Böcker, Om att läsa

Förskräckligt otäckt och rysligt

I juli läste jag några skräckhistorier, även så kallade rysare. Otäckt värre. Jag skulle nog inte gärna se dem som film, men att läsa går bra. Det skapar en annan sorts kontroll och distans. Gör det lättare när det blir läskigt.

Det blev två stycken Stephen King, The Outsider och Later, varav Later, som också är hans senaste utgivning, blev läst nu i augusti och den har jag vissa invändningar mot – som du kan läsa om längst ner. Dessutom har jag läst Mats Strandbergs senaste, Konferensen. Även han, likt King, en mästare på skräck och att utforska det omänskliga som kan finnas i oss. Vi börjar med Strandberg.

Konferensen

Handling
Mats Strandbergs Konferensen (2021) handlar om en grupp kollegor från kommunen som ska på konferens och prata om en galleria som ska byggas på mark de tagit över från en bonde. Kollegorna har starka viljor och åsikter, en del har arbetat i kommunen i evigheter och några ett kortare tag. Stämningen är hätsk mellan flera och chefen bidrar inte till att lugna stämningen, ser mest till sig själv och sin ögontjänare till projektledare av galleriabygget.

Konferensgården ligger enskilt och öde, med endast arbetskamraterna, samt de som äger stället, där. Eller nästan. För de få personerna som befinner sig på området råkar snart riktigt illa ut. Någon är ute efter hämnd. Och ingen går säker.

Vad jag tyckte
Den stora behållningen är det pricksäkra persongalleriet. Varje karaktär har sina starka och svaga sidor, en del med fler trevliga egenskaper än andra, men alla med en egen agenda. Jag känner verkligen för flera av dem och hejar på dem när de ska komma undan alla otäckheter. Händelseutvecklingen går i rasande hastighet och det dröjer inte länge innan jag biter på naglarna och nästan blundar inför det som sker – lite jobbigt att läsa då, jag vet, men det är läskigt, riktigt läskigt.

Strandberg har skrivit en härligt otäck rysare, fylld av splatter och smärtsamma scener. Får fortfarande ont när jag tänker på vissa saker som karaktärerna utsätts för. Så, ja, gillar du att bli lite skrämd, och inte har allt för ont av otäckheter, tycker jag absolut att du ska ta dig an Konferensen!

The Outsider

The Outsider (2018) av Stephen King har jag varit nyfiken på ett tag. Nu blev det att jag tog tag i den som ljudbok, uppläsare Will Patton, och jag blev riktigt förtjust.

Handling

Det är en berättelse om en man som begår ett fruktansvärt brott mot en pojke. Trots att flera vittnen såg mannen i närheten av brottsplatsen, befann han sig på samma gång även i en annan stad. Synd bara att polisen, upprörd av det bestialiska sätt pojken dödades på, inte kollade upp detta innan de häktade mannen. För arresteringen görs inför full arena när laget mannen är tränare för har match. Något som präglar de händelser som följer.

Så, hur kom det sig att mannen var på två platser samtidigt? Ja, eftersom det är Stephen King vi har att göra med nystas en historia upp om något som inte är som det ska.

Vad jag tyckte
Det är spännande, intressant och invecklat. Det är även snyggt berättat utifrån de olika karaktärernas perspektiv. Liksom med Strandbergs bok är en stor del av behållningen just karaktärerna och hur de framställs. Lyssningen låg på nära 19 timmar, men tiden flög iväg. Dessutom tyckte jag att uppläsaren gjorde ett riktigt bra jobb, annars skulle jag aldrig ha gett ljudboken en chans.

Nyfiken på The Outsider av King? Då ska du absolut läsa. Rekommenderas!

Later

Den andra Stephen King jag läste nu i slutet av sommaren var Later (2018), och även den valde jag att lyssna på. (Uppläsare Seth Numrich.) Men jag var inte lika imponerad och trots att boken var en tredjedel så lång som The Outsider upplevde jag den som längre.

Handling
Later handlar om Jamie, åtta år, som blir tonåring under berättelsens gång. Han lever med sin mamma som är litterär agent och han har aldrig träffat sin pappa, vet inte ens vem det är. Men Jamie tycker de har det bra, han och mamman. Men så är det det där med att han ser döda människor. Något som kommer att försätta honom i flera märkliga situationer.

