Böcker, Om att läsa

En hit till tegelsten

Jag tror jag nämnt att jag läst en tegelsten under en tid. Tad Williams The War of the Flowers (2003). En fantasy om att skifta värld från människornas till älvornas. Ett rike där alla möjliga sorts varelser lever tillsammans fast inte utan konflikter.

Jag går inte in på handlingen mer än så. Men det här var en härlig läsning med en manlig musiker till huvudperson med sina fel och brister och ett stort hjärta. Det var en bok fylld av detaljer och långa scener som jag ofta undrade vad de skulle utmynna i. Men sedan knöts allt ihop sinnrikt. En långsam läsning. Ofta spännande. Ofta märklig. Men mest av allt fängslande och fascinerande.

Bild Pexels

I övrigt har februariläsningen gått trögt. En ungdomsbok som jag tyckte var dåligt redigerad (från ett mindre förlag som tryckt boken på nytt) och en ungdomsbok (ftån stort känt förlag) av en debutant. Den tyckte var jobbig på grund av temat som jag tycker känns lite uttjatat med en ung kvinna med någon sorts identitetskris och psykiska besvär. Ingen av dem lästes klart.

Dessutom har jag en bok för bokcirkeln som jag tycker är mäkta ointressant. Den kommer jag inte heller läsa klart.

Hur går det för dig med läsningen? Guld och gröna skogar eller aska och elände?

Böcker

Om allt vore annorlunda och Half Lost

Två böcker till hann jag läsa ut i december, förutom Joseph A Davis Dunkelstjärna, som jag skrev om nyligen. Nu blev det en debut och en bestseller.

Om allt vore annorlunda, är Sanna Macdonalds debut från 2019. En fantastiskt fin berättelse där olika livsöden följs i nutid och från 1937. Jag tycker de olika historierna vävs ihop snyggt, karaktärerna är också starkt skildrade och jag ville verkligen veta hur det skulle gå.

Det handlar om kärlek, mer eller mindre förbjuden sådan, relationer och hur de ses ur egna ögon och ur andras. Att våga gå sin egen väg och med allt som det innebär. Rädslan att ta steget och hur svårt det kan vara att få älska, precis vem som helst när som helst. Kärlek är ju ofta något som liksom drabbar och inte går att värja sig mot. Så Om allt vore annorlunda, kan jag verkligen rekommendera!

Half Lost (2016) är sista delen i trilogin om Nathan som föds som både god och ond häxa, son till den mest fruktade häxan (eller om man säger trollkarl – lite snurrigt med begreppen när läsningen sker på engelska) i hela västvärlden. När jag läste första boken, Half Bad, var jag inte helt såld, men den tog sig och andra boken Half Wild fick mig att sträckläsa.

Sally Green har skrivit en trilogi som är rak, stark och fascinerande. Dessa människor, häxor eller trollkarlar, lever i vår vanliga värld, men styrs av sina egna regler. Inte helt olikt Harry Potters universum, men skillnaden här är att det är rått, naket och kallt. Och jag gillar hur avskalad berättelsen är, samtidigt som den berör och engagerar. I dessa böcker – utan att egentligen spoila något – utmynnar historien till en krig mellan de onda och de goda, där gränserna suddas ut. För vem är egentligen bara ond, eller god? Är du nyfiken på serien Half Bad, av Sally Green, tycker jag absolut att du ska ta dig en titt. Rekommenderas.

Har du läst någon bok att rekommendera? Vilken genre, vilken sorts bok som helst funkar. Jag är nyfiken på det mesta. Och alltid kul att få boktips. 🙂

Böcker

Dunkelstjärnan – Joseph A Davis

Idag presenterar jag bara en bok. Ville inte vänta och samla hela månaden. Så här har du Dunkelstjärnan (2020) av Joseph A Davis.

Dunkelstjärnan är första boken i serien Kampen om Tusenvärld, en spännande fantasy om en annan värld där onda mörka skuggor hotar att ta över.

Två vanliga barn från vår värld, och en pojke med ovanliga förmågor och en alkoholiserad man, kastas in i ett oväntat äventyr. De tvingas möta faror, sitt förflutna och en framtid som de kan vara med och förändra. Om de vågar. Om de gör rätt val.

Joseph A Davis böcker är jag bekant med sedan tidigare då jag läst hans trilogi Markus av Trolyrien. En serie som var spännande och annorlunda, med ett kristet budskap och fylld av märkliga varelser och företeelser. Även i Dunkelstjärnan är de fantastiska inslagen otroliga, om än inte lika ”tokiga”.

Roligt är också att se den utveckling som skett i författarskapet. Tidigare var det bra, nu är det ännu bättre, ja riktigt skarpt. Jag är fast från första sidan och har riktigt svårt att lägga undan boken. Kan det bli bättre än så här? Jag tror knappast det. Davis är en författare väl värd varje hyllning. Rekommenderas!

