Om att läsa, Om att leva

Bokmässan – Himmel eller helvete?

Bokmässedags. Om två veckor smäller det. Då fylls Göteborg till brädden, och lite till av förlagsfolk, författare, författaraspiranter, litteraturkritiker och vanliga dödliga läsare – och bokbloggare. Men är bokmässan så fantastiskt egentligen?

Själv är jag en ryggsvag stackare som inte alls klarar av att strosa runt på det enorma golv som mässans miljader montrar står på. Och strosa är liksom det som krävs för att en ska kunna ta del av allt. Nu jag har jag löst detta rätt bra genom att se till att komma när det öppnar. Dessutom har jag lärt mig att det är Happy Hour på söndagarna och man får lite rabatt om man kommer direkt på morgonen. Så första två, kanske rent av tre timmarna på söndagarna går det att ta sig runt utan att fastna i folkhav som står helt still. Ibland uppstår stillestånd för att någon, typ Jonas Gardell, står i ett av jätteförlagens supermonter och fångar upp folket med tal eller signeringar. Ibland råkar det bara vara stillestånd för att det är en korsning mitt bland jätteförlagens jättemontrar. Och ibland är det stillestånd för att en kassakö råkar vara oändlig och sträcka sig ut över montergränsen.

Bättre att ta sin tillflykt till något seminarium. Dock, samma sak där om det rör sig om någon jätteförfattare från något jätteförlag. Köa i en halvtimma, minst, för att ens komma in. Mindre kända författare och jättespännande seminarier får inte alls den uppmärksamhet som de förtjänar och då känns det liksom pinsamt att stora salar står halvtomma. Skevt det där, men vad göra?

Och en sak till. Varför händer allt alltid på fredag och lördag? Då är minsann författare en vill se där båda dagarna. Sedan lyser de med sin frånvaro. Tror de att det inte är mässa på söndagen? Är de för bakfulla? Åker de hem för att vila upp sig inför ordinarie vardagsjobb? Vill de inte träffa oss snåljåpar som tar oss in på söndagsrabatten?

I år har dessutom Bokmässetidningen låtit bli att skriva ut VAR seminarierna ska vara. Det får en kolla på hemsidan eller i appen. Allvarligt! Hela grejen är ju att sätta sig med tidningen och ringa in de seminarier en vill gå på, kolla om en hinner mellan dem och om en ska ta sig från en sida till den andra och då fundera ut vilka vägar som är snabbast över golvet. Men nej, nu krävs att man är uppkopplad. Och inte för att vara väldans fördomsfull, men bokmässan brukar bestå av ett stort gäng gråhåriga damer. Idag är de säkerligen uppkopplade, men samtidigt är säkert många av dem inte superhaja på tekniken. Och har alla smartphones?

Bu för detta.

Ändå kommer jag sitta där med den där telefonen och jämföra. Svär säkert lite över att det ska vara så krångligt. Och sedan masar jag mig runt. Och tycker det är rätt underbart, trots allt.

Annonser
Om att leva

Bokmässedags

Efter ett bokmässeuppehåll på några år är det idag dags. Jag vill gå på seminarier (det ingår i söndagsbiljetten) och så vill jag klämma på böcker, köpa någon jag känner att jag bara måste ha… spana in författarföredrag i montrar och kanske vara med på utlottningar och tävlingar om allt möjligt 😉

Rapport från spektaklet om någon dag 🙂

Om att läsa, Om att leva

Bokmässan och angenäma bokproblem

Om en vecka är det bokmässa(eller som man brukar uttrycka det: Bokmässan, dvs i bestämd form och med stor bokstav)här i Göteborg. Har tänkt mig en sväng dit. Vet inte om det blir på lördagen eller söndagen. Men oavsett blir det till att tänka sig för vid eventuella inköp. Böckerna ryms liksom inte i hyllorna längre. Ett inte helt oangenämt problem 😉

Om att läsa

Det här med att köpa böcker

Det här med att köpa böcker, pappersvarianterna menar jag nu, är ju väldigt kul. Det är roligt att gå i bokhandeln och kika på dem, läsa baksidorna, granska omslagen och läsa första meningarna  på första sidan. Fundera på om man ska välja den eller den. Men det är dock aningens dyrt med inköp av många böcker, någon då och då går väl an, men i längden liksom… Speciellt som student tänker jag på detta, plus att de tar plats. Bokhyllorna tar helt enkelt slut.