Vad jag tyckte
Som sagt, jag var inte lika imponerad av Later. Handlingen faller ut snyggt så att säga, och alla trådar leder liksom till Rom. Men jag tyckte den var fragmentarisk. Och jag undrade ibland varför jag fick ta del av det jag fick ta del av, men det mesta passade in allt eftersom.

Dock.

Jag vågar knappt säga detta, men det gör ju inget att jag uttrycker mig negativt om bestsellerförfattaren Stephen King (som jag beundrar som författare), för det jag säger påverkar liksom inte honom. Men. Jag kunde inte låta bli att tänka när jag lyssnade, att om det här manuset trillat in på ett förlag utan hans namn och istället med någon okänd debutant bakom det, då undrar jag om det blivit antaget.

Hjälp, då var det sagt. Som läsare och lektör har jag höga krav på de böcker som ges ut traditionellt, och ja, jag vet varje bok har sin målgrupp och sina läsare och det jag säger nu är ju lite överdrivet om att Later inte skulle blivit antagen, för jag tycker att Later är bra. Men att det kunde varit bättre, liksom skarpare. Och det är något jag rätt ofta kan tycka om böcker som ges ut traditionellt.

Jag tycker inte att du ska låta bli att läsa Later, för det finns många kvaliteter och det är en annorlunda och intressant historia med en del ironisk humor utifrån berättarperspektivet, den unge Jamie, som på dryga tjugo år berättar om sin uppväxt, vad han upplevt, och vad det inneburit att han kan se döda människor. Jag kan helt klart, trots vissa invändningar, rekommendera Later.

Så, det var en trio otäcka berättelser att som utforskar de monster som finns i, och utanför, oss. Nu när det blir höstmörkt byter jag läsningen mot lite trevligare historier. För det är liksom tryggast att läsa den här sortens otäckheter när det är ljust ute. Eller, vad säger du?

Böcker, Om att läsa

Ledig läsning – när det flyter på

Augusti får bli en bokmånad här på bloggen. För jag har läst. Tack vare lite ledigt – en hel vecka! – och färre uppdrag i juli har jag haft gott om tid för läsningen. Plus läsflyt.

Jag har även råkat glömma berätta om tre böcker som avslutar en serie på sju böcker. Och de tre var jag klara med i juni. (Se längst ner.)

En del böcker har jag mycket att säga om. Andra nästan inget alls. Men här är de i alla fall, i korthet, juliböckerna:

Min storslagna död, Jenny Jägerfeld (ungdomsbok och bok nr 2 om en kille som flyttat och fått en chans till ett nytt liv. Som nog blir hans död…)

Fifty Shades of Grey, E.L James (bok till bokcirkeln, enligt uppgift 52 miljoner sålda böcker. Och då måste den ju vara bra… Eller inte.)

The Outsider, Stephen King (thriller, deckare, skräck. Ljudbok på 19 timmar. Uppläsare Will Patton.)

10 misstag författare gör, K Svensson, K.M. Kimselius, L Guldbrandsson (Olika råd och tips för den som vill skriva och skicka till förlag, ge ut själv utifrån författarnas egna erfarenheter)

Can You Keep a Secret?, Sophie Kinsella (avbruten – ljudbok. Jag gillade inte uppläsaren och kom bara ett par kapitel in. Tror jag läste den för många år sedan dock…)

The Knife of Never Letting Go, Patrick Ness (första boken i serien Chaos Walking, som nyligen hade premiär på bio, science fiction )

Konferensen, Mats Strandberg (thriller och en del splatter. Läskigt värre.)

Överraska mig, Sophie Kinsella (feelgood om äktenskapliga bryderier – som hur man får en relation att hålla i 68 år…)

Som du ser, det har blivit rätt många förutom de tre ungdomsböckerna som jag var klar med i juni (se nedan). Och några av dem jag nämnt här i min lista tänker jag återkomma till. T.ex. en otroligt tråkig bestseller och otroligt otäcka skräckisar.

Böckerna från juni

Så grydde hämnden timme, I skymningens land och På andra sidan gryningen, John Marsden. De är nummer 5-7 i ungdomsserien Imorgon när kriget kom, en serie jag läste om här under våren. En serie jag läste första gången på gymnasiet och som jag återvänder till ibland. Inte heller denna gång blev jag besviken.

Hur har det gått för dig med läsningen annars i sommar? Någon ny favorit eller någon trotjänare som du återvände till?