Tack för recensionsexemplaret, Joseph A Davis.🙂

Frågor, Om att läsa

Jenny Fikke – svensk fantasyförfattare som debuterar på engelska

Idag presenterar jag Jenny Fikke, som debuterar med en fantasybok som hon ger ut själv. Och som hon ger ut på engelska. Om det ska hon få berätta mer själv. Välkommen Jenny, och varsågod och berätta om dig och din bok.

Jag heter Jenny Fikke, jag är från Backa på Hisingen utanför Göteborg. Jag är lastbilschaufför och författare på deltid. Detta är min första bok, The Crown Prince (Kronprinsen, på svenska, jag har inte hunnit ge ut den i Sverige ännu).

The Crown Prince (Kronprinsen) är en fantasibok för vuxna, och något jag blev förvånad över är att vuxna män verkar verkligen gilla den. Jag trodde att det skulle vara unga kvinnor i första hand som tyckte om den, men så är det inte. Jag frågade en av de män som läst den vad han gillar. Han jag frågade är 45 år och ingenjör, han sa att han tycker om starka kvinnliga karaktärer, och en historia berättad från ett annorlunda perspektiv. Det gjorde mig glad.

Ja, det är första boken i serien The Kongahälla Legend, (Kongahälla sagan). Den är utgiven som E-bok på Amazon och kommer som print runt den 9 november 2020. Jag håller även på att göra den som ljudbok just nu, det tror jag kommer ta ca en månad så runt nyår skulle jag gissa.

Jenny Fikke

Hur har skrivprocessen sett ut för The Crown Prince?
Jag gör mycket research, om saker och platser, går runt, läser massor, lär mig mer, försöker stå i staden eller på platsen och verklige försöka känna hur det kändes att leva där i en annan tid. Använda fantasin, se det framför sig. Jag reste till Italien och besökte massor av romerska platser för att se och förstå, och kunna sätta mig in i platserna jag skriver om. Inte för att The Crown Prince är någon historiskt korrekt bok, för det är en fantasy bok. Det är mer för att jag skall veta hur kulisserna ser ut.

Vad tycker du har varit svårast och lättast med att skriva The Crown Prince?
Svårast är nog min inre kritiker som aldrig blir nöjd och som hela tiden påpekar och påpekar allt som kan göras bättre. Lättast, är när jag läser ett stycke som är riktigt bra och jag verkligen ser hur bra det är. Det gör att jag vill skriva mer och ännu vackrare.

Vad för sorts hjälp har du använt för att få klart The Crown Prince?
Jag har haft ett flertal olika lektörer Det är bra att höra vad olika folk tycker, speciellt om de är lektörer och vet vad de pratar om. Inklusive dig, Helena. Jag har även kört igenom boken några gånger med korrekturläsare.

När jag började skriva på den så hade jag ingen aning om hur man skrev. Jag har alltid skrivit, dagböcker och dikter, men att skriva en bok är något helt annat. Jag insåg snabbt att jag inte kunde tillräckligt om skrivandet. Därför började jag läsa böcker om skrivande, jag lyssnade på seminarier om kreativa skrivtekniker på Youtube, jag lärde mig om perspektiv, dialog mm. Jag började även lyssna på skrivpodcasts där folk som skriver intervjuades. Men i slutändan är det nog en kombination av träning och information.

Du har ju valt att skriva på engelska, hur kommer det sig?
Ja, jag vill satsa på den största marknaden för min genre. I Sverige är inte fantasy speciellt stort, om man jämför med marknaden för fantasy i resten av världen. Speciellt USA. Idag finns det så pass mycket hjälpmedel och plattformar där man kan ge ut sin bok över hela världen om man vill. Man kan få in sin bok i massor av bokaffärer, det finns inga gränser. Allt hänger på dig, vad vill du? Vill du ge ut för en specifik marknad eller vill du ge ut överallt? Vill du ge ut på förlag? Gör det då. Allt är upp till dig, du är skeppare på din skuta.

Berätta gärna lite om din utgivningsprocess
Jag har gett ut boken som e-bok på Amazon (till att börja med) även som print bok, och jag håller även på med att göra en ljudbok av den engelska versionen av boken. Detta gör jag genom Findaway Voices som är en ljudboksproducent. Jag kommer även att ge ut den ”Wide” vilket betyder över hela världen. Detta gör jag genom Ingram Sparks, och andra liknande företag som verkar som en distributionskanal, även till bibliotek världen över både med ljudbok och print och e-bok. Alla dessa utgivningsmöjligheter är ju print on demand så man behöver inte köpa böcker i förväg. Det sköter sig själv så att man kan koncentrera sig på sitt skrivande och på marknadsföringen.

