Böcker

Häxan och liljan – Jacobsen & Lerneby

Jag fick frågan av Hoi förlag om jag var intresserad av att ta emot rec.exet Häxan och liljan, första delen i en ungdomsserie kallad Tidsväktarna som handlar om tidsresor. Det lät som något i min smak. Så jag sa ja.

Tvillingarna Max och Marie får ett märkligt meddelande från Amanda, en tjej som brukar barnvakta dem, och när de skyndar för att hjälpa henne förstår de att något hänt. Vidare instruktioner via en gammal mobiltelefon för dem genom en tidsresa till 1500-talets Florens, Italien. Där måste de försöka finna Amanda som har hamnat i en stor knipa. Samtidigt har de tiden emot sig.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg är jag inte jätteförtjust i omslaget som jag tycker skapar ett läsmotstånd med den rätt otäcka bilden, som jag upplever grov och mörk. (Att illustratören gjort omslag till Harry Potter pekar dock på någon som borde veta vad den gör, men vad hjälper det när jag inte heller gillar de svenska HP-omslagen.) Men, när jag väl började läsa uppslukades jag. Häxan och liljan är spännande och jag gillade miljöbeskrivningarna som placerade mig i renässansens Italien. Läsningen avklarades på några timmar och även om boken avslutades med en rätt abrupt cliffhanger gillade jag den överlag. En petitess dock. Jag förstod inte riktigt kopplingen titel och handling, men det kanske uppenbarar sig om en läser hela serien.

Leif Jacobsens och Mats Lernebys bok passar kanske bäst dem runt 12 år, även om allt beror på läsvana och läskunnighet. Språket flyter bra och unga läsare introduceras dels till den historiska miljön, dels till ett par kända personer som fanns och verkade då, vilket ger extra tyngd till denna historiska fantasyroman. Rekommenderas.

 

Vill du läsa mer om Häxan och liljan eller kanske köpa? Du hittar den bl.a. här och här.

Tack till Hoi förlag för rec.exet!

 

Om att läsa

När utseendet skapar motstånd

Den här ungdomsboken, Häxan och liljan, fick jag i rec.ex. för några veckor sedan. En Spanienresa och en del annan läsning kom emellan (som biblioteksböcker som behövdes läsas ut innan återlämning) innan tid fanns över. Ändå sköt jag den framför mig. Anledning? Jag gillar inte omslaget.

Idag äntligen blev det läge att ta tag i den. Inga undanflykter. Och den är ju spännande! Lättläst också. Jag är nästan klar nu några timmar senare. En bok för 9-12 år, även om jag tänker att det funkar fint med lite äldre barn också. Himlans fånigt att haka upp sig på omslaget. Men ibland blir det så här. Kanske är det bara jag som tycker omslaget är svårt att ta till sig av? Eller?

image