Böcker

Finns det björkar i Sarajevo? – Christina Lindström

Finns det björkar i Sarajevo? (2018) reserverade jag för något år sedan, missade att hämta ut och sedan föll den i glömska. Tills i somras. Titeln är ingen favorit och inte heller omslaget tilltalade mig när jag hörde talas om den första gången, men eftersom Christina Lindström skrivit den, vars Hälsningar från havets botten (2015) jag gillat, ville jag ge den en chans. Och det gjorde jag rätt i. Vad gäller omslaget ska Finns det björkar i Sarajevo? ges ut som pocket i vår och omslaget görs om. Gillar skarpt att en bild från Göteborg pryder framsidan. Spana in här nere.

Men, vad handlar den om då? Jo, om Kevin som är hemma en vecka utan föräldrar och med sin storebror som har en intellektuell funktionsnedsättning och behöver tillsyn. Det börjar sådär med att Kevin sticker till Liseberg första kvällen och då försvinner brorsan. Visserligen enligt ett sms till en kompis, men Kevin vet inte vem den där vännen är. Med hjälp av en klasskompis och några tjejer blir det brodersjakt. Den blandas med förälskelser, fester, fotbollsträning, och en oväntad upptäckt.

Som vanligt när jag läser Christina Lindström fängslas jag snabbt av karaktärer och handling. Jag dras med och vill veta hur det ska gå. Göteborgsmiljöerna och gatorna de går på är mina trakter. Fotbollsplanen, biblioteket och villaområdet ligger nära. Det gör läsningen extra rolig, och jag kan verkligen se Kevin och de andra framför mig när de drar runt.

Om du är nyfiken på Finns det björkar i Sarajevo? tycker jag absolut att du ska läsa den. Rekommenderas.

Vill du köpa eller läsa mer om den? Ta en titt här eller här.

Om att läsa, Om att leva, Om att skriva

Oktober – upp och ner

Månadssammanfattning, igen. Har visst blivit ett obligatorisk inslag. 🙂 Känns som om jag skrev om september igår. Vad hände egentligen med tiden i oktober?

Bästa läsning
Det blir en delad plats för Christina Nilsson Välj mig (2019) och Johan Ehns Hästpojkarna (2019). Båda borde ha nominerats till Augustpriset. Men eftersom Augustprisets för barn och unga, riktar sig till både små och äldre barn antar jag att det blir lite väl trångt att få plats med alla nomineringar. Jag säger som förr: det hade varit fint att se priset uppdelat i en kategori för yngre barn och en för äldre.

Sämst
Lika bra att ta det eländiga först. Så att jag blir av med det. Jobbet strular. Igen. Inte extrajobbet, inte egenförentagandet. Nej. Utan det ordinarie. Som om det inte var tillräckligt att delar av sommaren och hösten förstördes av att jag fick blanda in facket i en fråga som tog flera månader att reda ut. Nu är det ett nya saker som gjort mig sömnlös.

http://www.helenaaskrivcoach.com

Roligast
Att jag redan haft uppdrag som skrivcoach. Det kändes så bra. Och jag fick bra feedback tillbaka på utfört jobb. Roligt, även om det inte är roligast, är också att försöka klura ut olika sätt att nå ut på sociala medier. Det gäller att hitta en balans mellan att inte vara för påträngande (för sådana brukar iaf jag ignorera) och inte för passiv heller. Gissar att jag skulle kunna lägga otroligt mycket mer tid för att nå ut och jaga följare, men ärligt så orkar jag inte lägga jättemycket tid och energi på det heller. Trots att det är roligt tar det på krafterna. Men det kan nog vara en vanesak. Något som blir enklare med tiden.

Redigerarrapport
Det har blivit en del redigerat. En del inför textinlämningar på kursen och en hel del efter responsen på dessa inlämningar. Men, som alltid med redigerande, känns det som om jag borde göra mer. Få försöka ha i huvudet att jag lägger rätt mycket tid på många olika saker (som att begripa kredit och debet) och att det är okej att det tar tid.

Skrivarhäng Göteborg
Jag såg på Insta att ett gäng människor skulle träffas. Folk som skriver, vill bli utgivna, arbetar med text och som redan är författare. Vad spännande tänkte jag, att träffa likasinnade. Och det var det. Var uppfylld hela dagen efter av alla samtal och över att ha träffat så många trevliga och intressanta människor med samma intresse som mig.

NaNoWriMo
Nu är det dags. National Novel Writing Month. Utmaningen där alla som vill delta ska skriva 50 000 ord i november månad. Jag kommer inte skriva så mycket, och vet inte ens om jag ska skriva alls. Beror lite på hur passen fördelas på extrajobbet och hur klar i huvudet jag känner mig. Men, om jag är med, tänker jag satsa på en halv Nano. Och lägga tiden på att skriva nya scener till del två av nuvarande manus. Dessutom, Nano-gänget i Ggb har träffar. Så här finns fina möjligheter att få prata ännu mer skrivande med skrivande människor.