Böcker

Juniböckerna – flera fina och en otäck

Juni blev en bra läsmånad. Ibland är läsning mer lockande helt enkelt. Att kunna sitta ute har förstås gjort sitt. Kanske du hittar någon du tycker lockar? Enjoy!

Susanna Martelins Så långt vi kan följas (2018) är en otroligt fin ung vuxen-roman om vänskap, kärlek, sorg och kris. Jag sträckläste den. Njöt av hur väl den var skriven, hur väl den gestaltade ett ungt par i en kris, hur mysteriet om vad som egentligen hänt och hur det varit nystades upp. Läs den!

Balladen om sångfåglar och ormar (2020) är Suzanne Collins prequel till Hungerspelen. Vi följer det tionde hungerspelet, får ta del av hur den moderna formen får sin grund och så avslöjas ursprunget till spelen.

Hungerspelstrilogin med Katniss utspelar sig 65 år senare ungefär, eftersom det hungerspelen då firar 75 år.

Balladen om sångfåglar och ormar är mörk, engagerande och oerhört spännande. Tycker jag som älskar Hungerspelen för den värld som presenteras och de karaktärer som fyller världen. Även Collins prequel blir en favorit. Och jag önskar att jag skrivit dessa böcker. Läs dem!

Close your eyes (2015) är en spänningsroman av Micheal Robotham. En författare jag fått upp ögonen för tack vare Bokdamen. Robothams Life or Death tyckte jag mycket bra om. Även denna fängslade och överraskade. Den ingår i hans serie om Joseph O’Loughlin som är psykolog och hjälper polisen lösa fall. När det var som mest spännande blev det sträckläsning. Life or Death tycker jag har en sinnrikare handling, men Close Your Eyes låg inte långt efter. Rekommenderas.

Livet enligt Dagny (2016) är en självbiografi om Dagny Carlsson som började blogga som hundraåring. Mycket imponerande. Boken om hennes liv och reflektioner kring då och nu liksom sig själv och att vara äldre var mycket intressant. Den var lättsam trots livets, ibland, lite tyngre ämnen. Läs den!

Färjan (2015), Mats Strandberg. Otäckt och otäckare. Jag höll läsningen till dagtid, feg som jag är när det kommer till skräck. Tur det. För handlingen gick in under huden.

Vi är med på en färja mellan Sverige och Finland. Följer karaktärer, som är där för att festa, ligga, göra en romantisk resa eller familjeutflykt. Personalen jobbar på, vana vid att se det mesta. Men de har aldrig upplevt vad denna resa för med sig. Skräck. Som förvandlar folk. Och sprider sig. Och det finns ingenstans att ta vägen.

Så rysligt. Jag har aldrig lockats av den sortens färjerturer. Efter Strandbergs bok känns de helt uteslutna. Inte bara för de monster som gått ombord. Utan för de monster som folk frivilligt släpper fram med alkoholens hjälp. Rekommenderas!

Så det var juni det. Tänk att det redan är juli. Vart tar dagarna vägen? För mig far de fram i flygande fläng trots att jag inte har direkta tider att passa på grund av inställt extrajobb. Jag har mina rutiner med skrivcoachandet och så har jag börjat träna. Men ändå, att inte träffa folk om dagarna som förut, hur kan det gå så snabbt? Är det för att jag inte träffar folk som jag är van som det går snabbt? Eller, vad tror du?

Böcker

Mina mysiga maj-läsningar

Det blev några böcker lästa i maj. Några tyckte jag bättre om, andra lite sämre. Blandade dessutom facklitteratur och skönlitteratur denna månad. Men den så kallade facklitteraturen får vänta till ett eget inlägg.

8 saker du aldrig skulle våga, Eva Susso och Moa Eriksson Sandberg
Fyra tjejer utmanar varandra i en lek. De skriver utmaningar till varandra som de drar och måste genomföra. De har en vecka på sig. En kul idé till bok som jag tycker löstes upp lite godtyckligt. Måhända att jag någonstans där i början missade att det var dags för en skolbal på slutet, men det var liksom inte i den riktning jag trodde att boken var på väg. Positivt kanske att bli överraskad, själv tyckte jag bara att jag inte hängde med. Men som sagt, det kan ju hända att jag missade hinten där i början. De fyra tjejerna är väldigt olika. Vi har, och jag kör stereotyperna för att beskriva dem: Den osäkra prinsessan, sport-tjejen, den androgyna gay-tjejen, och den snygga självsäkra. Jag har inget emot sterotypa roller och tycker det är roligt med t.ex. high school-filmer.