Vad handlar The Crown Prince om?
Det var en gång ett kungarike i Rom, rätt under kejsarens näsa. I det magiska kungariket i Rom levde en kung och en drottning med sina tre söner. En dag fick en Völva en vision, i den såg hon gudarnas fiende, Surt dö, hon såg också vem som gjorde det. En av kungasönerna i Rom kommer att mörda Surt när han vuxit till man. När Surt får reda på det startar han en klappjakt för att stoppa sin egen död. En dag när några valkyrior besöker Rom upptäcker de att något försökt ta sig genom det magiska skyddet runt palatset och kungafamiljen i den magiska kungastaden i Rom. Frågan är om de kommer kunna stoppa det som försöker ta sig in, innan det är försent.

Hur fick du idén till boken?
Jag kör lastbil och var i Kungälv och lastade på kakfabriken, jag läste en turisttidning om området. I den fanns en artikel om Tjyvön som ligger mitt i älven utanför Kungälv. På den ön avrättade de folk ända tills 1800 talet. Jag såg på Bohusborgen och tänkte på Kongahälla som inte låg långt därifrån. Jag bara kände att här i Göteborg har vi så otroligt mycket historia, det hade varit en perfekt kuliss till min saga.

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?
Evigheters, evigheters, evigheter. Fast jag har skrivit hela serien från början till slut. Jag skrev inte bara en bok och gav ut den. Jag ville veta att hela berättelsen höll måttet. Jag har hört att många skriver första boken i en serie och sedan måste stressa igenom bok två. Det ville jag inte göra, jag vill att alla böckerna skall vara på samma nivå. Det är ju populärt att ge ut flera böcker om året. Men jag började från noll, och jag kunde inte skriva när jag började, och de sägs att det tar ca 10 år att lära sig att skriva. Med andra ord, jag har inte bråttom. Jag vill hellre ge ut en bok jag är stolt över och som jag känner att jag är färdig med. Där jag har skrivit det jag ville skriva, än att stressa igenom boken och sedan ångra att jag inte tog lite mer tid på mig.

Har du några särskilda skrivrutiner?
Jag älskar att vakna på morgonen och sätta på kaffet, sedan sätta på min skrivmusik, gå in på det avsnitt jag jobbar på. Jag kommer lättast in i min ”skrivtrans” genom att lyssna på min skrivmusik och om jag börjar med att editera ett kapitel. Det gör att jag sugs rätt in i historien igen. Jag ser det jag skriver om som en film i mitt inre, jag har rätt bra fantasi.

Vad kan du ge för råd till någon som vill skriva en bok?
Börja, vad är det du vill säga idag, skit i, i morgon. Du kommer ändå inte hinna skriva hela boken på en gång. Om det är något som du vill säga, skriv det. Skriv om det, skriv det igen, lägg till lite nytt, dra ifrån något som inte behövde sägas. Osv. Så växer boken sakta tills den är en bok. Vissa tycker om att ”Plotta” skriva en slags minihistoria så att du vet vad som skall hända i din bok.

Jag fungerar inte så, jag har massor av små historier som jag skrivit ut som idéer som aldrig kommer bli bok. Nej, om jag får en idé så är det oftast sådant som kan få plats på ett kapitel. Därför fokuserar jag på det kapitlet, jag skriver ut det jag tänker, sedan försöker jag göra det till ett riktigt spännande kapitel. När jag är klar slutar jag skriva. Några dagar senare skriver jag om kapitlet, då har jag oftast nya idéer som jag lägger till. Och förr eller senare blir det en bok.

Något annat du vill berätta om The Crown Prince?
Jag håller på och översätter del två till engelska, jag översätter själv från svenska till engelska. Min engelska är inte bra nog för publicering på engelska, så jag har hjälp av en språkkonsult som ser över min översättning och rättar till mitt språk. Något som kan tilläggas, är att om man låter någon översättare översätta boken så är det deras översättning. Inte din. Det är också därför jag gör det själv, och det är billigare.

Bilden på bokens framsida köpte jag på en av de många webbsiterna där man kan köpa färdiga bokframsidor. Det finns väldigt många att välja mellan och jag letade i några månader tills jag snubblade på den bilden jag har som framsida. Den bilden var absolut helt perfekt. Men, om man ger ut på Amazon till exempel så finns det mallar för både text och framsida som är gratis att använda. Med massor av gratis bilder och foton. 

Planerar du för fortsatt skrivande?
Absolut, jag tror aldrig jag kommer sluta skriva.

Info om boken 
Releasedatum: E-bok är ute på Amazon, printbok på Amazon runt 10 nov 2020.
Ljudbok ute runt nyår eller i början av nästa år.
Genre/målgrupp: Saga för vuxna.
Antal sidor: 241
Förlag: Egen utgivning
Framsidan: http://thebookcoverdesigner.com/designers/betibup33/

Vill du följa Jennys författarskap och läsa mer om hennes skrivande kan du kika in på hennes facebook-sida eller hennes blogg: www.jennystravelwritingblogg.com/

Stort tack för att du ville vara med och berätta om din bok, ditt skrivande och ditt spännande val att ge ut själv på engelska. Jag hoppas förstås att The Crown Prince hittar hem till många nya läsare. Lycka till med fortsättningen!