Min statistik för Nanon 2013

November är inte en favoritmånad. Jag vill inte gå ut för att det är ruskigt och kallt väder. Göteborg på vintern är inte nice alls! Jag brukar äta för mycket godis och eftersom jag inte är ute lika mycket så sitter alla kläder helt plötsligt väldigt tajt efter en tid, och så kommer jul på det … ja, ni hör ju. Borde skaffa en crosstrainer.

Hoppas ändå att det blir en bra månad. Jag ser framemot att det är skrivarträff på kursen i slutet av november. Och att jag ska gå på Melissa Horn. Hur är det november för dig? Har du något du ser fram emot?

Avslutningsvis hälsar jag några nya följare välkomna. Tack för att ni läser och vill följa min blogg!

Böcker

Välj mig – Christina Lindström

Välj mig (2019) är Christina Lindströms fjärde ungdomsbok. När hon deltog i Debutantbloggen för några år sedan blev jag nyfiken på hennes debutbok, Hälsningar från havets botten (2015). En bok som var lätt att tycka om. Även denna senaste, Välj mig, var otroligt lätt att ta till sig.

Siljes pappa har dött. Men hon har inte sagt det till bästisen som varit bortrest. Och när nian börjar är det inte som förr mellan dem, inte bara för att Silje sörjer och undrar vad som hände pappa. Tog han verkligen sitt liv, bara sådär, utan att skriva något? Nej, Silje och bästisen vill olika saker. Vara med andra, och de har hemligheter för varandra. Som att bästisen inte vill säga varför hon hatar Alvin, han som har så fina ögon och en röst som är den vackraste på denna jord.

I Välj mig beskrivs pappans död med stor trovärdighet. Familjemedlemmarna försöker överleva en vardag som aldrig mer blir sig lik och slitningar uppstår i familjen när hemligheter uppdagas.

Samtidigt som pappans död, och följderna av den, är en stor del av handlingen blir det inte för tungt. Livet går ju vidare. Klasskompisar och vänner har sina liv, sina bekymmer att hantera. Silje vet det, och tycker det är bra, men lite kan de väl ändå tänka på henne, välja med henne. Att bli vald eller inte, är ett fint tema i hela boken. Vännerna som till exempel vill dansa, medan Silje inte alls är intresserad, hur gör man då för att inte bli utanför?

Som vanligt när jag läser en av Lindströms böcker fångas jag snabbt upp av handlingen och karaktärerna. Språket gör läsningen smidig och Välj mig var en riktig bladvändare. Även om pappans död är väsentlig för handlingen tycker jag inte att det är en bok som enbart handlar om att förlora en förälder, utan att boken även fint fokuserar den eviga fråga barn, unga och vuxna handskas med. Får jag vara med? Kommer jag bli vald? Vem vill välja mig? Och, vill jag bli vald?

Läs den!

Vill du läsa mer om boken eller köpa? I så fall hittar du Välj mig bl.a. här och här.

I somras läste jag Jack, Christina Lindströms andra ungdomsbok. Vad jag tyckte om den kan du läsa här.

Om att läsa

Alla på samma gång

Förra veckan damp de ner lite sådär strövis, alla bokreservationerna jag gjort under sommaren och hösten.

Finns det björkar i Sarajevo? och The Seven Husbands of Evelyn Hugo har jag haft reserverade tidigare men blev sjuk och kunde inte hämta ut då. Nytt försök alltså. Alltid ett plus att ha dem hemma åtminstone. Stärker rejält möjligheten att de blir lästa.

Har du läst någon av de här? Vad tyckte du i så fall?

Böcker

Jack – Christina Lindström

Jack (2016) stod och såg lockande ut i hyllan på biblioteket. Jag hade hört gott om den och plockade genast med mig den. Började till och med läsa på bibliotekets uteservering. Och kunde inte sluta.

Christina Lindströms ungdomsbok Jack, handlar om Jack, en kille vars rätt jobbiga förflutna kommer ikapp när han fått mer ordning på sig. Han går på gymnasiet, bor med sin mamma och hänger med vännerna när han inte tränar och spelar innebandy. Tjejer finns som både är intresserade av honom och som han är lite intresserad av. Men ingen är som hon, den där tjejen som låg rätt över spårvagnsspåret, hon som han träffar igen i badrummet på en fest. Tyvärr råkar hon också vara någon som inte riktigt kan ta vem han var förut. Eller?

Inte nog med att huvudhandlingen fängslar, sidohandlingen med farsan som verkar vara en rätt undflyende snubbe och som nu presenterar en liten halvbror för Jack, en liten kille farsan behöver hjälp att passa. Precis som att farsan behöver lite hjälp att förvara en väska i Jacks garderob. Relationen mellan Jack och pappan är intressant och spännande. I övrigt är boken lätt att läsa, språket är rappt med dialoger som känns äkta.

Inte blir det sämre av att Jack bor i Göteborg. Jag gillar det självklara i hur allt presenteras, utan några förklaringar. Om man bott i en lägenhet mitt emot Stig Center så har man. Jag som göteborgare vet vad det kan säga om en karaktär medan andra troligen inte har en susning.