Som sagt, en kul idé till handling och hade jag varit tretton år hade jag säkert älskat den här boken. Nu nästan trettio år senare gör jag inte det. Troligen gör jag inte det för att det liksom blir trångt. 8 saker du aldrig skulle våga innehåller bl.a.: bli av med oskulden, mobbning, övergrepp och grooming, homo- och bisexualitet, smyga i omklädningsrum, skolbal med fylla och bråk (förstås). Men är du nyfiken tycker jag absolut att du ska läsa.

Monster i terapi Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg
Maj månads mest efterlängtade bok. Den kom redan i vinter så jag har väntat in den ett tag. Och den höll. Med råge. Den är skriven utifrån samtalsterapi med flera sessioner för varje monster-patient. Så annorlunda, så kul! Att jag själv suttit som samtalsledare och behandlare kan bidra till förtjusningen. Men jag vet att jag inte är ensam om att älska detta. Läs! Kolla in hypen. Se om du kan bli lika förtjust.

Kistbyggarna, Morgan Larson
Den här boken valdes till bokcireln och handlar om ett gäng människor som sökt en sommarkurs på en ö, i att bygga sin egen kista. Piratförlaget ger ut den här sortens böcker, någon sorts halvmörka humoristiska livsberättelser med skruv. Några i bokcirkeln kallade den feelgood. Jag var inte jätteförtjust, tyckte det kändes lite tillgjort. Det skruvade blir för skruvat, det svåra liksom löst alldeles för enkelt. Dessutom tycker jag att Kistbyggarna spelade på mina känslor, fick mig tycka att det var sorgligt (för det var det) på samma gång som jag retade mig. Men, det var en annorlunda och rätt så lätt historia att läsa så om du är nyfiken tycker jag absolut att du ska ta dig en titt.

Är det nu allt börjar? Siri Spont
Att åka på språkresa till Brighton med någon man bara chattat med, men som känns som ens själsfrände kan väl knappast gå fel. Eller? Tilda som ska börja nian är säker på att resan ska ge henne allt hon längtar efter. Status, en kille, ett äventyr. Men det hon får är illa färgat hår, ett par egistiska rumskompisar och flera nyttiga lärdomar. Typ i stil med att inte halsa vodka.

Jag är nervös å Tildas vägnar. De hon har runt sig verkar göra vad de kan för att råka illa ut. Strävar så mycket efter att bli sedda av killar och sådana som räknas att de utplånar sig själva. Tilda är en fin tjej som jag tror många kan känna igen sig i. Och hon lär sig många bra saker, förutom det med vodkan. Är det nu allt börjar? är en viktig bok, en viktig historia. Rekommenderas.

Förutom dessa har jag även läst del två av A Discovery of Witches, men det gjorde mig så besviken så… Jag vet inte vad jag ska placera den. Inte här med de mysiga majläsningarnarna i alla fall. Nej, den och den första boken får få ett eget inlägg. Och då kommer mitt skrivcoachande jags åsikter fram. Inte bara mitt ”simpla” läsarjag. 😉

Eftersom det är torsdag passar jag också på att önska en trevlig helg. Nästa inlägg om en vecka. Vi ses då!

Böcker

Hemmet – Mats Strandberg

Rysare och skräck är inte min grej. Jag är för lättskrämd. Men jag kunde inte låta bli Mats Strandbergs Hemmet (2017). En skräckroman om ett äldreboende, vars handling utspelar sig mitt i sommaren i Kungälvs kommun, en kommun jag är väl bekant med.

Hemmet är en roman om otäckheter som tar vid på ett äldreboende efter att huvudpersonen Joel placerar sin dementa mamma där. På Tallskuggans avdelning D har det varit tokigt även innan med de dementa personerna som bor där, men nu blir det långt värre. Joels mamma tycks veta personalens outtalade hemligheter, hon är otäckt klar vissa stunder samtidigt som Joel förväntar sig att hon ska snurra huvudet ett helt varv.

Inte blir saken lättare av att Joel kämpar med sina egna inre demoner. Drogmissbruket som hållits i stäv i över sex år lockar och pockar, allt för att stilla nerverna och skuldkänslorna över att flytta dementa mamma själv, utan hjälp av brodern.