Om att skriva

Tess Williamsson – fantasydebutant med ny serie för unga

Idag presenterar jag Tess Williamsson, som debuterar med Dödens Saga – Saknad, den första boken i en serie, vars idé till handlingen föddes ur ett rollspel.

Välkommen Tess Williamson – varsågod och berätta lite om dig själv:
Jag är född och uppvuxen i de småländska skogarna. Att bli författare har alltid varit en dröm, även om jag inte vet om jag kan lägga till mig med den titeln, riktigt än. Jag skriver på fritiden och spenderar mina dagar som lärare på en högstadieskola, där jag undervisar i engelska. Bryter på skotska och älskar allt skotskt. Mitt hjärta fröjdas när jag är där och min själ får ro. Feud, Eilans hem, är baserat på detta underbara land. Eilan är huvudperson i min debutbok Dödens saga- saknad. Den släpps den 23/10 och riktar sig till unga vuxna/ vuxna. Det är början på en saga och Hopp är under arbete. Välkomna till Sinud!

Tess Williamsson,
foto Cilla Ingemarsson

Hur har skrivprocessen sett ut för Dödens saga-Saknad?
Dödens Saga- Saknad skrevs först i pappersform. Det blev hela fem kollegieblock. Efter att de legat till sig lite i min bokhylla började jag skriva in dem på datorn. Det tog sin lilla tid, om man säger så. Tanken att skicka den till ett förlag dök kort upp men lades på hyllan. Jag var helt enkelt för feg. Med jämna mellanrum fick jag för mig att läsa den och redigera den, ganska halvhjärtat då jag inte hade arbetat upp mod nog att skicka in den eller ens låta någon annan läsa den. När en kollega så tjatade sig till att läsa de första 30 sidorna och krävde mer text mitt i natten, började jag redigerandet på allvar. Till slut satt jag där med 254 000 ord.

Dessa har jag kapat ner till dryga 180 000, vilket var en både enklare och svårare process än jag förväntade mig. Att skriva bort en karaktär var enkelt, att ändra fraseringar tuffare. För var gång jag läser den lyckas jag ändra på något, inte alltid något stort men det verkar som att det alltid finns mer finlir. Tar det någonsin slut? Blir man någonsin nöjd?

Vad tycker du har varit svårast och lättast med att skriva Dödens saga – Saknad?
Absolut svårast var baksidestexten, hur konstigt det än låter. Jag fann det ofantligt svårt att sammanfatta innehållet och skapa en vilja och en nyfikenhet att lyfta boken och läsa den. Lättast att skriva är episoderna med Döden eller Taloch. Där har jag som författare mycket lite att säga till om. Karaktärerna vet precis vad de vill hela tiden, vilket är skönt.

Har du några särskilda skrivrutiner?
Jag måste erkänna att jag inte har det. Jag skriver när tiden tillåter. Det räcker med att jag sätter mig ner och öppnar dokumentet för att mina fingrar ska veta vad de ska göra. Jag tänker inte aktivt på manuset men någonstans i bakhuvudet, verkar det alltid snurra, för orden kommer alltid till mig.

Vad för sorts hjälp har du använt för att få klart Dödens saga?
Jag har fått hjälp av min redaktör, som också har anlitat en lektör. Annars är det mest jag som läst och ändrat, ändrat och läst. Blir man någonsin nöjd?

Vad handlar din bok om?
Dödens Saga- saknad handlar om Eilan, som lämnar hemmet för en chans att få leva livet. Med 9 överbeskyddande bröder är det nära nog omöjligt att göra hemma. I den lilla staden Pemdri möter hon Hope, en prästinna i guden Zanixs tjänst. De slår följe och snart utökas sällskapet med Aluinn och Taloch. Det räcker med en blick från Taloch för att passionen mellan honom och Eilan ska flamma högt.

Ett förestående bröllop i Feud, Eilans hemland, får de alla att bege sig dit. Väl där får de ett uppdrag av Eilans morbror Struan, som de andra kallar Zanix och jakten på det försvunna barnet inleds.

En kväll lämnar Eilan lägerelden för lite lugn och ro. Ute i skogen möter hon en man i svart, en man hon inte lyckas glömma trots att deras möte är alldeles för kort, en man som dyker upp när hon som mest behöver det. En man de andra i sällskapet räds.

Hur fick du idén till boken?
Idén kom från ett rollspel som jag och en vän uppfann en sommar. Det var tänkt att vi skulle spela kampanjen med vår rollspelsgrupp, men när världen var skapad, äventyret färdigt och karaktärerna hade funnit sina röster, insåg vi att vi inte kunde låta några andra spela detta. Sagt och gjort. Vi spelade det själva. Jag tror att jag den sommaren tillbringade mer tid med att skicka korta teasers till min vän än med att jobba.

När hösten kom och kampanjen var över, vägrade karaktärerna lämna mig. Det var som att de hade mer att säga. Tanken från början var att skriva ner äventyren vi upplevt, men det växte, karaktärerna fick ännu mer eget liv och jag upptäckte att jag tyckte det var fantastiskt roligt att skriva.