Med bokmässan och alla böcker som lockar där kan det bli svårt att begränsa inköpen. Men jag ska verkligen försöka 😉

 

Om att läsa, Om att leva, Om att skriva

Stockholm versus Göteborg – Tack och lov för Bokmässan

Som skriv- och bokstad funkar Göteborg inte alltid. Ibland tycker jag det verkar som om allt händer i Stockholm. Där är det skrivmingel, bokmingel, skrivarhelger, förlagsinbjudningar till bokevents och bloggträffar. Alla författare, kursledare, bloggare och andra skriv-och bokintresserade bor väl ändå inte där? I väntan på att det blir ordning här i Göteborg (för det börjar hända grejer på denna front, kolla här) så säger jag bara det – tack och lov att Bokmässan hålls i Göteborg. Utan den hade jag känt mig helt och alldeles utanför.

En månad kvar!

logo

Om att skriva

Bokmässan – Skrivskolan

Okej, lite mer om bokmässan då. Roligt att ha varit där, köpte lite böcker, smålyssnade på folk som pratade i mick och utan mick och avslutade dagen med att traska bort till Världskulturmuséet och deras sista seminariepunkt i Skrivskolan:

15.30 HUR SKA MAN INTE GÖRA SOM FÖRFATTARE? ”Vilka storyproblem är vanligast i inskickade bok- och filmmanus? Välkommen att lyssna till ett samtal mellan tre personer med gedigen erfarenhet: Sören Bondesson är poet och deckarförfattare samt leder en rad olika skrivarkurser. Anna Fredriksson är romanförfattare och även manusförfattare inom film och tv. Pelle Andersson är författare och förläggare.”

 

Sören Bondesson tycker jag ger goda råd i tidningen Skriva, men nu när han var med i panelen satt han så bekvämt tillbakalutad att han nästan ramlade baklänges eller såg ut att ligga ner(?!) vilket gjorde att han framstod som lite nonchalant (arrogant?). Det han sa var bra saker så lite synd med kroppsspråket – går en kurs i kommunikation och har lite extra fokus på kroppsspråk just nu. Anna Fredriksson tycker jag var den som verkligen kom med konkreta, tydliga råd. Hon höll en röd tråd i sina förklaringar och svar, var snabb i tanken och hade ett schysst pedagogiskt sätt att få fram informationen så att den var lätt att begripa. Pelle Andersson var något mer nedtonad så jag fick ingen stark bild av honom. Publiken var frågvis och nyfiken, helt rätt. Kul med engagerade åhörare.

Sammanfattningsvis: Tack och lov kändes det som att jag har hyfsat koll på vad jag gör när jag skriver, ska bara se till att jag verkligen gör det jag vet att man ska göra.

 

Om att leva

Bokmässan – så nära, så långt borta

Så nära till bokmässan, ändå känns den så långt borta. Jag kan promenera dit på en dryg halvtimma. Jag kan ta vagnen (dvs spårvagnen för er som inte förstår gôteborska) eller cykla. Nåja, jag hade kunnat cykla om jag haft en sådan tvåhjuling. Och visst, jag som vanlig dödlig människa som inte är i branschen vet att jag måste invänta fredageftermiddagens öppnande för allmänheten. Men inte hjälper det, får ändå vänta lite till. För mycket liv, för lite tid. Ska dit på söndag! Yeah!