Ibland känns det som att läsningen kanske blir lättare om en blundar med egna ögat. Och inte enbart för att det är en skräckroman. Det är skrämmande nog med att bli gammal, att behöva bli omhändertagen, att inte förstå vad som sker och/eller vad en gör. Demens är en skräckupplevelse i sig, för både anhöriga och den det drabar. Så Mats Strandberg har gjort helt rätt som använder den här miljön för att utforska det skrämmande. Det som döljs i mörkret, och i oss.

Det är naket, rakt och vardagligt. Beskrivet rätt upp och ner, vardagen på boendet. Läsningen går undan. Jag är klar snabbt. Gillar det bekanta, platserna som nämns, de jag varit på, hört talas om, och vägarna jag åkt på så många gånger. Mitt i den varma sommaren. Mitt i idyllen.

Nyfiken? I så fall tycker jag du ska läsa Hemmet. Vill du veta mer eller köpa, hittar du den t.ex. här och här.

Hemmet är 338 sidor och utgiven av Norsteds förlag.

 

Böcker

Slutet – Mats Strandberg

Slutet (2018) hörde jag talas om första gången förra våren. Då var jag på ett författarsamtal på Härlanda bibliotek där Mats Strandberg intervjuades av en bibliotekarie. Eftersom boken handlar om att världen ska gå under om tre månader tyckte jag den lät jättehemskt och sorglig. Var inte säker på om jag skulle våga/orka läsa den. Vilken himla tur att jag gjorde det. För den var intressant, spännande och tänkvärd.

Genom tonåringarna Simon och Lucindas berättarperspektiv följer vi livet de sista veckorna innan en gigantisk komet ska träffa jorden och utplåna allt levande. Berättelsen utspelas när nyheten lagt sig och folk försöker stå ut och överleva i en vardag där inget är särskilt vardagligt alls. Och att ett brott behöver redas ut för att ge huvudpersonerna sinnesro innan livet ändas skapar en bladvändareffekt. Precis som de vill jag veta vad som egentligen hänt.

Slutet är en stark historia med många olika skildringar av hur människor tacklar att de tvingas leva i vissheten att de kommer dö ett specifikt datum och klocklslag. Jag hoppas aldrig mänskligheten ska behöva ställas inför ett sådant scenario. Bara tanken får det att krypa i skinnet.

Jag var rädd för att Slutet skulle vara en tårdrypande historia men tycker att Mats Strandberg hittat en fin balans mellan det tragiska ödet och folks acceptans av det. Är du nyfiken får du allt ge Slutet en chans. Rekommenderas.

En bok att köpa eller läsa mer om? Då hittar du den bl.a. här och här.
Slutet är utgiven av Rabén & Sjögren.

Om att leva, Om att skriva

Inte en bok men bokigt ändå

Efter midsommarfirande med goda vänner på midsommarafton blev det en lugn midsommardag med en biltur och pickninck.

Den här fina viken ligger mellan Marstrand och Kungälv. De västliga vindarna kom med lite väl mycket kraft och svalka så det blev till att sitta i lä.

Den ombyggda kvarnen går det att bo i och andra halvan hade någon gång läst någonstans att författaren Mats Strandberg (Färjan, Cirkel-trilogin) bott här.

Mats Strandberg kan ju ha skrivit på sin skräckroman Hemmet här (om en fantiserar lite) så det var lätt inspirerande att föreställa sig att han kanske suttit just här inne, blickat ut under skrivpassen och på så vis fått ihop sin bok.

Om inte annat skulle jag gärna göra det. Bo här. Skriva, blicka ut, ta en promenad och skriva lite igen.

 

Böcker

Nyckeln – Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg

NyckelnNyckeln, sista boken i Engelsforstrilogin. Spännande värre med upplösningen och ungefär precis så bra som jag hoppats och trott!

Handling
Inga spoilers här inte, så kanske blir min beskrivning av innehållet lite diffus. De kvarvarande utvalda har en mäktig uppgift inför sig. Att rädda världen är inget man gör varje dag och det kräver sin insats. Det är inte konstigt om de har svårt att hålla sams, att de uppfattar uppdraget på olika sätt eller att de tvivlar över sina förmågor. Samtidigt ska de försöka få sin vardag att fungera, utan att vänner eller föräldrar misstänker att de är häxor med speciella förmågor.

