Om att skriva

Yay!

Pirrig väntan och sen enorm lättnad. Att få ett omdöme, feedback, kritik, en reflektion… – you name it – på mitt manus.

Eller vad sägs om att få höra att alla som går på högstadiet (framför allt) borde läsa min berättelse? Som sagt enorm lättnad.

Några saker behöver ses över men det var samma stycken/scener jag själv är osäker på så jag tänker att kritik kring vad som behöver ändras också utifrån hur jag tänker bara är positiv och välgrundad kritik att ta till sig av.

Yay alltså!

Om att skriva

Nagelbitarväntan på feedback

Snart, om någon dag eller så kommer jag få feedback på hela mitt manus. Hjälp!

Det är nervöst och jag har flera gånger under väntan velat säga nej, jag har ångrat mig och vill inte ha någon feedback.

Jag har övervägt att ta tillbaka manuset, att ta tillbaka allt jag skrivit och säga att det inte duger. Att det måste ändras, skrivas om. (Vissa meningar och några stycken har jag faktiskt på fullaste allvar, nu när jag funderat på saken, också övervägt att ändra eller ta bort…) Men snart så, snart är det dags.

Snart kommer jag stå här – eller sitta är väl mer troligt – och ta emot kritiken. Höra vad som var bra och inte bra. Vad som var dåligt!

Huvaligen.

 

Om att skriva

Vilande manus och nytt på gång

Jag fick de sista kommentarerna i skrivarkursen igår. Mitt manus är klart och feedbacken var positiv med många goa utrop och konstruktiva råd. Nu är det dags att låta berättelsen vila.

Under tiden som den vilar kommer jag påbörja ett nytt skrivprojekt. Som tur är hänger min skrivpartner från kursen på nu med och samarbetet med att ge varandra feedback fortsätter, fastän kursen tar slut. Fantastiskt, minst sagt!

Så nu är dags för synopsis. Jag skriver en för min skull, förr gjorde jag inga utan bara körde på med allt i huvudet och det funkade faktiskt bra, men nu vill jag ha mina tankar någonstans där glömskan inte snor dem, och så skriver jag för min kommentators skull. Så att han vet vad det är för story jag ger mig in i och hur han ska förhålla sig till den.

Alltså börjar jag sommaren med ett vilande manus och har ett nytt på gång. Kan knappt bli bättre.

 

Om att skriva

Feedback – för att utvecklas

Jag har gått några skrivarkurser, en del av dem har inneburit mycket feedback. Det uppskattar jag mycket. På samma gång kan det kännas svårt att ta emot en del kritik. Om den är berättigad inga problem, men när det snarare verkar handla om omotiverad och dåligt förberedd feedback kan jag bli irriterad. (Det tar inte lång tid att inse vilka av ens gruppkamrater som lägger tid på att ge feedback och vilka som inte gör det…)

Oavsett vad man framför tycker jag att man ska vara noga och ha tänkt igenom varför man tycker att någon kunde gjort något annorlunda och därmed kanske också bättre. Att ge god feedback är en konst.

Under kursen som börjar nu kommer jag att få arbeta mycket med att granska text, inte min egen bara, utan annans. Det här är en uppgift jag tar på stort allvar och jag hoppas, och tror, att den som ger mig feedback visar samma hänsyn så att det blir ett ömsesidigt utbyte.

För att få god feedback för att kunna utvecklas är min intention att skriva så bra jag kan. Jag hoppas nu att jag tar det här skrivandet på fullaste allvar och inte slarvar bort skrivtid eller slarvar med texten. För min tanke är att om jag får kritik på text jag skrivit när jag uppfattat mig själv som bäst (kommer säkerligen ha sämre och bättre dagar, men ändå…) så får jag också den bästa feedbacken och vilket ger den bästa möjligheten att utvecklas.