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?
Det är svårt att svara på. Jag skrev hela Dödens saga- saknad på papper. Så från att jag började fylla kollegieblock med ord tog det kanske 1-2 år innan fem block var fyllda och sagan klar. Att sedan skriva in den på dator tog nog minst lika lång tid. Sedan bodde den i min byrålådas mörker i typ 15 år. När jag väl började arbeta aktivt med den tog det ungefär ett halvår innan jag vågade skicka iväg den till förlag. Sju månader efter avtalet skrevs på kommer jag att ha den färdiga boken i min hand. Det är helt ofattbart.

Vad kan du ge för råd till någon som vill skriva en bok
Skriv, bara skriv. Våga tro på dig själv. Har man en saga som behöver berättas, berätta den. Lägg mindre vikt vid formalia och mer vid innehållet. Det är trots allt berättelsen som ska fånga läsarens intresse. Framför allt, våga drömma!

Något annat du vill berätta om boken, ditt skrivande…
Boken är min dröm. Min största dröm så länge jag kan minnas. Att sätta ord på papper är något jag alltid gjort, berättat historier likaså och att nu få dela det jag skrivit med resten av världen är en ofattbar känsla, som både får mig att vilja dansa av glädje och lägga mig under ett täcke och gömma mig för omvärlden.

Planer för fortsatt skrivande?
Dödens Saga – Hopp är under arbete, as we speak. Också den skrevs först på papper och det tar lite tid att överföra detta till ett elektroniskt forum. Lägg till faktumet att jag liksom ”råkade” skriva in en ny karaktär sida tre … Det blir en del omskrivningar och tillägg om man säger så. Dessutom vet jag att jag kommer att skriva till en hel del efter råmanuset är klart, men det är en del av min skrivprocess och att se karaktärerna växa fram på skärmen framför en är ett fantastiskt nöje.

Info om boken 
Releasedatum: 201023
Målgrupp : unga vuxna/vuxna
Antal sidor: 564
Förlag: Nicole Publishing
Författarporträtt: Cilla Ingemarsson
Bokomslag: Anders Nyman

Tack för detta Tess Williamsson, så roligt att få veta mer om din debut och din skrivprocess. För dig som vill följa Tess i sitt författarskap och bokens väg ut till läsare kan göra det på Instagram: @tesswilliamsson Nu önskar jag dig, och Dödens saga – Saknad, allt gott och att du och boken hittar hem till många nya läsare!

Om att skriva

Eva Holmquist, van fantasyförfattare

Då var det dags att presentera bloggens första gästförfattare. En etablerad författare som kom ut med sin första bok för redan 14 år sedan. Men nu så får hon berätta mer om sig, sitt skrivande och sin nya bok på egen hand.

Mitt namn är Eva Holmquist och min första bok kom ut 2006. När min bok Blodskifte kom ut 2017 kallade BTJ mig för något av en veteran inom svensk fantastik och med tanke på antalet titlar så ligger det nog något i det. Mina berättelser brukar beskrivas som fantasifulla, tänkvärda berättelser med berättarglädje. Jag skriver både noveller och längre berättelser. Dessutom skriver jag facklitteratur som exempelvis boken ”Praktisk mjukvarutestning”.

Eva Holmquist


Jag är en vetgirig bokmal som skriver fantasy, science fiction och skräck. Numera bor jag i Jönköping, men är uppvuxen i Pixbo utanför Göteborg. Dagarna används åt att kvalitetssäkra IT-system medan kvällar och helger ägnas åt böcker och familjen.

Min senaste bok, Kimya, är första delen i en ny urban fantasy-trilogi som utspelar sig i ett dystopiskt samhälle med magi, illegal handel med magiska föremål och en hemlig motståndsrörelse. Den riktar sig mot unga vuxna och kommer som tryckt bok 17 oktober. E-boken har redan släppts.

Hur har skrivprocessen sett ut för Kimya?
Eftersom det tagit lång tid att få den klar så har skrivprocessen sett olika ut under tiden. Min normala skrivprocess är ungefär så här:

  1. Idéutveckling, faktainsamling och planering – Detta pågår tills jag känner att jag lärt känna karaktärerna, deras situation och världen tillräckligt för att börja skriva
  2. Första utkastet – Numera skriver jag första utkastet så snabbt jag kan och utan att redigera under tiden. Ingen annan får se medan jag skriver.
  3. Viloperiod.
  4. Genomläsning av första utkastet – Här försöker hitta vad jag egentligen försöker förmedla och hur väl jag lyckas med det. Ofta gör jag i den här fasen en synopsis med alla scener för att få bättre grepp om den övergripande strukturen. Noterar också större saker som jag vill justera.
  5. Redigering fram till andra utkastet – Jag jobbar med manuset tills jag känner att jag behöver få in någon annans synpunkter.
  6. Testläsare läser andra utkastet.
  7. Redigering efter testläsarnas kommentarer och vad jag själv insett under perioden.
  8. Återupprepning av punkt 6-7 tills jag känner mig nöjd.
  9. Ev lektörsläsning och redigering efter det
  10. Korrekturläsning av mig och andra
  11. Produktion
    Eftersom jag började skriva på Kimya för så länge sedan så skrev jag inte första utkastet i en följd utan skrev och redigerade lite huller om buller. Efter att jag plockade upp manuset igen för att påbörja en ny redigering så började jag på punkt 4 i processen ovan och gick igenom alla resterande faser.