Min reflektion
Att Nyckeln är på 800 sidor ungefär, det kändes knappt. Storyn flöt på utan dösträckor och spänningen hölls rätt igenom. De föregående böckerna har jag tyckt om, men det är med denna sista del som jag kan kalla trilogin för en favorit. Nu när jag sett att Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg kunde knyta ihop allt på ett för mig tillfredsställande sätt.

Jag gillar att de låter berättelsen utspela sig i ett nutida Sverige, på en liten ort och att denna plats har en internationell betydelse, att det som händer här kan avgöra hela världens framtid, och att ödet lagt ansvaret på ett antal gymnasieelever. De som trodde att de var vanliga och inga speciella alls. Några fantasydetaljer som jag verkligen gillar i den här sortens berättelser. Frågan nu blir, kommer filmatiseringen bli bra? Vad tror du? Kan böckerna göras rättvisa?

Oavsett tycker jag det är jätteroligt att boken höll för förväntningarna. Hoppas du tycker det med 🙂

engelsforstrion

 

 

 

Boken kan du hitta på t.ex. Adlibris, Bokus och biblioteket – men var beredd på att köa där 😉

 

Böcker

Eld – Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren

EldTvåan Eld, som följer efter Cirkeln (en svensk fantasyserie om tre delar) är äntligen läst. Den var bättre än ettan, så förväntningarna på trean Nyckeln, som kommer om några månader, är höga 😉

Handling
De utvalda tjejerna som ska rädda världen från att gå under och går på gymnasiet har fullt upp med sina privata liv. Det gäller att få vardagen att gå ihop med föräldrar som är deprimerade, bråkar, kämpar mot alkoholmissbruk eller lägger sin energi på helt fel saker som t.ex. den nya verksamhet i samhället som har starka sektdrag.  Dessutom har vi killarna. Kärlek och förälskelser, besvikelser och hopp som tänds hos tjejerna om att just den där killen de gillar ska bli deras, eller förändras. Samtidigt kämpar de med att förstå sitt uppdrag och sina krafter. Inte underlättas detta alls av det så kallade Råd som kontrollerar den magiska världen, utan därifrån kommer endast motstånd. Tjejerna har bara sig själva att lita till, eller?

Min reflektion
Högt tempo och spännande handling underlättar verkligen läsningen. Jag som inte läst Cirkeln sedan några månader tillbaka kom snabbt in i vem som är vem igen. Med fem tjejer i huvudrollerna och några starka bifigurer blir det en del namn att hålla i minnet. Samtidigt som jag fångas av storyn kan jag störa mig på att det finns ett Råd som försvårar snarare än underlättar. Men antar att det behövs en motkraft, annars hade väl uppdraget varit för enkelt, trots allt annat elände som tjejerna utstår.  Får helt enkelt ha överseende med att så många vuxna (som de i Rådet) är dumma i huvudet och se fördelarna, för Eld är ju en riktigt underhållande ungdomsbok.

 

Böcker

Cirkeln – Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren

CirkelnHar efter länge läst Cirkeln, denna svenska fantasybok som är första delen i en triologi om ett gäng tjejer som ödet valt ut till ett uppdrag de aldrig kunnat föreställa sig. Låter det lovande? Det tycker jag med.

Handling
Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren (som om det inte räckte med två författare – dubbelnamn också?!) har skrivit en spännande berättelse om hur det är att bli utvald till något man inte kan välja bort. De tjejer som valts är mycket olika. Vi har plugghästen, maskrosbarnet, festa-tjejen, den mobbade, populära bitchen och ansvarsfulla perfektionisten. De har börjat gymnasiet och märkliga krafter för dem samman för ett högre syfte. Till sin hjälp har de bl.a. en ledsagare som inte vet sin roll och krafter som de behöver lära sig att förstå och hantera. De får veta att de inte kan lita på någon utanför deras gäng, deras cirkel.

Min reflektion
Jag hade sett framemot Cirkeln eftersom jag hört mycket gott om den. Till viss del uppfyllde den mina förväntningar och till viss del inte. Det Cirkeln motsvarade var att den är mycket spännande, en riktig bladvändare, och att det är handlar om vanliga tjejer. som tampas med sina liv, vilka de är och vill vara och hur de hanterar de kriser som uppstår. Tyvärr tyckte jag att storyn ibland var förutsägbar, liksom dynamiken mellan tjejerna. Men elementen av magi gillar jag och hur det här kan komma att utvecklas i de fortsatta böckerna, så jag ser framemot att läsa vidare.