Filmer, Om att läsa

Tematrio – Dystopiskt

dystopiasmallI veckans tematrio handlar det om dystopier. Berätta om tre bra dystopier (bred definition, postapokalyps går lika bra)!
Mina val kanske är lite väl självklara, men jag kunde liksom inte låta bli 🙂

1. Hungerspelen, så klart. Suzanne Collins trio, vars tredje film av fyra (!) har premiär idag. Mockingjay part I. En favoritserie, både som bok och film!

the-infinite-sea yancey2. Den femte vågen, den första boken i en serie om tre med inslag av science fiction. Den blir såklart också film med premiär nästa år någon gång… Andra boken har nyss kommit ut, The Infinite Sea. Författaren heter Rick Yancey.

3. Divergent av Veronica Roth. Som de andra är den också filmatiserad liksom att den utgörs av en trilogi.

Gillar dem alla, bara i olika grad. Att de är ungdomsböcker som rör sig i ett crossover-land gör dem bara mer intressanta. Och orkar man inte läsa, tja då kan man ju alltid se filmerna, även om det inte riktigt är samma sak.

Böcker

Allegiant – Veronica Roth

divergent-book-3-allegiantAllegiant är sista delen av Veronica Roths trilogi som började med Divergent. En avslutning som ger svar på många frågor, dock med en oväntad tvist.

Handling
Att beskriva handlingen utan att spoila den blir svårt, så det blir en lite luddig beskrivning här. Tris och Four får äntligen reda på varför den värld, och stad, de växt upp i är som den är. De får också svar på varför de är som de är, även om Tris har svårare att köpa svaret än Four och är tveksam till förklaringarna som ges. Att hon är tveksam är hon inte ensam om, och hon befinner sig på nytt i ett uppror där hon får en nyckelroll. Four går sin egen väg, med svåra följder på det. Det blir slitigt dem emellan och man undrar om de kommer kunna behålla sin relation.

Min reflektion
Jag tycker Allegiant ger en spännande upplösning. Perspektivet skiftar mellan Tris och Four, vilket gör att det emellanåt är lite svårt att hänga med i vems kapitel man läser eftersom deras berättarröster är rätt lika, men det ger också romanen en ny dimension. Four och Tris ser olika på världen och hur saker ska lösas, samtidigt är de måna om varandra och vill samma sak. Det gäller bara för dem att förstå det.

Som dystopiskt berättelse finns det paralleller till vår nutida och historiska verklighet. Jag kan tycka att det blir lite långsökt ibland med hur parallellerna som målas upp i boken ska relatera till viktiga frågor i nutiden. Kanske är jag för gammal sett till målgruppen, för jag tycker lösningen är lite för enkel, ungefär som att svinga med ett trollspö och så löser sig allt… Ungefär alltså. Men om jag har överseende med det ger Allegiant fler timmars medryckande läsning. Jag känner mig engagerad i Tris och Fours öden, liksom med flera av bifigurernas liv. Så nog är det en trilogi jag gillar, men den kan inte mäta sig med måttstocken jag numera mäter all liknande dystopi med, Hungerspelen. Ribban är satt och det är svårt att nå upp till Hungerspelens nivå, men nog räcker Divergent, Insurgent och Allegiant långt ändå.

Ikväll är det biopremiär i Sverige för Divergent och jag hoppas på att kunna se den snart, kanske redan de närmsta dagarna?

divergentSE

Filmer

Catching Fire – filmen

thehungergams-catchingfire-ukposterAtt se andra filmen i Hungerspelstrilogin, skriven av Suzanne Collins, har stått högt på önskelistan ett bra tag nu. Biljetterna köptes i god tid för att få bra platser, med hopp om inga förkylningar eller annat elände som skulle hindra oss att gå. (Fastnade visserligen i hissen och paniken att missa var minst sagt stor men hann precis…)

I Cathing Fire, som på svenska heter Fatta eld, utsätts Katniss och Peeta för ett till Hungerspel ihop med senaste årens vinnare, de som trodde att de lämnat spelen bakom sig. Livet som hjältar är inte enkelt och de har inte möjlighet att styra över sina liv. Men vem har det i Panem?

Med de förutsättningarna är det inte svårt att förstå att ett uppror ligger och lurar, särskilt i distrikten långt från huvudstaden. President Snow anser att Katniss är roten till det oroliga och vill se henne försvinna. Hur kommer Katniss och Peeta klara sig i sitt andra Hungerspel där bara en kan överleva?