Vad tycker du har varit svårast och lättast med att skriva Kimya?
När jag började skriva Kimya så hade jag en bild av vad jag ville förmedla och berättelsen jag skrev svarade upp mot det. Samtidigt kändes det som om det var något som saknades, men då kunde jag inte identifiera vad det var. När jag påbörjade redigeringen av den förra sommaren var det mycket som föll på plats. Jag tror att berättelsen behövde den tiden för att mogna.

Har du några särskilda skrivrutiner?
Jag försöker skriva något varje dag även om det kan vara svårt nu i releasetider… 😉
När jag skriver första utkastet vill jag sjunka ner i världen och händelserna. Då avstår jag från all redigering.

Vad för sorts hjälp har du använt för att få klart Kimya?
Jag har haft hjälp av många testläsare. Det rör sig nog om sammanlagt tio stycken. Dessutom har jag haft hjälp med korrekturläsning och naturligtvis lektörsläsningen av förlaget som var intresserade av första versionen av berättelsen.

Berätta vad Kimya handlar om?
Den utspelar sig i ett dystopiskt samhälle med förbjuden magi, illegal handel med magiska föremål och en hemlig motståndsrörelse. Du får följa David, Gina och Falk. Alla tre har mål som de är beredda att göra allt för att nå. David som är föräldralös gör allt för att hitta någon som är beredd att acceptera honom för den han är. Gina som har utvecklat en ny kraft som hon måste lära sig kontrollera innan hon blir avslöjad. De båda ungdomarna måste möta sina krafter mot Falk som förföljt magiker under lång tid. Han är på jakt efter det magiska vapnet Kimya för att ta makten över staden och utrota magiker.

Hur fick du idén till Kimya?
Den första boken som jag skrev som det blev något av var en hästbok till min dotter som just då börjat läsa själv och det fanns inga böcker som hon tyckte var roligt att läsa. När den kom ut så ville jag skriva något åt min son också så då frågade jag honom vad han ville att jag skulle skriva om. Hans svar var att boken skulle handla om magiker i framtiden och det var den frasen som gav upphov till berättelsen.

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?
Jag började på den 2006, men har inte arbetat med den under hela den tiden. Den var i skick så att den cirkulerade på olika förlag. Från ett förlag fick jag lektörsomdöme och gjorde en redigering efter det. När den var klar hade förlaget lagt ner sin verksamhet. Sedan hade jag ytterligare testläsare som läste och kommenterade, men innan jag hann påbörja en ny redigering så dök det upp andra projekt som gick före. Det slutade med att berättelsen låg i fem år. Under den tiden var det en av testläsarna som med jämna mellanrum frågade när den skulle vara färdig. Till slut bestämde jag mig för att det var dags att ta tag i redigeringen och det var förra sommaren. Därefter har den utökats en hel del så den är numera dubbelt så lång och nu känner jag att berättelsen har blivit det som jag drömde om.

Vad kan du ge för råd till någon som vill skriva en bok?
Skriv något varje dag och vänta med redigeringen tills första utkastet är klart. När du skriver varje dag är berättelsen hela tiden levande, uppstartsträckorna blir kortare och kvaliteten blir bättre.

Något annat du vill berätta om boken, ditt skrivande…
Kimya är första boken i en trilogi och i de följande böckerna kommer vi fortsätta att följa Gina, David, Falk och alla de andra i Fyrstaden. En första idéutveckling är gjord för bok två och tre, men innan jag kan börja jobba med dem på allvar så har jag en del andra skrivprojekt som ska slutföras …

Planer för fortsatt skrivande?
Jag skriver hela tiden på nya berättelser och har många skrivprojekt i gång samtidigt. ”Ett nytt hem” som är en science fiction berättelse om Vani som flyttar till rymdstationen Tenang ligger hos en lektör för närvarande. Jag skriver också på en urban fantasy serie med kortromaner. Stulen magi, som är den första, är i slutredigeringsfasen. Dold magi, skriver jag första utkastet på. Min tanke är att tre böcker i serien ska vara klara innan de publiceras. Dessutom är jag på gång att börja skriva första utkastet av fortsättningen på Blodskifte. Så det är mycket på gång just nu … 

Kimya-info:
Releasedatum 2020-10-17
Målgrupp Unga vuxna
Antal sidor 356 sidor
Förlag Ordspira Förlag
Omslag Ulrica Edvinsson Sundin

Eva Holmquist har även gett ut följande titlar:

  • Kedjor känns bara när du rör dig
  • Det är inte så lätt som du tror
  • Hoppa så fångar jag
  • Förlora för att vinna
  • Attentaten i Gallus
  • Gallus brinner
  • Ur askan av Gallus
  • Blodskifte
  • Ödeland

Tack för detta Eva. Håller tummarna för att du och Kimya hittar hem till såväl gamla som nya läsare!

