Böcker

Sömnernas sömn – Elin Säfström

Elins Säfströms Sömnernas sömn (2018) är tredje boken om Tilda som är väktare i Stockholm. Själv tänker jag till viss del på henne som Buffy, the vampire slayer, även om Tilda varken möter vampyrer eller dödar de väsen hon är i kontakt med. Ändå är hon i samma hjälte-kaliber. En cool tjej med ett till synes omöjligt uppdrag. What´s not to like liksom?!

I Sömnernas sömn har tomtarna ting i staden, troll löper amok och det bråkas rejält mellan de två olika rådarna (för det är ju så de kallas, tomtar, vättar, troll och älvor). Tilda vet varken ut eller in. Inte kan hon fråga mormor heller. Men så kommer en annan väktare till undsättning, en rätt odräglig ung kille med ett supersjälvsäkert flin. Tilda vill inte ha hans hjälp alls, men inser att det kanske finns något att få ut av stödet ändå. Speciellt när människor, och en av Tildas vänner, far illa av de konstigheter som enbart drabbade trollen.

Tilda, the rådar-fixare, använder sig mycket av humor för att tackla det hon måste ta itu med, men här i tredje boken har hon det riktigt kämpigt. För inte nog med att rådarna ställer till det och hon är ensam med bekymren, så har hon det knakigt med vännerna. De som vill varandra väl, men där det ändå blir fel. Det är rätt tungt och mörkt i denna tredje bok om Tilda. Läsningen flyter visserligen på men jag dras med i hennes svårmod och känner mig faktiskt lite betungad jag med. Bra jobbat av Elin Säfström som lyckas med detta, att skapa ett sådant engagemang i hennes karaktärs ovanliga vardag.

Eftersom jag följer Elin Säfströms blogg (och hon är så snäll och rar och läser minsann om mina skrivbryderier) känns det lite märkligt ett tycka en massa om en bok, när dess författare känns rätt nära. Men det gör jag i alla fall. Och du som brukar läsa mina bokomdömen vet att jag är rätt ärlig. Så även i detta fall. Hade jag inte gillat något, hade det lyfts. Men nu tokgillar jag den här serien. Tanken på vad som sker i Stockholms innerstad med knasiga och farliga rådare som lever mitt bland Stockholmarna som inte ser dem alls – Tildas förtjänst förstås – är roligt att läsa och fantisera om. Och även om Sömnernas sömn är sista boken om Tilda så har jag inte fått nog. Rekommenderas!

Vill du läsa mer om Sömnernas sömn eller köpa? Då hittar du den bl.a. här och här.

 

 

 

 

 

 

 

En väktares bekännelser och Visheten vaknar, bok ett och två i serien.

Annonser
Böcker

Visheten vaknar – Elin Säfström

Visheten vaknar är fortsättningen på Elin Säfströms En väktares bekännelser som jag läste i somras. Att vänta in denna tvåa var lite som att vänta in julafton när en var barn. Inte underlättades det av att jag inte hade tid att läsa boken när den släpptes i september. Men nu, äntligen!

Tilda, som går i nian, kämpar vidare med att försöka hålla ordning på de olika rådare som finns i Stockholm, såsom troll, tomtar, trollpackor, vittror och älvor. Ingen jättelätt uppgift och jag gillar att läsa om Tildas annorlunda vardag. Mitt i det ovanliga har vi vanliga saker som att hålla sams med sina vänner, ha tid för eventuell pojkvän och även vara schysst mot mammas pojkvän – en knasboll som drar iväg mamman, Tilda och hennes bästisar på någon sorts överlevnadstur i Lappland. Samtidigt måste Tilda lura ut vad trollen i Stockholm håller på med. Något med en fest, någon som ska vakna upp och något med ett jungfruoffer. Inget lätt pussel. Tur att hon har mormor till hjälp. Eller ja, till viss hjälp. Och så har hon ett gäng rådare som svarar mer eller mindre villigt på Tildas frågor.

