Om att leva, Om att skriva

Min karaktär, i verkligheten

Där stod han, min karaktär. Mitt framför mig stod en av huvudpersonerna från berättelsen jag skriver på i kursen. Lite äldre än vad min karaktär är, men visst var det han. Han om några år. Utseendet och sättet han log på. Hur han var mot tjejen han var där med… Min karaktär är helt påhittad. Tagen ur luften, byggd på mina föreställningar och fantasier, och nu har jag sett att han finns. På riktigt, typ.

Alla karaktärerna är så klart mina fantasier, med några drag lånade från personer som funnits runt mig… Men bara drag av personer som aldrig stått mig nära. Som den där killen eller tjejen i klassen över eller under, som man av någon anledning lade märke till, men aldrig pratade med. De visste nog inte ens att jag fanns.

För någon vecka sedan handlade Debutantbloggen om detta med hur karaktärer uppstår, så det var lite extra kul tycker jag, att jag råkade få syn på en av mina påhittade personer livs levande efter det.