Böcker

Blynätter – Anna Jakobsson Lund

På Bokmässan senast träffade jag Anna Jakobsson Lund vars författarskap jag följt sedan jag fick hennes debutbok Tredje principen (2015) som recensionsexemplar. Sedan dess har hon hunnit skriva en mängd böcker. Produktionstakten är imponerande. Och hon har även fått ett par prestigefyllda stipendier, vilket hon är väl värd. När jag träffade henne på Bokmässan passade jag på att köpa senaste boken, Blynätter (2019).

Som förresten är ännu en av hennes böcker som är så snygg att jag vill ha omslaget upptryckt som affisch.

Blynätter är första delen i det som kallas Metallsviten, en berättelse om en annorlunda magi, vänskap, svek och överlevnad. Elsa, en rövare, har sin agenda. Hon söker en dotter. Finn kämpar med spelberoende och med att hantera den magi som han påverkas av, en kraft han tycks få allt svårare att utstå. Och så har vi domare Jeroen, som dömde Finn för många år sedan. Som tänker använda de två rövarna i ett eget spel.

Jag började läsa Blynätter i höstas, men var för trött för att komma in i den och lade undan den. Sedan blev det härlig sträckläsning av många kapitel innan jag kände att jag tappade farten. Men, jag läste vidare. Och det tog sig. Senare delen av boken var tajt och spännande.

Mina förväntningar var – och dessa uppfylldes – en vältecknad värld med karaktärer som är tydliga för mig. En annan förväntning var en ungdomsbok, en YA. Och det tyckte jag inte att det var. De av Jakobsson Lunds tidigare böcker som jag läst har varit för unga. De har varit mer handlingsdrivna, med en starkare framåtrörelse. Nu upplevde jag att de här, lite äldre karaktärerna gjorde boken mer vuxen. Och att handlingen var lite spretigare. Men det funkar. Är du nyfiken ska du absolut läsa Blynätter!

Vill du läsa om Anna Jakobsson Lunds tidigare böcker som jag skrivit om hittar du, t.ex. Tredje principen här, och Czentes Omega här (vad gäller den kommer förresten bok nummer två i maj – ska bli så roligt att läsa!). Vill du veta mer om Blynätter, eller kanske köpa, så hittar du den t.ex. här och här.

Anna Jakobsson Lund delade 2019 års bokmässemonter med bl.a. Marcus Olausson

Om att läsa

Not my cup of tea

Under hösten fick jag upp ögonen för Drakviskaren, Lovisa Wistrands fantasy och debut. Omslaget lockade, handlingen lockade och när recensioner som hyllade boken kom, lockades jag än mer. Jag fick en förfrågan om att ta emot ett recensionsexemplar och det gjorde jag mer än gärna.

Sedan blev det platt fall. Eller nej, kanske inte direkt. Men rätt snabbt.

Första sidorna fängslade. Snygga detaljer och miljöbeskrivningar satte mig på plats. Ett annorlunda språk fick läsningen att flyga fram, medan associationerna till ett seriealbum gjorde sig gällande. Det var som bildrutor, små scener i sig. Med ljudeffekter. Och det var spännande.

Sedan undrade jag vad som skulle hända med just det som hänt på de första sidorna. Sedan glömde jag det lite grann, för annat spännande hände. Och sedan insåg jag att det som hänt på de första sidorna ja, det hade bara hänt. Det blev inget mer av det.

Sedan tröttnade jag lite på språket. Det höll rätt bra, men tappade stilen ibland. Kändes upprepande och liksom för mycket, ja nästintill pladdrigt. Och andra ord och uttryck kom in och störde. ”Semester”, ”klackskor”, ”dejta”. För mig fungerade inte dessa ord i en fantasy med en värld befolkad av alver av olika slag med olika förmågor, där deras språk i övrigt var rätt högtravande.

Dessutom hade jag svårt för hjältinnan. Huvudpersonen, Iszaelda, en ung alv som obstinat valde att, verkade det som, alltid gå sin egen väg. Som inte lyssnade på goda råd, sagda i välmening och omtanke. Som hellre testade och misslyckades. Och ibland lyckades. Men ändå. Möjligen bidrar hennes val till vad jag upplevde var en rätt trasslig röd tråd till handling. Så nej, hon och jag, vi kom inte överens.

Föremålet för hennes förälskelse kunde jag inte heller med. Jag såg inte vad hon såg.

Drakviskaren, som jag envist höll fast vid och gjorde två försök att inte lägga bort, blev en bok jag inte kom igenom. Jag kom drygt halvvägs och skummade igenom slutet – jag var ändå nyfiken på hur det skulle gå.