Visheten vaknar är spännande, charmig och rolig. Tilda har ett härligt sätt att se på rådarvärlden och det som händer med ett par snabba repliker – om inte annat i tanken. Hon bryr sig om sina vänner, men har svårt att få ihop allt och gör vad hon kan, även om det inte alltid räcker ända fram. Det är så lätt med missförstånd vänner emellan och det här med känslor… Hur vet man egentligen om man tycker om någon?

Även om jag nu råkar följa Elin Säfström sedan en tid tillbaka, bl.a. eftersom Elin är en engagerad författare och bloggare som kommenterar oss stackare som kämpar med att vilja bli författare (förstår inte hur du får ihop allt!), så vill jag inte tro att det påverkar mitt tyckande. För jag tycker verkligen om denna tvåa, precis som ettan. Utan att vara särskilt partisk. Det behövs liksom inte. Visheten vaknar är helt enkelt sådan litteratur jag gillar. Plus väl berättad med klurigheter och ett rappt, rakt språk. Läs den. Och ja, det underlättar förstås om du läser En väktares bekännelser först. Rekommenderas!

En bok att köpa, eller läsa lite mer om? Det gör du t.ex. här och här. Och så är det bara att vänta på trean nu då. 🙂

 

 

 

 

 

Böcker

En väktares bekännelser – Elin Säfström

Äntligen var den läst, En väktares bekännelser. Elin Säfströms debut och ungdomsbok som blandar folktro och urban fantasy och som jag varit väldigt nyfiken på sedan den kom ut förra året. Och den höll. Yay!

Handling
Tilda är femton år och väktare. Alltså väktare för sagoväsen, troll, tomtar och annat oknytt. Hon bor i Stockholm och mormor lär upp henne till det hon blivit kallad till. För inte vem som helst går och blir väktare, det föds man till. Men mormor måste dra till Norrland för ett väktaruppdrag när otygen där blivit helt tokiga. Tilda blir kvar att ensam hålla ordning i Stockholm. Ingen lätt uppgift när barn och unga killar börjar försvinna eller en älva visar ovanligt stort intresse för henne och vättar intar skolkällaren. För att inte tala om hur jobbigt det är att spanet Hakim ser henne plocka hundbajs i parken som hon ska ha till en trolldryck. Hur förklarar man sådant liksom?

Reflektion
Med mycket humor och ett rappt språk skildrar Säfström Tildas hektiska väktarvardag som ska gå ihop med skola och familj. Väktarlivet är hemligt förstås, vilket gör att Tilda tenderar att beter sig rätt märkligt inför bästa vännen Imane, och förstås även inför en hel del andra. Det blir rätt dråpligt (utan att vara farsartat – tack och lov) och jag gillar det skarpt.

Jag kan inte låta bli att tänka på Buffy, the Vampire Slayer, som också är kallad till att slåss mot monster. Inte för att Tilda slåss så mycket, men ändå. De har sina likheter med sina hemliga dubbelliv som ingen får känna till och som sätter dem i en del för andra svårbegripliga situationer. Roligt med starka tjejkaraktärer som står ut. För det tycker jag verkligen Elin Säfström lyckas med i denna En väktares bekännelser. Rekommenderas!

 

Vill du köpa En väktares bekännelser? Då kan du göra det t.ex. här eller här. Och du, uppföljaren kommer i höst. Can´t wait!

 

Om att skriva

Läser ikapp och läser

Efter gårdagens uppgivenhet efter upptäckten av hur jag snurrat till det med alla uppgifter som skulle göras inför utbildningens avslutande träffar har jag äntligen börjat komma ikapp. (Längsta meningen i bloggens historia?!) Allt har inte blivit rätt trots ansträngningar under dagen att få iordning på det. Men det är bättre idag än igår i alla fall. 

Så nu tar jag pluggpaus och kan äntligen börja läsa Elin Säfströms En väktares bekännelser. Vad är väl bättre än att ligga i en hotellsäng med te och choklad bredvid sig och ha en bok i handen? Dessutom drar vinden fram utanför så det dundrar. Nästan som en höstkväll. Mysigt! (Och helt ok med blåsvädret eftersom det faktiskt inte är höst.)