Nyfiken på Jack? Läs den. Du hittar mer om Jack och kan köpa den t.ex. här och här. Eller så gör du som jag och lånar på biblioteket. Christina Lindström var en av författarna på Debutantbloggen för ett antal år sedan, då aktuell med sin bok Hälsningar från havets botten (2015) som jag också läst och gillat skarpt.

Jack är utgiven av B Wahlströms förlag och är 267 sidor.

Om att leva, Om att skriva

Juni, check!

Tänk, redan sista juni. Vart tog den första sommarmånaden vägen? Det känns som den bara försvann. En hel del plus, men också lite minus. Bäst att sammanfatta.

Minisemester
Så roligt med minisemester efter nationaldagen. Jag och andra halvan träffade vänner, utforskade ett par städer – en stor och en liten. Hade tur med vädret och njöt. Fast nog blev jag trött. Fyra dagar på resande fot tog musten ur mig. Men det var det värt.

Denna ypperliga bokkiosk fanns i Sigtuna. Bästa minibiblioteket jag sett ever!

Snurriga ordinarie jobbet
Även om jag är tjänstledig lyckas jobbet få mig sömnlös. Strul som skavt sedan april(!) fick facket äntligen upp ögonen för, när jag desperat kontaktade dem igen (typ tredje gången gillt) för att de skulle få fart på sig. Hela processen sattes förstås på paus i samma sekund det startades upp. Ombuden har ju semester.

Redigerat
Med minisemestern, och faktiskt även det trevliga midsommarfirandet (inte bortrest och blott ett litet glas vin till middagen), fick utmattningen övertaget några dagar. Är så otroligt intryckskänslig och glömmer det emellanåt. Jag fick sätta redigerandet på sparlåga i två omgångar. Kom inte så långt som jag hoppats, men ändå en bit på väg.

Sigtuna igen. Fin utsikt på strandpromenaden.

Testläst
Jag fick inleda månaden med att testläsa ett ungdomsmanus. Så roligt. Alltid en ynnest att få den äran. Och responsen var uppskattad. Det uppskattade jag.

Instagram
Äntligen har jag ett instagramkonto. Fastän Insta försökte stoppa mig. Påstod att kontot jag försökte skapa fanns. Andra påstods vara spärrat. Vid tredje försöket, med en annan mejl kunde jag inte logga in. Det blev att skapa ny mejl för att slutligen lyckas. Puh! Hittas som @helenaa12blogg.

Fika på balkongen på stadsbiblioteket Göteborg. Självklart ingick läsning.

Semesterplaner
Minus någon kortare resa blir det hemester i år. Passar ypperligt. Förhoppningen är att skriva klart manuset och skicka det till testläsning i det närmaste. Sedan tänkte jag börja att få till det där med att starta eget. Fortfarande mycket som behöver göras. Dessutom vill jag slappa. Glo på tv, läsa, bada, picknicka, träffa vänner och fixa hemma. Och bortsett från att blogga om böcker jag läst tänkte jag ta mig en bloggpaus.

Se på tv och läsa. Två vägar till återhämtning. Är så glad för att jag kan se på tv igen.

Trevlig sommar med sol, bad och god mat önskar jag er alla!

Kika gärna in för att ta del av vad jag tyckt om sommarens lästa böcker. Minst ett inlägg i veckan väntar här i ”bloggpausen”. 📚🙂

Och så avslutar jag med att hälsa en ny följare för juni välkommen.
Tack för att du vill följa mig!

Om att läsa, Om att leva, Om att skriva

Redigerar, läser, opromenerar

Det är tokfint väder och en borde åka till stranden, men jag ska träffa en vän i stan senare i em så den där strandturen kanske får bli av imorgon. Istället redigerar jag och läser. Lånade två böcker från biblioteket som var mycket lättsmälta. Tog slut i ett nafs.

Ewa Klingbergs Där rosor faktiskt dör, Christina Lindströms Jack

Jag redigerar annars så gott det går. Håller tiden framför datorn ganska så kort för att inte trötta ut huvudet. Hellre redigera lite mindre och varje dag än jättemycket en dag och sedan behöva pausa en. Nu har jag kommit till att skriva nytt. Eftersom jag skriver om rätt mycket i de sista kapitlen var det enklare att skriva nytt och så blir det bara lite klippa och klistra för att få med det som ska vara kvar.

Annars sörjer jag mina knän. Japp. Vet inte annars vad jag ska kalla det. För jag har promenerat rätt mycket i det sista. Och tycks ha fått så kallat löparknä. I båda knäna! I maj fick jag ont i ena knäet av för mycket promenerande och avstod att gå i fyra dagar kanske. Sedan tänkte jag inte mer på det. Nu har det alltså hänt igen. Vilket gjort mig rätt grinig. Jag gillar att promenera och det är min enda träning i nuläget. Men, vila. Dessutom har jag spanat in några få enkla knäövningar som jag ska göra när det känns okej igen.

Så, dagens redigering är gjord med fem nya sidor och lite annat kringarbete kring texten. Kanske dags att plocka upp någon av de andra böckerna jag hämtat från biblioteket? Svåra val i lediga och varma tider. Ibland är det inte lätt.  😉