Här finns spännande ingredienser, som sagt. En annorlunda värld med olika seder och bruk hos olika alver och folkslag, men även exotiska djur och drakar, förmågor hos alverna – som att kunna styra växter, känslor, djur – och stridstekniker att lära sig nyttja för att få en svuren fiende på fall. Det finns förutsättningar för en fantastisk fantasy, jag tyckte bara inte det blev det.

Många har höjt Drakviskaren till skyarna. Det gör de rätt i om de tycker om den. Jag har sett många lovorda den, samtidigt som de poängterat stilbrotten från det språkliga. Jag har sett andra höja den, samtidigt som de haft svårt att se förälskelsen grunder och handlingens utveckling vad gäller kärleksbiten. Dessa läsare gjorde vad jag inte gjorde. De läste klart. Så är du nyfiken och lockad till läsning, ta en titt hos dem som sett fler fördelar och läste färdigt. Strunta i motsträviga jag som inte såg bokens finesser så som andra gjorde.

Jag länkar till:

Vargnatts bokhylla som har lite samma åsikter som mig men läste klart och som gärna ser hur böckerna efter denna blir då den ingår i en trilogi.

Boklysten som var mer nöjd rätt igenom och bl.a. tyckte Drakviskaren var lättläst och spännande.

Tusen sidor som gör en överlag översvallande recension, ser bokens starka sidor och brister, och samtidigt tycker väldigt mycket om den.

Dessutom går det att hitta recensioner hos Lovisa Wistrand, på FB-sidan för Drakviskaren. Jag tackar henne och Whip Media för recensionsexemplaret. Om än att jag inte föll för den, så tyckte jag det var roligt att ta del av boken. Önskar författaren lycka till med fortsättningen!

 

Om att läsa

Ett fantasy-rec.ex.

Det är så roligt när en bok som jag varit nyfiken på också blir min. Idag fick jag nämligen ett recensionsexemplar av Lovisa Wistrands Drakviskaren, första delen i en trilogi. Även om den får vänta lite tänker jag att den kan inleda det nya året – med en förhoppning om att jag blir lika förtjust i den som många andra blivit. Om inte annat kommer det bli spännande att ta del av denna bok som jag hört är skriven på ett lite speciellt sätt. Men om det får jag återkomma.

Stort tack till Lovisa Wistrand och Whip Media för recensionsexemplaret.

Böcker

Verarnas drottning – Joseph A. Davis

Fantasysagan Verarnas drottning är Joseph A. Davis fortsättning på Markus av Trolyrien. Denna tvåa jag tycker allt var snäppet vassare än ettan.

Diomeda, Albrak och Ilasa är bokens huvudpersoner och det är ur deras perspektiv boken berättas. Diomeda en drottning, Albrak kung och Ilasa, en flicka och kungens självutnämnda tjänarinna efter en livsskuld gentemot honom. Vem som borde sitta på tronen är inte helt enkelt. Och för tillfället gör ingen av de två det. Diomeda befinner sig i exil och Albrak är på flykt från den som innehar tronen för tillfället, en man som inte är att lita på. Rikets säkerhet står på spel och trion färdas långt, till främmande land för att eventuellt träffa en bundsförvant.

Verarnas drottning har en klarare röd tråd, samt att berättelsen är mer stabil och balanserad, än vad jag upplevde med Markus av Trolyrien. Det är en berättelse om att göra rätt och se det goda i andra, om att våga stå upp för sig själv och de som behöver ens hjälp. Speciellt kapitlen med flickan Ilasa, som är en spontan, ivrig, modig och omtänksam tjej, bidrar till att fängsla mig och överlag har texten ett starkare driv jämfört med sin föregångare.

Det är en saga, en fantasy, om en främmande värld. Man kan flyga på stora fjärilar, äta av gräset och plocka kläder från träd. Monster gömmer sig på alla möjliga platser och i alla tänkbara, och otänkbara, skepnader. Det är fantasifullt och roligt med annorlunda seder och traditioner. Kärnan är dock religionen med Kung Josua som frälsare. Hos honom går det att finna hopp, mod och styrka. Det kristna budskapet löper genom Verarnas drottning, och Pärlans förlag är kristet. Det ger berättelsen ytterligare en dimension. Dessutom har Joseph A Davis t.ex. vävt in frågeställningar som rör flyktingar och flyktingpolitik, dagsaktuella frågor som är nog så viktiga att belysa på olika vis och låta barn fundera kring.

Verarnas drottning är en lågmäld finstämd saga som ger några timmars behaglig läsning. Och ettans huvudperson Markus av Trolyrien, han är inte bortglömd, varken av Diomeda, Albrak eller Ilasa. Om han dyker upp? Ja, det får du allt ta reda på själv. 😉

Stort tack till författaren och förlaget för recensionsexemplaret!

Är du nyfiken på Verarnas drottning, eller vill köpa den? Ta då en titt här eller här.