis böcker är jag bekant med sedan tidigare då jag läst hans trilogi Markus av Trolyrien. En serie som var spännande och annorlunda, med ett kristet budskap och fylld av märkliga varelser och företeelser. Även i Dunkelstjärnan är de fantastiska inslagen otroliga, om än inte lika ”tokiga”.

Roligt är också att se den utveckling som skett i författarskapet. Tidigare var det bra, nu är det ännu bättre, ja riktigt skarpt. Jag är fast från första sidan och har riktigt svårt att lägga undan boken. Kan det bli bättre än så här? Jag tror knappast det. Davis är en författare väl värd varje hyllning. Rekommenderas!

Tack för recensionsexemplaret, Joseph A Davis.🙂

Om att leva

all work and no play

”all work and no play makes Jack a dull boy all work and no play makes Jack a dull boy all work and no play makes Jack a dull boy all work and no play makes Jack a dull boy”

Ni som sett The Shining vet, ni andra… – se den.😉

Känner mig lite sån i alla fall. Är inte lika isolerad som Jack, men visst är vi alla ändå lite i samma sits. Längtar ut. Bort. Och försöker hantera vardagen under tiden. Något bättre än Jack hoppas jag.

Igår hade jag huvudvärk och fick feber på kvällen. Idag känner jag mig frisk även om huvudvärken liksom lurpassar. Så, håller mig hemma. Och skrivcoachar. Och imorgon börjar jag med en lektörsläsning.

Hoppas du har det bra.🙂

Böcker, Om att läsa

Novembers läsning – en enda bok

Det bidde bara en. Lite chockartat tycker jag allt.

En bur av guld, Camilla Läckberg. Eftersom jag inte läst någon Läckberg tidigare, helt enkelt på grund av att jag för väldigt många år sedan blev irriterad över hennes syn på författarskapet, var det spännande att prova att läsa denna En bur av guld.

Det var väl lite som jag trott. Ganska så lättsmält och inte den mest svåra plot att förutse. Men so what, det är underhållningslitteratur och sådant ska inte underskattas. Jag orkar inte dra handlingen direkt, men det handlar om hämnd. Ingredienserna är sex, otrohet, flärdfullhet och lyx, börja om från noll och arbeta sig upp och bli det mest åtråvärda som finns på marknaden, ja alla marknader typ.

Om du inte läst men är nyfiken tycker jag du kan göra det. Alltid kul att se vad alla snackar om typ. Och på tal om snackar, så var det Läckberg själv som i en intervju berättade om sina försök att börja skriva och hur hon upplevt detta, som gjorde mig irriterad. Tidningen var någon större mer ”seriös” mode-/kvinnotidning och Läckberg berättade att hon börjat skriva på sin deckare där i begynnelsen och tyckt det var så krävande, ungefär. Så hon kontaktade några förlag och plottade sin idé, bara för att se om intresse fanns och om det var värt att ens lägga tid på det mödosamma skrivandet. Och ja, hon är ju mer entreprenör än författare så hon sålde in sin idé och så började allt. Därav min irritation. Kanske jag velat göra likadant, men då, när jag läste artikeln var hon fortfarande rätt ny med bara en tre, kanske fyra utgivna böcker, och en annan hade inte jobbat i hundra år med samma manuselände. Så min irritation bottnar nog snarare i en nonchalans kring hur hon såg på författandet, än i att jag inte nått så längt. Varken då eller idag.

Annars häpnar jag själv över att jag endast läst ut en bok i hela november. Men jag har en som nästan är klar. Joseph A Davis var så vänlig och skickade mig ett recensionsexemplar av en av sina senaste barn-/ungdomsböcker, Kampen om Tusenvärld – Dunkelstjärnan.

Och så har jag även fått två rec.ex. i form av ett par grafiska romaner, det vill säga romaner med bilder och text. De har jag Fria ligan förlag att tacka för. Har redan börjat läsa lite i HP Lovecrafts Vid vansinnets berg, som är så otroligt snyggt illustrerad. Varje bild är en fröjd för ögat.

Dessutom har jag påbörjat en tegelsten på nästan 700 sidor, Tad Williams A War of Flowers. Så skönt att ha en bok att hålla på med ett tag. Har saknat de där tegelstenarna som jag brukar läsa på engelska, och gärna som serier med. Lycka!

Hoppas det är bra med dig i denna tid. Att läs och skriv flyter på. Eller vad du än har för hobby.🙂