Jag tycker att filmen följer boken mycket väl. Kanske läggs lite extra krut på kärleksrelationen mellan Gale och Katniss, jämfört med böckerna, just för att göra triangeln mellan henne, Gale och Peeta extra stark. Jennifer Lawrence som spelar Katniss gör det jättebra. De andra skådespelarna har jag inte så mycket att säga om, men miljöerna däremot… Snygga! Antingen de uppvisar slitna fattiga distrikt eller den överdådighet som Huvudstaden utgörs av.

Jag, som sett framemot filmen så mycket, tycker verkligen att den uppfyllde förväntningarna. Kan inte vänta på uppföljningen som består av två filmatiseringar av den sista boken – synd att filmbolagen vill pressa pengar ur allt. Hoppas ni också gillar filmen om ni ser den 🙂

Frågor, Om att läsa

Bokbloggsjerka – Bästa bokvännen

Annikas bokjerkaDen här helgen kom en fråga från Annikas bokbloggsjerka som jag verkligen fick fundera över.

Vilken karaktär önskar du skulle vara din allra bästa vän och varför?

Jag ratade än den ena och än den andra av de karaktärer jag kom på av olika skäl och började tro att jag bara läst om tråkiga personer, men kom fram till att jag hade höga krav. Av de böcker jag läst på senare tid blev det Hungerspelen som hängde sig kvar, eftersom jag kom att tänka på Peeta. Vi hade nog kunnat vara bra vänner för han till exempel verkar så snäll och omtänksam. Han är inte rädd för att säga vad han tycker, ser saker för vad de är och gör vad som krävs av honom. En riktig klippa. Sådana vänner kan man aldrig få för många av.

 

Böcker

Catching Fire – Suzanne Collins

catching_fire_Catching Fire är andra delen i Hungerspelstriologin. Jag vill inte säga för mycket om handlingen, för det är inget kul att utsättas spoilers, så inget väsentligt avslöjas här.

I Suzanne Collins andra bok om hungerspelen får vi alltså veta vad som händer Katniss och Peeta efter att de vunnit, och inte blev det som jag trodde i alla fall. Boken var full av oväntade vändningar och överraskningar jag inte var beredd på.

Catching Fire, är mörkare än första boken. Katniss får kämpa mer med vem hon är och vem hon framställs som. Kärlekstriangeln mellan henne, Peeta och Gale gör inte Katniss liv särskilt enkelt, och känslorna för de två unga männen är varken lätta hantera eller förstå.

Jag tycker om att Catching Fire är mörkare och gillar att den går djupare än The Hunger Games. Karaktärerna fördjupas, berättelsen och de politiska intrigerna tätnar. Att spelet inte kan ta slut, ens utanför arenan blir uppenbart.

Det här var en bok som emellanåt var alldeles för spännande och helt otänkbar att lägga ifrån sig för att sova. Det gillar jag!

Om du vill veta lite mer om Catching Fire, kan du ta en titt på filmtrailern. I november är det premiär!

 

Böcker

The Hunger Games – Suzanne Collins

the_hunger_games_classicEfter att jag såg filmen Hungerspelen på bio ville jag läsa böckerna men det har dröjt tills nu (anledningen till det kan ni läsa om här). Jag hade förstått att Hungerspelstriologin var en riktig bladvändare och kan inte annat än instämma. Wow! Vad svårt det är att lägga bort dem.

I Suzanne Collins första bok The Hunger Games, måste huvudkaraktärerna slåss för sina liv på en arena inför tv-kamerorna. Som ett otäckt gladiatorspel, där bara en kan gå segrande från arenan. Spelet  pågår i veckor, och fienden är inte enbart de andra spelande. Faror, både synliga och osynliga, döljs inne på arenan, skapade av de som styr spelet, allt för att bygga upp spänningen för tv-tittarna.

Jag gillar The Hunger Games för de komplexa huvudkaraktärernas skull, den spännande handlingen, kärlekstemat och drivet i språket. Eftersom jag läser serien på engelska uppskattar jag att språket rätt är enkelt. Dessutom är samhällskritiken värd att tänka lite extra kring. Att låta böckerna utspela sig i en framtid, eller i en värld lik vår, gör inte att Suzanne Collins samhällskritik ska tas lätt på. Här finns mycket som speglar vår egen verklighet.

Om du gillade filmen är jag rätt säker på att du skulle kunna tycka om boken.

 

Om att läsa

Att gå efter utseendet

Efter att jag såg filmen Hungerspelen ville jag gärna köpa böckerna. Men jag säger bara det, utseendet på dem stoppade mig. Omslagen och titelsidorna var för fula. Så för någon dryg månad sedan hittade jag de här omslaget och jag passade på! Ytligt kanske, men ack så viktigt. Och visst är de fina?

Hunger games